Bolaget överklagade beslutet och yrkade att bygglov skulle beviljas för inglasning av balkongerna. Till stöd för sin talan anförde bolaget i huvudsak följande. Bolaget hade som tillvalsmöjlighet för sina hyresgäster medgivit att hyresgästerna fick välja inglasning av balkonger. Det var i det aktuella fallet fråga om en modern byggnad, färdigställd år 1982, med helt utanpåliggande balkonger. Enligt det överklagade beslutet borde inte helt utanpåliggande balkonger glasas in. Bolagets ansökan gällde visserligen samtliga balkonger, men i realiteten var det bara några enstaka hyresgäster som önskade inglasning. Att påstå att den trånga gården skulle förminskas en och en halv meter på grund av dessa enstaka inglasningar var därför helt orimligt. Någon volym- eller karaktärsförändring kom följaktligen heller inte att ske. Mot gatan skulle ingen förändring märkas, då dessa balkonger var halvt skymda genom husets utformning. Inglasningen kunde dessutom lätt monteras ned om så önskades, då det inte gjordes något ingrepp i husets stomme.

Länsstyrelsen i Stockholms län (1992-10-21), som besiktigade förhållandena på platsen yttrade: Enligt 8 kap. 11 § första stycket 1 och 2 plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas bl.a. om åtgärden inte strider mot detaljplanen och om den byggnad på vilken åtgärden skall utföras stämmer överens med detaljplanen. I 8 kap. 11 § tredje stycket PBL stadgas, att beträffande bl.a. sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsättningarna i första stycket 2 inte är uppfyllda. Vidare förutsätts enligt 8 kap. 11 § första stycket 3 att åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. Enligt 3 kap. 1 § PBL, jämfört med 10 § andra stycket 1, skall tillbyggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden och till kulturvärdena på platsen. Tillbyggnader skall ha en yttre form och färg, som är lämplig för tillbyggnaderna som sådana och ger en god helhetsverkan. Av 3 kap. 10 § första stycket PBL framgår, att tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och bl.a. dess byggnadstekniska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. - Fastigheten Kadetten 28 är belägen inom ett område med stadsplan (detaljplan) fastställd den 19 december 1979. Inglasning av balkong är att betrakta som tillbyggnad i PBL:s mening, då byggnadens volym ökas genom inglasningen. Som framgår av det överklagade beslutet föreligger viss planstridighet med avseende på byggnadens placering på fastigheten. Denna omständighet utgör emellertid, enligt 8 kap. 11 § tredje stycket PBL, inte något hinder för bygglov. - Vad beträffar frågan om den sökta åtgärden kan anses vara förenlig med kraven i 3 kap. PBL gör länsstyrelsen följande bedömning. - Bygglov har i det aktuella fallet sökts för inglasning av inalles trettio balkonger, varav fem är placerade mot gata, dvs. mot Karlbergsvägen, och tjugofem mot gård. Byggnadsnämnden har i sitt beslut om avslag hänvisat bl.a. till sitt byggnadsvårdsprogram från 1987 om fönster och balkonger vid ombyggnad. Enligt programmet bör inte helt utanpåliggande balkonger eller balkonger mot gatan glasas in. Ett dylikt program har självfallet inte någon bindande verkan. Det kan således tänkas situationer, där bygglov för inglasning av utanpåliggande balkonger - företrädesvis vad gäller inglasning mot gård - skulle kunna medges. En förutsättning för bygglov i ett dylikt fall är emellertid, enligt länsstyrelsens mening, att inglasningen sker i ett enda sammanhang och att den omfattar samtliga balkonger på en byggnads fasad. Som anförts av klagandebolaget skulle i det aktuella fallet förmodligen endast en mindre del av balkongerna komma att glasas in; antalet inglasade balkonger på byggnadens fasad mot gata och gård, liksom inglasningarnas placering på fasaden, skulle således vara helt avhängigt enskilda hyresgästers önskemål. Utformningen av en byggnads balkonger har en avsevärd påverkan på byggnadens yttre utseende. Länsstyrelsen anser att den tillvalsmöjlighet som klagandebolaget erbjuder sina hyresgäster har stora fördelar när det gäller inre åtgärder i en byggnad, som exempelvis standardförbättringar i kök och badrum. Det är emellertid enligt länsstyrelsens uppfattning inte lämpligt, att en betydelsefull faktor vad gäller en byggnads yttre utseende skall bestämmas mer eller mindre slumpmässigt genom enskilda hyresgästers tillval. Möjligheten för en tillståndsmyndighet att i förhand göra en helhetsbedömning av åtgärdens estetiska och miljömässiga verkningar bortfaller nämligen helt och därmed förutsättningen för prövning av huruvida lämplighets- och varsamhetskraven enligt 3 kap. 1 § resp. 10 § första stycket PBL kan anses vara uppfyllda. - Av det anförda följer att byggnadsnämnden har haft fog för sitt beslut att avslå ansökan om bygglov för inglasningen. Överklagandet från AB Svenska Bostäder skall således lämnas utan bifall. - Länsstyrelsen avslår överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm

