RÅ 1996:79
Ärenden om arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom rekryteringsstöd, lönebidrag m.m. har jämställts med åtgärder som avses i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och således hänförts under 8 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).
Kammarrätten i Stockholm
J.O. begärde hos Länsarbetsnämnden i Stockholm att få uppgift huruvida Husse Djurfoder AB hade erhållit rekryteringsstöd, lönebidrag eller annat arbetsmarknadspolitiskt stöd och, om så var fallet, i vilken form och omfattning och med vilket belopp.
Länsarbetsnämnden i Stockholm (1995-10-25) avslog J.O:s begäran med följande motivering: Enligt 8 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i ärende om bl.a. arbetsförmedling för uppgift om enskilds affärs- och driftförhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada. Med begreppet "arbetsförmedling" förstår man här den verksamhet som bedrivs av de statliga regionala/lokala arbetsförmedlingsorganen (länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen). Paragrafen avser att skydda företag och deras affärs- och driftförhållanden. - I paragrafen finns ett s.k. omvänt skaderekvisit; presumtionen är sålunda för sekretess.
I överklagande vidhöll J.O. sin talan.
Länsarbetsnämnden avstyrkte bifall till överklagandet.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm (1995-11-03, Bergh, Grimby, referent, Lindbäck) yttrade: J.O. har anfört bl.a. följande. Den begärda uppgiften är avsedd att för TV-programmet Reportrarnas räkning ingå i en kartläggning av olika former av arbetsmarknadspolitiskt stöd som betalas ut av svenska staten. Avsikten är att ta reda på hur många personer som uppbär bidrag och den totala summan som betalts ut till bolaget. Avsikten är inte at peka ut de enskilda personer i bolaget som uppbär bidrag. Sveriges Television har till uppgift att kritiskt granska samhället ur olika perspektiv. Denna uppgift är särskilt viktig för samhällsprogram såsom Reportrarna. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Enligt 8 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- och driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilda lider skada. - De stödärenden som det här är fråga om finner kammarrätten gå in under "ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder." - De efterfrågade uppgifterna måste anses röra enskilds (Husse Djurfoder AB:s) affärs- och driftförhållanden. - Då återstår frågan om det står klart att de begärda uppgifterna kan röjas utan att bolaget lider skada (varmed avses ekonomisk skada). Kammarrätten finner inte att så är fallet. Sekretess gäller således för uppgifterna enligt nämnda stadgande. Det må anmärkas att bestämmelsen inte innehåller något undantag från sekretessen i fråga om beslut i ärende (jämför 7 kap. 10 § sekretesslagen). Överklagandet skall alltså inte bifallas. Att det föreligger ett klart offentligt insynsintresse kan inte lagligen föranleda annat. - Kammarrätten avslår överklagandet.
J.O. vidhöll i överklagande till Regeringsrätten sin begäran.
Regeringsrätten meddelade prövningstillstånd och förordnade att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skulle avge yttrande i målet.
AMS anförde följande.
Målet gäller huruvida uppgifter om att en arbetsgivare fått rekryteringsstöd, lönebidrag eller andra arbetsmarknadspolitiska stöd, och i så fall i vilken form och omfattning och med vilket belopp, omfattas av sekretess enligt 8 kap. 1 § sekretesslagen eller ej. - Den första frågan i målet gäller om 8 kap. 1 § sekretesslagen över huvud taget omfattar de berörda stöden. Kammarrätten har funnit att de aktuella arbetsmarknadspolitiska stöden till arbetsgivaren faller in under kriteriet "ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder". AMS delar denna uppfattning. Den aktuella bestämmelsen avser inte bara uppgifter om arbetsgivare som söker arbetskraft genom arbetsförmedlingen, dvs. sådant som normalt anses falla inom begreppet "ärende om arbetsförmedling". Den gäller inte heller bara sådana uppgifter som ges in till eller finns hos arbetsmarknadsmyndigheterna med anledning av tillämpningen av lagen (1974:13) om anställningsfrämjande åtgärder (t.ex. varsel om driftinskränkningar), utan den gäller enligt AMS mening över huvud taget alla ärenden som har anknytning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder vilka syftar till att främja anställningar och sysselsättning. Rekryteringsstöd (enligt förordningen 1986:414 om rekryteringsstöd) och lönebidrag (enligt förordningen 1991:333 om lönebidrag) är sådana anställningsfrämjande åtgärder. Andra sådana åtgärder är starta-eget- bidrag (enligt förordningen 1984:523 om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet) och medflyttandebidrag (enligt 11-14 §§ förordningen 1994:7 om flyttningsbidrag). - Den andra, och viktigaste, frågan i målet gäller om de uppgifter som efterfrågas rör enskilds affärs- eller driftförhållanden. Kammarrätten har funnit att så är fallet. AMS delar också den uppfattningen. Inom länsarbetsnämnderna har funnits en något vacklande praxis på denna punkt. Några länsarbetsnämnder har ansett att uppgifter om arbetsmarknadspolitiska stöd till arbetsgivare inte rör en arbetsgivares affärs- eller driftförhållanden, och således lämnat ut sådana uppgifter, medan andra ansett att även sådana uppgifter omfattas av sekretess. - De uppgifter som det här är fråga om rör främst med vilka belopp och under vilken tid, som en arbetsgivare får statsbidrag för löner eller liknande till anställda som rekryteras genom den offentliga arbetsförmedlingen. Statsbidragen kan bl.a. påverka ett företags prissättning och konkurrenssituation och uppgifterna måste därför enligt AMS uppfattning kunna falla in under begreppet "affärs- eller driftförhållanden". Följaktligen omfattas de berörda stöden av den aktuella lagbestämmelsen. - I frågan om huruvida det står klart att de begärda uppgifterna kan röjas utan att arbetsgivaren lider skada delar AMS kammarrättens uppfattning. När det gäller uppgifter om de kunder som är arbetssökande tillämpar arbetsmarknadsmyndigheterna den motsvarande bestämmelsen i 7 kap. 10 § sekretesslagen så att redan den omständigheten att någon är inskriven som arbetssökande vid arbetsförmedlingen omfattas av sekretess. Det finns ingen anledning att behandla de kunder som är arbetsgivare på ett annat sätt.
Regeringsrätten (1996-06-17, Wahlgren, Dahlman, Sjöberg, Nordborg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 8 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskildas affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.
Av yttrandet från AMS framgår bl.a. att arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom rekryteringsstöd, lönebidrag m.m. bör jämställas med sådana anställningsfrämjande åtgärder som avses i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Regeringsrätten saknar skäl att frångå denna bedömning.
I likhet med kammarrätten finner Regeringsrätten att de efterfrågade uppgifterna är hänförliga till enskilds affärs- och driftförhållanden. Det står inte klart att de begärda uppgifterna kan lämnas ut utan att bolaget lider skada. Med hänsyn härtill kan de begärda uppgifterna inte lämnas ut.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.