RÅ 1996 not 302

Not 302. Överklagande av Lennart S. ang. återkallelse av körkort. - Polismyndigheten i Nyköping anmälde enligt 87 § körkortsförordningen (1977:722) till Länsstyrelsen i Södermanlands län att det fanns anledning anta att Lennart S. inte uppfyllde de förutsättningar som gäller för att få körkort. Med anledning härav förelade länsstyrelsen med stöd av 33 § samma förordning Lennart S. att inom två månader från det han fick del av föreläggandet ge in ett bevis om godkänt förarprov. Lennart S. begärde hos länsstyrelsen anstånd med att inkomma med det aktuella beviset och hänvisade därvid till att han skulle på kontroll på ögonavdelningen vid Huddinge sjukhus. Han framförde samtidigt invändningar mot uppgifterna i den polisrapport som låg till grund för länsstyrelsens föreläggande. Länsstyrelsen inhämtade uppgifter från behandlande läkare på Huddinge sjukhus och meddelade därefter Lennart S. att länsstyrelsen övervägde att återkalla hans körkort. I skrivelse till länsstyrelsen anförde Lennart S. att läkarexpertis hade gott hopp om att kunna återställa hans syn fullt ut och att han planerade att avlägga förarprov under våren 1995. I samma skrivelse framställde han en begäran om att få göra "en muntlig föredragning inför rätten". Länsstyrelsen underrättade Lennart S. i en skrivelse om att han, om han önskade närvara personligen innan länsstyrelsen fattade sitt beslut, skulle kontakta länsstyrelsen inom en vecka från det han fått del av skrivelsen. Lennart S. hördes inte av.Länsstyrelsen (1995-01-30) beslutade att återkalla hans körkort med stöd av 16 § 8 körkortslagen (1977:477). - Lennart S. överklagade länsstyrelsens beslut. Han anförde bl.a. att han inte uppfört sig i trafiken så som påståtts i polisrapporten och att han före operation av sina ögon inte kunde komma in med bevis om godkänt förarprov. - Länsrätten i Södermanlands län (1995-04-06) ändrade länsstyrelsens beslut. - I överklagande angav Lennart S. bl.a. att han inte fått föra sin talan inför vare sig länsstyrelsen eller länsrätten. - Kammarrätten i Stockholm (1995-06-02) beslutade att inte meddela prövningstillstånd.-I Regeringsrätten yrkade Lennart S. att beslutet att återkalla hans körkort skulle upphävas. Han anförde bl.a.: Hans ögonsjukdom hade tillfälligt gjort det omöjligt för honom att köra bil och han hade därför inte kunnat köra upp för godkänt förarprov under de tider länsstyrelsen anvisat. Polisrapporten, som låg till grund för länsstyrelsens beslut, speglade inte på ett riktigt sätt vad som ägde rum vid den aktuella körningen. Länsstyrelsen, länsrätten och kammarrätten hade på intet sätt bemött hans sakargumentation och han har inte fått föra sin talan eller framföra sin sak "inför sittande rätt" före de beslut domstolarna fattat. - Regeringsrätten (1996-12-30, Björne, Tottie, Swartling, Holstad, Nordborg), som i annan sammansättning hade meddelat tillstånd för prövning i Regeringsrätten, yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten, som inte finner skäl hålla muntlig förhandling i målet, gör följande bedömning. - En första fråga i målet är om underinstanserna, mot bakgrund av Lennart S:s uppgifter om att han inte fått föra sin talan inför dessa, borde ha hållit muntlig förhandling. - Enligt 9 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall muntlig förhandling hållas i länsrätt eller kammarrätt, om enskild som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det. I förarbetena till lagen uttalas att rätten skall ta stor hänsyn till parts önskemål. Detta bör frångås endast om rätten är övertygad om att den föreliggande utredningen gör förhandlingen obehövlig eller att särskilda omständigheter talar emot förhandling. Vidare framhålls att en väsentlig omständighet i sammanhanget är att målet är mycket viktigt för den enskilde och att han genom förhandlingen kan få en bättre förståelse för innebörden av det blivande avgörandet i målet (prop. 1971:30 s. 537). Denna grundsyn har kommit till uttryck i ett flertal avgöranden av Regeringsrätten (se bl.a. RÅ 1991 not. 564 och 1995 not. 179). - Här skall också erinras om bestämmelserna i artikel 6 punkt 1 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt dessa skall envar, när det gäller att pröva hans civila rättigheter och skyldigheter, vara berättigad till en opartisk och offentlig rättegång. I detta anses i princip ligga en rätt till muntlig förhandling. - Lennart S. har inte i länsrätten yrkat muntlig förhandling eller på annat sätt gjort gällande att sådan förhandling borde ha hållits. Att tillämpa 9 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen, som förutsätter en begäran från parten, har därmed inte aktualiserats för länsrättens del. Inte heller kan det med hänsyn till omständigheterna i detta mål anses ha varit erforderligt att länsrätten ex offico förordnat om muntlig förhandling. - I kammarrätten har Lennart S. anfört att han inte fått föra sin talan inför länsrätten. Detta kan tolkas så att Lennart S. velat göra gällande att det genom avsaknaden av muntlig förhandling förelegat en sådan brist i handläggningen i länsrätten att domen borde undanröjas och länsrätten uppta målet till ny handläggning. Som framgått ovan kan emellertid enligt Regeringsrättens mening någon kritik inte riktas mot länsrättens handläggning i denna del. Förhållandena i förevarande mål kan inte heller anses vara sådana att det funnits anledning för kammarrätten att, inför behandlingen av frågan om prövningstillstånd, ex offico föranstalta om muntlig förhandling.-Sammanfattningsvis finner Regeringsrätten att det inte förelegat några brister i underinstansernas handläggning av frågan om muntlig förhandling. - Regeringsrätten finner vidare att kammarrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd är befogat. Det skall därför stå fast.-Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer kammarrättens beslut. (fd I 1996-11-12, Rundqvist)

*REGI

*INST