RÅ 1999:53

Kammarrätten i Stockholm

Fastigheten Viksjö 2:153 i Järfälla kommun ligger inom detaljplanelagt område på vilken finns uppfört ett bostadshus. Byggnadsnämnden beslutade den 8 december 1994 att avslå M.L:s och H.L:s ansökan om bygglov för utökning av befintlig balkong med stöd av 3 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Samtidigt beslutade nämnden att avslå en ansökan avseende uppförande av plasttak över samma balkong på grund av att högsta tillåtna byggnadshöjd skulle överskridas.

M.L. och H.L. överklagade till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Stockholms län (1995-10-26) yttrade: Fastigheten Viksjö 2:153 ligger inom ett område som omfattas av en detaljplan (stadsplan) som fastställts den 8 maj 1974. - Enligt 8 kap. 11 § första stycket PBL skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas om - 1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas, - 2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras a) stämmer överens med detaljplanen och den fastighetsplan som gäller för området, eller b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygglovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), och - 3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. - Om åtgärden inte överensstämmer med detaljplanen får, enligt 8 kap. 11 § sista stycket, bygglov medges om avvikelsen kan godtas som mindre och åtgärden inte strider mot planens syfte. Om den byggnad åtgärden skall utföras på avviker från detaljplanen skall en samlad bedömning av tidigare medgivna avvikelser och den sökta åtgärdens avvikelse göras. - Av 3 kap. 1 § PBL framgår att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stadsbilden. Vidare föreskrivs i samma lagrum att byggnader skall ha en yttre form och färg som är lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. - De sökta åtgärderna innebär en utökning av tidigare beviljat bygglov för balkong med ytterligare 60 cm från husfasaden (totalt 1,7 meter) samt ett skärmtak över balkongen. Byggnaden som åtgärderna avses utföras på avviker sedan tidigare från detaljplanen genom att en tillbyggnad utförts på mark som enligt planen inte får bebyggas. Ett skärmtak i enlighet med det sökta lovet skulle innebära att byggnadshöjden ökas till ca 5,5 meter. - Den för området gällande detaljplanen innehåller inte några bestämmelser som reglerar byggnadernas utseende och utförande som berör de sökta åtgärderna i annat avseende än den högsta tillåtna byggnadshöjden, som får vara högst 4,4 meter. I översiktsplanen för Järfälla kommun omnämns området såsom kulturhistoriskt intressant bebyggelsemiljö enligt en redovisning av Länsmuseibyrån. Någon precisering vad gäller bevarandekrav eller annat finns inte. Området har inte något riksintresse eller regionalt intresse av kulturhistoriskt värde. - Vid en samlad bedömning av tidigare medgivna avvikelser och den avvikelse som den föreslagna tillbyggnadens skärmtak innebär i fråga om byggnadshöjd anser länsstyrelsen att åtgärden inte kan godtas som mindre i enlighet med 8 kap. 11 § sista stycket. Överklagandet skall därför avslås vad gäller skärmtaket.

Den utbyggda balkongen innebär inte någon avvikelse från planen. Länsstyrelsen anser inte heller att utbyggnaden har en utformning som kan anses vara olämpligt utformad med hänsyn till stadsbilden. Några bevarandekrav för bebyggelsen, som kan utgöra tillräckligt skäl för att inte bevilja det sökta lovet i denna del, har inte kommit till uttryck i detaljplanen eller på annat sätt. Länsstyrelsen finner därför att överklagandet skall bifallas i den del som gäller utbyggnad av balkongen. - Länsstyrelsen bifaller överklagandet avseende utbyggnad av balkong och visar ärendet åter till byggnadsnämnden för meddelande av byggnadslov.

Länsstyrelsen avslår överklagandet avseende bygglov för skärmtak över balkongen.

M.L. och H.L. fullföljde sin talan i vad den inte bifallits.

Kammarrätten i Stockholm (1996-05-29, Sundelin, Avellan-Hultman, referent, Sylvan) delade länsstyrelsens bedömning och ändrade inte det överklagade beslutet.

M.L. och H.L. överklagade och yrkade att underinstansernas avgöranden skulle upphävas så att bygglov kunde beviljas. Till stöd härför anförde de i huvudsak följande. Vid en samlad bedömning borde åtgärden att uppföra skärmtak kunna anses vara en godtagbar mindre avvikelse. Angiven bestämmelse om byggnadshöjd torde inte vara tillämplig eftersom lutningstalet 45 grader inte stämmer med deras tilltänkta skärmtak.

Stadsbyggnadsnämnden ansåg att överklagandet inte skulle bifallas.