Bolaget fullföljde sin talan.

Kammarrätten höll syn på platsen.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (1992-12-29, Wennerholm, Rolen, referent) yttrade: Såsom länsstyrelsen har funnit kräver den sökta åtgärden bygglov. - Vid prövning i sak finner kammarrätten inte skäl till annan bedömning än den som länsstyrelsen har gjort och ändrar inte det överklagade beslutet.

Kammarrättsrådet Hägg var skiljaktig och anförde: I likhet med majoriteten anser jag att bygglov krävs för den ifrågavarande åtgärden. Jag finner däremot inte att kraven i 3 kap. 1 och 10 §§ PBL utgör hinder mot inglasning av vissa balkonger, framför allt inte av balkongerna mot gården, där såväl det aktuella som de omgivande husen saknar skyddsvärd karaktär, och på grund av den något indragna formen inte heller av balkongerna åt gatan. Jag finner därför att besvären bort bifallas.

Bolaget fullföljde sin talan.

Prövningstillstånd meddelades.

Boverket avgav yttrande i målet.

Regeringsrätten höll syn på stället.

Regeringsrätten (1996-05-31, Palm, Wadell, Holstad, Baekkevold) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet gäller en ansökan om bygglov för inglasning av balkonger på ett flerbostadshus på fastigheten Kadetten 28 i Vasastaden i Stockholm. Bygglovet är avsett att utnyttjas endast i den omfattning som hyresgästerna önskar. Envar av hyresgästerna kommer sålunda att erbjudas inglasning som en tillvalsmöjlighet.

Enligt 8 kap. 11 § PBL skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas under vissa i paragrafen angivna förutsättningar, nämligen bl.a. om åtgärderna uppfyller kraven i 3 kap. 1, 10 och 12 §§ PBL.

Enligt 3 kap. 1 § skall byggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Vidare anges att byggnader skall ha en yttre form och färg, som är lämplig för byggnaderna som sådana och ger en god helhetsverkan.

I 3 kap. 10 § - i dess lydelse enligt SFS 1991:604 vilken är tillämplig i målet; jfr SFS 1994:852 - föreskrivs såvitt nu är av intresse (första och andra styckena) följande:

Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Härutöver skall tillses att

1. tillbyggnader som kräver bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§ och andra tillbyggnader uppfyller dessa krav i skälig utsträckning.

2. ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 §§ angivna egenskaperna i den omfattning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

3. andra ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändringarna i skälig utsträckning uppfyller kraven i 1-8 §§.

I 3 kap. 12 § föreskrivs att byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär inte får förvanskas.

Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen i 1 kap. 5 § PBL som föreskriver att vid prövning av frågor enligt PBL både allmänna och enskilda intressen skall beaktas om inte annat är särskilt föreskrivet.

Gällande stadsplan innehåller inga föreskrifter som rör frågan om inglasning av balkonger. Några andra bindande föreskrifter på lokal nivå som berör denna fråga finns inte heller. Avgörande i målet är således om den sökta åtgärden kan godtas enligt de bestämmelser i PBL av allmän räckvidd som har nämnts i det föregående.

Den aktuella fastigheten är belägen inom ett område som i gällande översiktsplan (från år 1990) betecknas som Stockholms stenstad. Byggnaden är ett sjuvåningshus vid Karlbergsvägen. På ömse sidor om husets gatufasad ansluter byggnader av likartad storlek. På gatufasaden finns - räknat från vänster - först tre lodräta rader med burspråk, därefter, i anslutning till en mindre burspråksliknande utbyggnad, fem balkonger i en lodrät rad och därefter ytterligare en lodrät rad med burspråk. Husets andra sida vetter mot en asfalterad gård. På denna sida av huset finns fem lodräta rader med balkonger. I varje rad finns fem balkonger. Tre av raderna är belägna vid sidan av varandra. Den fjärde raden finns på en utbyggnad som går vinkelrätt ut från fasaden. Dessa fyra rader vetter mot samma del av gården. Den femte raden finns också på utbyggnaden men vetter mot en annan del av gården. Husets gårdssida är öppen för insyn från vissa kringliggande husgårdar. Gårdssidan är däremot inte synlig från någon gata.

