RÅ 1996:98

T.G. överklagade och yrkade att länsrätten med ändring av länsstyrelsens beslut skulle ogilla beslutet om återkallelse av hans körkort.

Som grund för överklagandet anförde T.G. att misstanken om att han inte skulle avlagt körkortsprov i föreskriven ordning var helt obefogad. Han hade avlagt såväl teoriprov som förarprov på föreskrivet sätt. Enbart den omständigheten att det förelåg misstanke om brott kunde enligt T.G. inte medföra grund för att körkortet skulle återkallas.

T.G. överklagade och yrkade att beslutet att återkalla körkortet skulle upphävas.

Länsstyrelsen, som bestred ändring av länsrättens dom, anförde till stöd för sin inställning bl.a. följande.

Fråga är om länsstyrelsen haft fog att förelägga T.G. att inkomma med godkänt teoriprov. Enligt 33 § körkortsförordningen får länsstyrelsen förelägga körkortshavare att ge in bevis om godkänt teoriprov om "det finns anledning att anta att körkortshavaren inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att få körkort". - Till länsstyrelsen inkom den 25 oktober 1994 anmälan från Polismyndigheten i Stockholms län enligt 87 § körkortsförordningen. Av anmälan framgick att T.G. förekom i en förundersökning angående misstanke om att han mot betalning erhållit obehörig hjälp med att få sit körkortsprov godkänt. Enligt förundersökningen hade T.G. överhuvudtaget inte avlagt teoriprov för körkort. I anledning av denna anmälan fann länsstyrelsen anledning anta att T.G. inte uppfyllde de förutsättningar som gäller för att få körkort vad avser teoriprov. - Förordningstextens formulering anledning att anta att körkortshavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att få körkort menar länsstyrelsen klart visar att det inte är fråga om sådana stränga beviskrav som gäller i en straffrättslig bedömning. Det är i målet fråga om ett förvaltningsrättsligt ärende angående trafiksäkerhet och de krav som kan ställas på körkortshavare. - Eftersom T.G. inte efter föreläggande inkommit till länsstyrelsen med bevis om godkänt teoriprov har länsstyrelsen haft anledning att överväga om hans körkort skulle återkallas med stöd av 16 § 8 körkortslagen. Ett körkort skall återkallas om körkortshavaren inte följer ett föreläggande att ge in bevis om godkänt förarprov. Eftersom T.G. inte följt föreläggandet skulle hans körkort således återkallas. Omständigheten att T.G. sedermera av tingsrätt inte fällts till ansvar för det misstänkta brottet ändrar inte det faktum att han underlåtit att inkomma med bevis om godkänt teoriprov.

Länsstyrelsen överklagade och yrkade att Regeringsrätten, med ändring av kammarrättens dom, skulle besluta i enlighet med länsstyrelsens och länsrättens tidigare beslut respektive dom.

Prövningstillstånd meddelades.

Regeringsrätten (1996-12-23, Werner, Swartling, Holstad, Nordborg, Sandström) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av utredningen i målet framgår följande. Från Polismyndigheten i Stockholms län inkom den 25 oktober 1994 en anmälan till Länsstyrelsen i Stockholms län, varav framgick, att T.G. enligt en av polismyndigheten verkställd förundersökning var misstänkt för att mot betalning ha erhållit obehörig hjälp med att få sitt körkortsprov godkänt. Enligt förundersökningen hade han överhuvudtaget inte avlagt teoretiskt prov för körkort. Polismyndighetens anmälan ledde till att T.G. den 14 november 1994 med stöd av 33 § körkortsförordningen förelades att inkomma med godkänt teoriprov. I föreläggandet erinrades om att körkortet kunde komma att återkallas med stöd av 16 § 8 körkortslagen om han inte inom föreskriven tid lämnade bevis om godkänt teoriprov. I ett yttrande till länsstyrelsen förklarade T.G. att han inte ämnade skriva om teoriprovet, eftersom han var misstänkt för brott men var oskyldig. Om han skulle befinnas skyldig skulle han skriva om teoriprovet. Han var i behov av körkortet för sitt arbete. Enligt beslut den 16 februari 1995 återkallade länsstyrelsen med stöd av 16 § 8 körkortslagen T.G:s körkort, eftersom han inte följt föreläggandet. Länsrätten i Stockholms län lämnade enligt dom den 13 april 1995 av T.G. anförda besvär utan bifall. Enligt dom den 31 juli 1995 ogillade Solna tingsrätt ett av åklagaren väckt åtal mot T.G. för att direkt eller genom annan ha lämnat eller utlovat okänt belopp i muta för att en trafikinspektör oriktigt hos Vägverket skulle registrera att han klarat teoriprovet för körkort. Även trafikinspektören frikändes i denna del men dömdes av tingsrätten för bl.a. mutbrott i andra fall till fängelse tre år och sex månader. Beträffande den åtalspunkt som avsåg T.G. uttalade tingsrätten att enbart den omständigheten att T.G. förekom på en lista, som tagits i beslag, mot T.G:s och trafikinspektörens bestridande inte utgjorde bevis för att de begått åtalade gärningar avseende bestickning respektive mutbrott. Tingsrättens dom vann laga kraft. I det överklagade avgörandet upphävde Kammarrätten i Stockholm länsrättens och länsstyrelsens återkallelsebeslut, då det numera måste konstateras att fog saknades för föreläggandet för T.G. att inkomma med godkänt teoriprov.

Frågan i målet är om den omständigheten att åtalet mot T.G. ogillats utgjort tillräckliga skäl att inte återkalla körkortet.

Regeringsrätten finner till en början att utredningen i målet ger vid handen att omständigheterna vid tiden för föreläggandet var sådana att det fanns anledning att anta att T.G. inte uppfyllde de förutsättningar som gäller för att få körkort och att länsstyrelsen därför haft fog för att förelägga honom att inkomma med bevis om godkänt teoriprov. Eftersom T.G. inte följde föreläggandet var det också riktigt att med stöd av 16 § 8 körkortslagen återkalla körkortet. Regeringsrätten anmärker att annan grund för att återkalla körkortet, såsom t.ex. brottslig gärning (16 § 6 körkortslagen), inte har varit aktuell att tillämpa i målet.

Genom att tingsrätten ogillade det mot T.G. väckta åtalet för att medelst betalning ha försökt förmå en trafikinspektör att utfärda bevis om ett godkänt teoriprov har frågan om det berättigade i att utfärda föreläggandet och att, när detta inte följdes, återkalla körkortet kommit i ett något annat läge.

Regeringsrätten finner emellertid att omständigheterna i målet är sådana att det alltjämt finns anledning att ifrågasätta om T.G. besitter de teoretiska kunskaper som erfordras för körkortsinnehav. Länsstyrelsens åtgärder att förelägga T.G. att inkomma med bevis om godkänt teoriprov och att, då han inte efterkom föreläggandet, återkalla hans körkort, framstår därför fortfarande som befogade. T.G:s körkort skall således återkallas.