Prövningstillstånd meddelades varvid förordnades att Boverket skulle avge yttrande i målet.

Boverket har avgett yttrande i målet.

Regeringsrätten (1999-09-22, Rundqvist, Billum, Hulgaard, Schäder, Wennerström) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Fastigheten Viksjö 2:153 i Järfälla kommun är belägen i ett område som byggts ut med småhus i enlighet med den 30 december 1966 och den 17 mars 1967 fastställda stadsplaner. För området gäller numera en stadsplan som fastställts den 8 maj 1974, vilken enligt 17 kap. 4 § PBL gäller som detaljplan som antagits med stöd av denna lag.

På fastigheten finns uppfört ett bostadshus på vilket tidigare, enligt ett år 1972 beviljat byggnadslov, mot baksidan tillbyggts en 3,2 meter bred takkupa med vädringsbalkong jämte ett fönster. Därefter har år 1980 lov beviljats för utökning av dessa åtgärder jämte ytterligare ett fönster. I detta utförande är balkongens längd 6,8 meter. Härefter har länsstyrelsen i nu aktuellt bygglovsärende bedömt att bygglov i enlighet med gjord ansökan kan beviljas för utökning av balkongens djup från 1,1 meter till 1,7 meter men att bygglov inte kan medges för att sätta upp ett skärmtak över balkongen. Sistnämnda bedömning delades också av kammarrätten. Överklagandet i Regeringsrätten avser således underinstansernas ställningstagande till klagandenas bygglovsansökan i vad den avser bygglov för uppsättande av skärmtaket. Fråga i målet blir därvid både om bygglov erfordras för uppförande av skärmtaket samt om vid en bygglovsprövning förutsättningar föreligger för att medge bygglov för denna åtgärd.

Av handlingarna framgår att avsikten är att förse balkongen med ett ca 17,5 kvadratmeter stort glasfibertak som skulle komma att ansluta till taket på en befintlig takkupa samt att skärmtaket kommer att sticka ut ca 1,7 meter från byggnadens fasadliv. Ytan på den del av skärmtaket som kommer att finnas utanför fasadlivet kommer därvid att uppgå till ca 11,5 kvadratmeter. Skärmtaket kommer att ytterst vila på stolpar i linje med de stolpar som den yttersta delen av balkongen vilar på, vilka i sin tur är förankrade i marken nedanför balkongen.

Enligt 8 kap. 1 § PBL krävs bygglov bl.a. för att uppföra byggnader eller göra tillbyggnader.

För områden med detaljplan gäller vidare enligt 8 kap. 3 § första stycket PBL, utöver vad som föreskrivs i 1 §, bl.a. att bygglov krävs även för att göra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende.

Enligt 8 kap. 4 § första stycket PBL behövs dock inte bygglov för vissa i lagrummet angivna åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader). Sålunda får enligt första stycket 2 i paragrafen utan bygglov med mur eller plank anordnas skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte överstiger vissa angivna mått. Enligt första stycket 3 får också utan bygglov skärmtak anordnas över sådana uteplatser som anges i 2 eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadratmeter, och inte sträcker sig närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

Vad gäller frågan om bygglov erfordras för skärmtaket har Boverket yttrat sig och anfört att verket anser att skärmtaket - med beaktande av takets storlek, funktion och sammanfogning med byggnaden samt det visuella intryck som konstruktionen gör - är att bedöma som en bygglovspliktig tillbyggnad enligt 8 kap. 1 § PBL. Med hänsyn till skärmtakets storlek och utformning anser Boverket att det också är fråga om en sådan ändring av byggnaden som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och som därför är bygglovspliktig även enligt 8 kap. 3 § första stycket PBL. Boverket har vidare som sin bedömning uttalat att eftersom fastigheten Viksjö 2:153 ligger inom detaljplanerat område och skärmtaket är större än 12,0 kvadratmeter är skärmtaket ingen sådan bygglovsbefriad anordning som anges i 8 kap. 4 § PBL. Enligt Boverkets mening saknar det härvid betydelse att den del av skärmtaket som finns utanför fasadlivet endast är 11,56 kvadratmeter (6,8 x 1,7 meter) stort och att användbarheten av underliggande mark inte påverkas av skärmtaket.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Beträffande frågeställningen huruvida uppförandet av skärmtaket är att anse som en tillbyggnad är begreppet "tillbyggnad" inte definierat i lagtexten. I förarbetena till PBL (prop. 1985/86:1 s. 675 f; specialmotiveringen till 8 kap. 1 §) anges att med tillbyggnad avses i PBL åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker.