Bolaget har i målet i huvudsak anfört följande. Ansökan gäller visserligen samtliga balkonger, men i realiteten är det bara några få hyresgäster som önskar inglasning. Bolaget anser att inglasning av balkonger inte kan anses som tillbyggnad utan som ett komplement, då man inte gör något som helst ingrepp i husets stomme eller ändringar i dess ursprungliga fasad. Befintliga balkonger blir endast omgärdade av glas. Kadetten 28 är ett helt modernt hus färdigställt 1982. Mot gatan skulle ingen förändring märkas vid en inglasning då balkongerna är halvt skymda genom husets utformning. I målet har inte beaktats att gatufasaden ligger indragen flera meter genom ett mellanliggande förgårdsområde. Dessutom ansluter balkongerna på en sida mot ett fem våningar högt burspråk. De är således inte friliggande. Det bör dessutom beaktas att fasaden mot gatan - utöver det burspråk som ansluter till de fem balkongerna - innehåller ytterligare fyra större och sinsemellan lika burspråk. Om ansökan beviljas blir konsekvenserna att det femte burspråket med tillägg av inglasade balkonger får samma storlek och form som de befintliga fyra och dessutom kommer dess framsida lika långt utanför fasadlivet som de övriga. Stadsbilden kommer inte att försämras då det tvärs över gatan finns moderna fastigheter byggda 1985-86 med stora inglasade balkonger. Eftersom fastigheten inte har speciella särdrag ändras inte heller dess karaktär genom inglasningen. - I bottenvåningen finns det ett daghem med gården som lek- och uteplats. När barnen vistas där, leker och glammar, har det visat sig att gården blir som en stor resonanslåda. Ljudet har blivit en sanitär olägenhet för hyresgästerna. De hyresgäster som är ljudkänsliga kan således inte nyttja sina balkonger. För dessa hyresgäster skulle en inglasning vara en angenäm ljudskärm. Enstaka inglasningar av balkonger här ger dessutom inte någon volym- eller karaktärsförändring. Det är emellertid minst lika angeläget att kunna få en inglasad balkong på gatusidan. Det är ju den sidan som är mest utsatt för kalla vindar och trafikbuller och följaktligen är det där en inglasning medför den största ökade nyttan för hyresgästerna.

Boverket har i sitt yttrande anfört bl.a. Byggnadsnämnden i Stockholm godkände den 22 oktober 1987 råd och riktlinjer för fönster och balkonger vid ombyggnad av flerbostadshus i innerstan. Dessa råd och riktlinjer ingår i det byggnadsvårdsprogram för Stockholms innerstad som utarbetats av kulturnämnden, byggnadsnämnden och fastighetsnämnden på uppdrag av kommunfullmäktige. I programmet framhålls och betonas vikten av varsamma förändringar. I programmet anges beträffande inglasning av balkonger att de balkonger som kan komma ifråga bör vara de som ligger helt eller delvis indragna i fasaden och de som ligger mot gårdssidan. Vidare anges att i innerstan är det främst balkonger från 1930-talet och framåt som ger dessa möjligheter samt att utkragade hörnbalkonger är olämpliga att glasa in. För att säkerställa ett enhetligt utförande då inglasningarna sker successivt inom loppet av några år anges i programmet att bygglov bör sökas för samtliga balkonger på en fasad och lösningar visas för samtliga balkonger. - Den byggnad som besvären avser har, enligt verkets bedömning, till sin utformning anpassats för att ansluta till den kulturhistoriskt värdefulla gatumiljön i området. Byggnaden har miljömässigt fångat gaturummets karaktär med markerad sockelvåning, artikulerad fasad och förgård. Den tilltänkta inglasningen av balkongerna innebär en förändring av byggnaden som äventyrar anpassningen till denna miljö. Allmänintresset för att bevara denna miljö har, enligt verkets mening, sådan styrka att den bör väga över det enskilda intresset såvitt avser den aktuella byggnadens gatufasad mot Karlbergsvägen. Principiellt kan också bevarandet av unika gårdsmiljöer vara av avsevärt allmänintresse. I det förevarande ärendet torde dock, enligt verkets uppfattning, det enskilda intresset av inglasning av balkonger på denna del av byggnaden väga över.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Vad först beträffar nämndens i Regeringsrätten framförda uppfattning att inglasningen skulle innebära en förvanskning enligt 3 kap. 12 § PBL finner Regeringsrätten att den aktuella byggnaden inte kan anses ingå i ett bebyggelseområde av den karaktär som avses i lagrummet. Detta är därför inte tillämpligt i förevarande fall.

När det sedan gäller bestämmelsen i 3 kap. 10 § första stycket innebär denna som nämnts att alla typer av ändringar skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess positiva kvaliteter i olika avseenden tas till vara. Bestämmelsen är sålunda en allmän varsamhetsregel som tar sikte främst på sättet för utförandet av en ändring. I bl.a. andra stycket anges mer konkret vilka krav som skall vara uppfyllda för att en ändring skall få vidtas. De värden som en byggnad har skall sålunda tas till vara så långt det är möjligt med hänsyn till kraven i andra stycket (prop. 1985/86:1 s. 501). Det är tydligt att bedömningen av tillåtligheten av ändringarna i förevarande fall bör göras samlat mot bakgrund av båda lagrummen.

Enligt 3 kap. 10 § andra stycket 1 och 3 gäller som framgått tidigare olika villkor med avseende på kraven i 1-8 §§ beroende på om byggnadsåtgärden i fråga utgör en tillbyggnad som kräver bygglov eller en annan ändring. I det förstnämnda fallet är villkoret att åtgärden uppfyller kraven i 1-8 §§. I det andra fallet är villkoret att åtgärden uppfyller kraven i skälig utsträckning.

I målet måste därför ställning först tas till frågan om de aktuella ändringarna, dvs. inglasningarna, utgör tillbyggnader som kräver bygglov eller ej. Avgörande för den frågan blir i förevarande fall om ändringarna kan anses utgöra tillbyggnader, eftersom alla tillbyggnader på flerbostadshus kräver bygglov (se 8 kap. 1 § PBL; jfr dock 8 kap. 5 § samma lag). Begreppet "tillbyggnad" är inte definierat i lagtexten. I förarbetena till PBL (prop. 1985/86:1 s. 675 f; specialmotiveringen till 8 kap. 1 §) anges att med tillbyggnad avses i PBL åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker.

Mot denna bakgrund finner Regeringsrätten att en inglasning av balkongerna i förevarande fall får anses innebära en tillbyggnad i den mening som avses i 3 kap. 10 § PBL. Detta innebär att för bifall till bygglovsansökan förutsätts att kraven i bl.a. 3 kap. 1 § är uppfyllda.

Prövningen enligt sistnämnda lagrum skall som framgått ske ur två aspekter nämligen dels byggnadens anpassning till omgivningen (det s.k. anpassningskravet), dels byggnadens egenvärde.

Anpassningskravet innebär som nämnts att byggnaden skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Detta krav får av naturliga skäl en särskild tyngd, när det är fråga om ändringar inom områden som utgör särskilt värdefulla miljöer. Fastigheten Kadetten 28 är belägen i Stockholms innerstad (stenstaden) som i gällande översiktsplan betecknas som en värdefull bebyggelsemiljö. Boverket uttalar för sin del bl.a. att gatumiljön omkring fastigheten är kulturhistoriskt värdefull. Mot denna bakgrund bör frågan om bygglov för åtgärder av det slag ansökan avser prövas med viss restriktivitet.

Vad gäller balkongerna mot gatan är det tydligt att anpassningskravet här gör sig gällande med viss styrka. Emellertid måste beaktas att det rör sig om ett litet antal balkonger på en tämligen stor husfasad och att balkongerna endast delvis är friliggande. Hänsyn måste också tas till att inglasning av balkonger utförts på en annan husfasad i byggnadens omedelbara närhet. En med erforderlig omsorg utförd inglasning av balkongerna på gatusidan skulle mot denna bakgrund sannolikt få en mycket ringa, om ens någon, inverkan på stadsbilden och på kulturvärdena på platsen. I och för sig lämnas i ansökan om bygglov öppet om alla balkongerna på berörda husfasad eller endast ett mindre antal kommer att glasas in. Man måste därför räkna med att en inglasning kan komma att ske i begränsad omfattning och inte leda till bästa tänkbara utseendemässiga resultat. Regeringsrätten finner dock vid en samlad bedömning att bygglov för balkongerna på gatusidan är förenligt med anpassningskravet. På i huvudsak samma skäl finner Regeringsrätten vidare att en inglasning av dessa balkonger inte kommer i konflikt med kravet i 3 kap. 1 § PBL att byggnaden skall ha en yttre form som är lämplig för byggnaderna och ger en god helhetsverkan.