Normalt torde vid beräkning av en byggnads volym medräknas endast byggnadens slutna delar och således exempelvis inte balkonger eller takterrasser (jfr Svensk Standard SS 02 10 52). Sker en inglasning av en balkong får detta dock anses innebära att en tillbyggnad sker i den mening som avses i 8 kap. 1 § PBL (jfr RÅ 1996 ref. 77 I-II). Motsvarande får anses gälla om balkong- eller terrassutrymmet överbyggs med tak som ansluter till dessa utrymmen. Överbyggnaden får då ses som en tillbyggnad även om delar av balkong- eller terassutrymmet också fortsättningsvis kommer att vara öppet i höjd- eller sidled. Mot bakgrund härav finner Regeringsrätten att åtgärden att förse nu aktuell balkong med skärmtak får anses utgöra tillbyggnad i den mening som avses i 8 kap. 1 § PBL (jfr RÅ 1995 ref. 23 och 42 samt RÅ 1997 not. 227, se även Didón m.fl., Plan- och bygglagen s. 8:7 supplement 3, jan. 1998).

Vid detta förhållande och då skärmtaket inte är att betrakta som en sådan bygglovsbefriad anordning som anges i 8 kap. 4 § PBL är således ett uppförande av skärmtaket bygglovspliktigt redan på den grund att fråga är om en lovpliktig tillbyggnad.

Vad härefter angår frågan om bygglov kan meddelas för åtgärden gäller enligt 8 kap. 11 § PBL som förutsättning för att bygglov skall kunna meddelas bl.a. att åtgärden inte strider mot den detaljplan som gäller för området och att den byggnad på vilken åtgärden skall utföras också stämmer överens med detaljplanen eller enligt 8 kap. 11 § första stycket 2 b avviker från planen men avvikelserna godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt PBL. Enligt 8 kap. 11 § sjätte stycket gäller vidare att bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplan om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. För det fall byggnaden på vilken den sökta planavvikande åtgärden skall utföras ej överensstämmer med planen skall en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits. Om byggnaden avviker från plan på grund av en nybyggnadsåtgärd som före PBL:s ikraftträdande godtagits och utförts i strid mot gällande planbestämmelser äger byggnadsnämnden enligt 17 kap. 18 a § PBL, vid bifall till ansökan om bygglov, i ärendet förklara att den planstridiga åtgärden skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 11 § första stycket 2 b. Motsvarande gäller också i fråga om bl.a. byggnad som efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan avviker från planen.

Såvitt framgår kommer i förevarande fall en tillbyggnad i form av ett skärmtak endast att beröra de planbestämmelser som reglerar högsta tillåtna byggnadshöjd, vilken i planen för nu aktuellt område angetts till 4,4 meter. Härtill kommer att byggnaden sedan tidigare till viss del avviker från gällande planbestämmelser.

Enligt 9 § plan- och byggförordningen (1987:383) skall byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Detta innebär att fasaden skall tänkas förhöjd så långt att den skär ett plan som med 45 graders lutning mot horisontallinjen sänks ned mot byggnaden tills den träffar någon del av byggnadens tak. Därvid bortses från mindre utskjutande delar som skorstenar, ventilationstrummor, antenner, mindre takkupor, taksprång utanför fasadplan etc. (prop. 1989/90:37 s. 55; se även Didón m.fl., Plan- och bygglagen s. 5:37-39, supplement 1, maj 1996 och supplement 2, juli 1997 samt Boverket, Boken om lov, tillsyn och kontroll, bilaga 3). Ifall man bortser från de fall där större takkupor eller tillbyggnader på taket kan påverka höjdberäkningen innebär detta sätt att beräkna höjden att om byggnaden har ett platt tak eller tak med en takvinkel som är mindre än 45 grader så kommer byggnadshöjden att sammanfalla med fasadens höjd medan om taket har en brantare lutning än 45 grader byggnadshöjden kommer att överstiga fasadens höjd.

Med hänsyn till nu aktuellt skärmtaks storlek och konstruktion skall i förevarande fall byggnadshöjden räknas till skärningen mellan ett förlängt fasadplan på byggnadens balkongsida och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör den yttersta delen av skärmtaket. Detta innebär att en tillbyggnad i form av ett skärmtak i enlighet med klagandenas yrkanden skulle medföra ytterligare avvikelse från planbestämmelserna genom att byggnaden skulle få en höjd om ca 5,5 meter mot enligt planen tillåtna 4,4 meter. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att byggnaden också i andra avseenden sedan tidigare avviker från gällande planbestämmelser har byggnadsnämnden haft fog för att avslå ansökan om bygglov för uppförande av skärmtaket. M.L:s och H.L:s talan kan därför inte bifallas.