Mot denna bakgrund finner Regeringsrätten att föreskrifterna i 3 kap. 1 och 10 §§ PBL inte utgör hinder för bifall till ansökan i denna del.

När det gäller balkongerna på gårdssidan är det som nämnts fråga om ett betydligt större antal än på gatusidan. Hyresgästernas valfrihet kan alltså här komma att få en betydligt större effekt på helhetsbilden av byggnaden. Det måste emellertid beaktas att insynen mot fasaden på gårdssidan är förhållandevis begränsad. Mot denna bakgrund finner Regeringsrätten att inte heller en inglasning enligt ansökan av balkonger på gårdssidan skulle stå i strid med anpassningskravet.

Vad beträffar kraven med avseende på byggnadens egenvärde måste dessa givetvis kunna ges olika omfattning beroende på förhållandena i det enskilda fallet. Så bör t.ex. med stöd av 1 kap. 5 § kraven i regel kunna ställas något lägre när det gäller gårdssidan av ett hus än när det gäller gatusidan.

Vid bedömningen i förevarande fall om en inglasning på gårdssidan uppfyller de sistnämnda kraven bör beaktas att husfasaden här har en mindre särpräglad arkitektonisk utformning än på gatusidan. En inglasning som görs på ett sätt som väl ansluter till byggnadens utformning torde inte komma att påverka helhetsbilden särskilt mycket, även om hänsyn tas till att det rör sig om ett stort antal balkonger och att valfriheten kan leda till att bästa utseendemässiga resultat inte uppnås. Regeringsrätten finner med hänsyn härtill att inte heller en inglasning enligt ansökan av balkonger på gårdssidan skulle komma i konflikt med 3 kap. 1 och 10 §§ PBL.

På grund av det anförda skall bolagets talan bifallas på det sättet att målet visas åter till byggnadsnämnden för prövning av om förutsättningar i övrigt föreligger för bygglov enligt ansökan.

Kammarrätten i Stockholm

Bolaget överklagade beslutet och anförde bl.a. följande. Enligt bolaget kunde inglasade balkonger inte projekteras från början, eftersom det då inte fanns några hyresgäster. Önskemålen hade uppkommit senare. En inglasning förvanskade på intet sätt gatubilden och innebar inget ingrepp i husets stomme.

Länsstyrelsen i Stockholms län (1993-03-11) yttrade: Bestämmelser om byggande och bygglov finns i PBL. - För Mimer 3 gäller en detaljplan antagen den 31 oktober 1988. Den 7 december samma år avslog länsstyrelsen ett överklagande av beslutet att anta planen. Länsstyrelsens beslut vann laga kraft. - För att bygglov för åtgärder inom detaljplanelagda områden skall beviljas krävs enligt 8 kap. 11 § första stycket PBL att åtgärderna, förutom att de inte får strida mot planen och att den byggnad och den fastighet de skall vidtas på stämmer överens med planen, kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. - Av 3 kap. 10 § första stycket PBL framgår att tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar skall utföras varsamt så att bl.a. byggnadens miljömässiga värden tas till vara. - I andra stycket 2 i samma paragraf sägs att nybyggnader skall utföras så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 §§ angivna egenskaperna i den utsträckning som följer av plan- och byggförordningen, PBF (1987:383). Av 3 § PBF följer i sin tur att 3 kap. 1 § PBL skall tillämpas. - Enligt 3 kap. 1 § PBL skall byggnader utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden och till kulturvärdena på platsen. Den skall också ha en form och färg som är lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. - Av handlingarna i ärendet framgår att särskild omsorg har lagts ned på utformningen av byggnaden på Mimer 3 för att den skall ansluta till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i området. Vid projekteringen av byggnaden aktualiserades överhuvudtaget inte frågan om en utformning som skulle möjliggöra en inglasning av balkongerna. Invändningen att det då inte fanns några hyresgäster synes knappast relevant, eftersom önskemålet ändå kunde förväntas uppkomma. - Länsstyrelsen delar byggnadsnämndens uppfattning att en inglasning av balkongerna på ett avgörande sätt påverkar byggnadens exteriör och dess anpassning till den omgivande bebyggelsen och att en sådan åtgärd skulle strida mot såväl 3 kap. 1 § som 3 kap. 10 § PBL. Med hänsyn till detta skall överklagandet avslås.

Bolaget fullföljde sin talan, dock ej såvitt gällde inglasning av balkongerna i hörnet Norrtullsgatan-Vanadisvägen. Bolaget ingav och åberopade bl.a. nya ritningar, avseende inglasning av balkongerna.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (1994-03-04, Schering, Pernold, referent, Reimers) yttrade: Kammarrätten som saknar laglig möjlighet att pröva sökt bygglov med utgångspunkt från bl.a. de hos kammarrätten ingivna nya ritningarna, delar länsstyrelsens bedömning och ändrar inte det överklagade beslutet.

Bolaget fullföljde sin talan.

Prövningstillstånd meddelades.

Boverket avgav yttrande i målet.

Regeringsrätten höll syn på stället.

Regeringsrätten (1996-05-31, Palm, Wadell, Holstad, Baekkevold) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet gäller en ansökan om bygglov för inglasning av balkonger på ett flerbostadshus på fastigheten Mimer 3 (i fortsättningen Mimer) i Vasastaden i Stockholm. Bygglovet är avsett att utnyttjas endast i den omfattning som hyresgästerna önskar. Envar av hyresgästerna kommer sålunda att erbjudas inglasning som en tillvalsmöjlighet.

Enligt - - - (andra t.o.m. sjätte styckena i Regeringsrättens dom i mål I) - - - i det föregående.

Den aktuella fastigheten är belägen inom ett område som i gällande översiktsplan (från år 1990) betecknas som Stockholms stenstad. Byggnaden är en vinkelbyggnad om sju våningar i hörnet av Norrtullsgatan och Vanadisvägen i Vasastaden. Byggnaden färdigställdes under 1991/92. Byggnaden är fristående och ansluter således inte på någon sida till andra byggnader. Bygglovsansökan avser inglasning av helt utanpåliggande balkonger belägna dels på den södra gaveln, dels på gårdsfasaderna. Balkongerna på gavelsidan är fyra till antalet. Balkongerna på gårdssidan utgörs av dels en rad med sex dubbla balkonger längst in i vinkelhörnet, dels en rad med fem enkla balkonger samt en enstaka balkong på den huslänga som vetter mot öster, dels två rader med sex dubbla balkonger och en rad med fem enkla balkonger på den huslänga som vetter mot söder. Vid synen har framkommit att den södra gavelsidan är väl synlig från Norrtullsgatan genom att byggnaderna närmast söder om Mimer (Norrtulls sjukhus) ligger längre från gatan. Även den södra gårdsfasaden syns delvis ganska väl från Norrtullsgatan genom den indragna placeringen av sjukhuset och genom att det går en tämligen bred infart vid Mimers södra gavelsida från Norrtullsgatan in till parkeringsplatser belägna invid Mimers gårdsplan och till några intilliggande hus (bl.a. Norrtulls sjukhus och en f.d. tvättstuga, numera barnstuga).

Länsstyrelsen och kammarrätten har anslutit sig till byggnadsnämndens uppfattning att en inglasning av balkongerna på ett avgörande sätt påverkar byggnadens exteriör och dess anpassning till den omgivande bebyggelsen och att en sådan åtgärd skulle strida mot såväl 3 kap. 1 § som 3 kap. 10 § PBL. Byggnadsnämnden har grundat sin uppfattning på bl.a. nämndens byggnadsvårdsprogram "Fönster och balkonger vid ombyggnad" från år 1987. I förevarande fall samspelar enligt nämnden hörnbalkonger, gavelbalkonger och balkonger på den södra gårdsfasaden med gaturummet. Endast balkong i innerhörn på gården och en balkong mot öster skulle enligt programmet kanske kunna glasas in eftersom de vetter mot gården. Sammantaget anser dock nämnden att dessa ej bör undantas med hänvisning till att de är utanpåliggande och gården ej är sluten likt många stenstadsgårdar utan samspelar med omgivande byggnadsminnesklassificerade hus. Nämnden framhåller att Stockholms innerstad är ett riksintresse där varje nybyggnation studeras mycket omsorgsfullt. Att ge de boende en kvalite i form av ett inglasat uterum är inte en omöjlighet även om stenstaden ställer stora gestaltningskrav. Men detta bör enligt nämnden självklart studeras av byggnadens arkitekt i samband med övriga programförutsättningar i husprojekteringen. Nämnden påpekar att den s.k. tvättstugan och Norrtulls sjukhus är av byggnadsminnesklass och att Matteus skola mittemot vid Vanadisvägen är av stort kulturhistoriskt värde. I Regeringsrätten hävdar nämnden att förslaget enligt bygglovsansökan innebär en förvanskning av en sentida byggnad, som vid sin utformning anpassats till en riksintressant miljö samt att de föreslagna åtgärderna innebär en förvanskning också enligt 3 kap. 12 § PBL.

Bolaget har i Regeringsrätten anfört i huvudsak följande. De omgivande fastigheterna i gaturummet har ej en sammanhängande arkitektonisk utformning, då de har kommit till under olika årtionden. Framför allt skiljer sig flagrant grannhusen genom sin fyrkantighet - funkisstil. När det gäller Mimer har ej beaktats att balkongerna huvudsakligen är belägna mot gården. Något större samspel mot gatan finns ej. Huset ligger i vinkel, öppenheten är mot sjukhuset, och huset skymmer sig självt. Dessutom skyms balkongerna till stor del av de höga träden på sjukhusområdet och de i allen på Norrtullsgatan. Med andra ord syns gården och fastighetens balkonger egentligen bara från sjukhusets angränsande fasad. Att mot bakgrund av vad ovan anförts framhålla vikten av samspel, helhetsverkan etc. förefaller minst sagt egendomligt. De människor som bor i huset har behov och önskemål, t.ex. de som är gamla eller handikappade. De har få eller inga möjligheter att komma ut och då blir balkongen deras enda plats för utevistelse. Möjligheten att kunna nyttja sin balkong bör vara en självklar rättighet. Att ta hänsyn härtill är inom ramen för den totala bedömningen också viktigt. Uppenbart är att många av hyresgästerna är störda av barnen från daghemmet och skolan, som leker utomhus på gården.

Boverket har i sitt yttrande anfört bl.a. Byggnadsnämnden i Stockholm godkände den 22 oktober 1987 råd och riktlinjer för fönster och balkonger vid ombyggnad av flerbostadshus i innerstan. Dessa råd och riktlinjer ingår i det byggnadsvårdsprogram för Stockholms innerstad som utarbetats av kulturnämnden, byggnadsnämnden och fastighetsnämnden på uppdrag av kommunfullmäktige. I programmet framhålls och betonas vikten av varsamma förändringar. I programmet anges beträffande inglasning av balkonger att de balkonger som kan komma ifråga bör vara de som ligger helt eller delvis indragna i fasaden och de som ligger mot gårdssidan. Vidare anges att i innerstan är det främst balkonger från 1930-talet och framåt som ger dessa möjligheter samt att utkragade hörnbalkonger är olämpliga att glasa in. För att säkerställa ett enhetligt utförande då inglasningarna sker successivt inom loppet av några år anges i programmet att bygglov bör sökas för samtliga balkonger på en fasad och lösningar visas för samtliga balkonger. - Den byggnad som besvären avser har, enligt verkets bedömning, till sin utformning anpassats för att ansluta till den kulturhistoriskt värdefulla gatumiljön i området. Den tilltänkta inglasningen av balkongerna innebär en förändring av byggnaden som äventyrar anpassningen till denna miljö. Härvid har verket även beaktat risken för att inglasning kan komma att ske i begränsad omfattning och slumpmässigt fördelat över fasaden. Allmänintresset för att bevara denna miljö har, enligt verkets mening, sådan styrka att den bör väga över det enskilda intresset såvitt avser den aktuella byggnadens gatufasad och gavelfasad (Norrtullsgatan). Principiellt kan också bevarandet av unika gårdsmiljöer vara av avsevärt allmänintresse. I det förevarande ärendet torde dock, enligt verkets uppfattning, det enskilda intresset av inglasning av balkonger på denna del av byggnaden väga över.

Regeringsrätten gör följande bedömning. Vad först - - - elfte t.o.m. sextonde styckena i Regeringsrättens dom i mål I) - - - byggnadens egenvärde.

Anpassningskravet innebär som nämnts att byggnaden skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Detta krav får av naturliga skäl en särskild tyngd, när det är fråga om ändringar inom områden som utgör särskilt värdefulla miljöer. Fastigheten Mimer 3 är belägen i Stockholms innerstad (stenstaden) som i gällande översiktsplan betecknas som en värdefull bebyggelsemiljö. Vidare finns i närheten av Mimer vissa från kulturhistorisk synpunkt särskilt värdefulla byggnader. Boverket uttalar för sin del bl.a. att gatumiljön omkring fastigheten är kulturhistoriskt värdefull. Mot denna bakgrund bör frågan om bygglov för åtgärder av det slag ansökan avser prövas med viss restriktivitet.

Vad gäller balkongerna mot gatan är det tydligt att anpassningskravet här gör sig gällande med viss styrka. Vid bedömningen av om en inglasning är förenlig med detta krav bör till att börja med beaktas att byggnaderna i området inte har någon enhetlig arkitektonisk utformning utan tvärtom skiljer sig avsevärt från varandra och att den ifrågavarande byggnaden dessutom är fristående och belägen på visst avstånd från de kulturhistoriskt sett särskilt värdefulla byggnaderna i omgivningen. Det kan också med fog hävdas att det är fråga om en modern byggnad med en utformning av fasader och balkonger som synes göra byggnaden väl lämpad för en inglasning av balkongerna, trots att dessa är helt utanpåliggande. Vidare bör beaktas att det rör sig om endast fyra bal- konger på gatusidan och att dessa är belägna på husets gavel. En med erforderlig omsorg genomförd inglasning av dessa får mot den angivna bakgrunden uppenbarligen en mycket ringa, om ens någon, inverkan på stadsbilden och på kulturvärdena på platsen. I och för sig lämnas i ansökan om bygglov öppet om alla balkongerna på berörd husfasad eller endast ett mindre antal kommer att glasas in. Man måste därför räkna med att en inglasning kan komma att ske i begränsad omfattning och inte leda till bästa tänkbara utseendemässiga resultat. Regeringsrätten finner dock vid en samlad bedömning att ett bygglov för balkongerna på gavelsidan är förenligt med anpassningskravet. Det avgörande blir då om inglasningen kan anses uppfylla kraven med avseende på byggnadens egenvärde dvs. främst kraven i 3 kap. 1 § att byggnader skall ha en yttre form, som är lämplig för byggnaderna som sådana och ger en god helhetsverkan. Med hänsyn särskilt till byggnadens storlek och utformning och till att det på gatusidan gäller endast fyra balkonger på husets gavel finner Regeringsrätten att inglasningen uppfyller också dessa krav.

När det gäller balkongerna på gårdssidan är det som nämnts fråga om ett betydligt större antal än på gatusidan. Hyresgästernas valfrihet kan alltså här komma att få en betydligt större effekt på helhetsbilden av byggnaden. Med avseende på anpassningskravet har byggnadsnämnden hävdat att byggnadens gård samspelar med omgivande byggnadsminnesklassificerade hus. Enligt Regeringsrättens mening kan emellertid gårdssidan av huset - även om det är en öppen gård med viss insyn - inte anses ligga så i blickfånget att en inglasning av balkongerna skulle stå i strid med anpassningskravet.

Vad beträffar kraven med avseende på byggnadens egenvärde måste dessa givetvis kunna ges olika omfattning beroende på förhållandena i det enskilda fallet. Så bör t.ex. med stöd av 1 kap. 5 § kraven i regel kunna ställas något lägre när det gäller gårdssidan av ett hus än när det gäller gatusidan.

Vid bedömningen i förevarande fall av om en inglasning på gårdssidan uppfyller de sistnämnda kraven bör i enlighet med det tidigare anförda beaktas att byggnadens utformning synes göra den väl lämpad för en inglasning av balkongerna. En inglasning som görs på ett sätt som väl ansluter till byggnadens utformning torde inte komma att påverka helhetsbilden särskilt mycket, även om hänsyn tas till att det rör sig om ett stort antal balkonger och att valfriheten kan leda till att bästa tänkbara utseendemässiga resultat inte uppnås. Regeringsrätten finner med hänsyn härtill att inte heller en inglasning enligt ansökan av balkonger på gårdssidan skulle komma i konflikt med 3 kap. 1 och 10 §§ PBL.

På grund av det anförda skall bolagets talan bifallas på det sättet att målet visas åter till byggnadsnämnden för prövning av om förutsättningar i övrigt föreligger för bygglov enligt ansökan.