RÅ 1997 not 13

Oriktig skönstaxering (avslag men resning beviljad)

Not 13. Besvär i särskild ordning av Per L. ang. inkomstaxering 1990, m.m. - Taxeringsnämnden påförde i avsaknad av deklaration Per L. taxering efter skön, varvid den taxerade inkomsten bestämdes till 336 100 kr. Lokala skattemyndigheten påförde honom skattetillägg med 40 procent av inkomstskatten. - Per L. överklagade. -Länsrätten i Göteborgs och Bohus län (1994-02-15): Överklagandet av taxeringen skulle ha kommit in före februari månads utgång 1991. Det har således kommit in för sent och kan då prövas endast under de förutsättningar som anges i 100 § taxeringslagen för rätt till besvär i särskild ordning. - De bestämmelser som närmast kan komma ifråga i detta fall är 100 § 6 eller 7 taxeringslagen. För rätt till besvär i särskild ordning krävs att den skattskyldige blivit väsentligen för högt taxerad och att nya omständigheter kommit fram. Det måste även framstå som ursäktligt att den skattskyldige inte i rätt tid åberopat de nya omständigheterna. - Per L. får genom lämnande av deklarationen anses ha uppfyllt kravet på nya omständigheter. Han får vidare anses ha blivit väsentligen för högt taxerad. Fråga är då om det kan anses ursäktligt att han inte i vanlig ordning överklagat taxeringen inom besvärstiden. - Per L. åberopar som ursäkt i huvudsak sina egna arbetsförhållanden, vård av f.d. anhörig till hustrun samt egen depression med djup oro för den egna hälsan. Praxis vad gäller ursäktlighet på grund av psykisk ohälsa är oklar och synes bero på omständigheterna i det enskilda fallet. I målet tyder ingenting på annat än att Per L. varit aktivt verksam och fungerat i sitt yrke under den aktuella tiden. Vidare får beaktas att han under en följd av år underlåtit att lämna sin självdeklaration i rätt tid. Det framstår därför enligt länsrättens mening inte som ursäktligt att han kommit in med överklagandet närmare två år för sent. Det finns då inte tillräcklig grund för att pröva överklagandet av taxeringen i särskild ordning. - Det är inte utrett att Per L. har fått del av skattemyndighetens beslut om skattetillägg. Tillägget kan därför prövas. Per L. har numera inkommit med självdeklaration. Skattetillägget skall därför undanröjas. - Länsrätten prövar inte överklagandet av taxeringen. - Länsrätten undanröjer skattetillägget. - Per L. överklagade. - Kammarrätten i Göteborg (1994-10-28): Kammarrätten finner att det som Per L. nu har anfört inte kan föranleda annan bedömning än den länsrätten gjort och avslår därför överklagandet. - Per L. fullföljde sin talan och yrkade att han skulle taxeras i enlighet med den inlämnade deklarationen. Han åberopade utdrag ur patientjournaler avseende honom. - Riksskatteverket tillstyrkte att den ingivna deklarationen lades till grund för taxering men med följande ändringar. Yrkat avdrag med 1 000 kr i inkomstslaget rörelse avseende kostnad för deklarationshjälp borde inte medges, eftersom sådan kostnad inte var avdragsgill. I samma inkomstslag borde felräkning korrigeras samt avstämning av egenavgifterna bestämmas till - 114 kr (skillnaden mellan det som avsatts för egenavgifter, 8 333 kr, och påförda avgifter, 8 447 kr, enligt taxering 1989). - Regeringsrätten (1997-01-24, Tottie, Werner, Swartling, Nordborg, Sandström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner inte skäl att med anledning av Per L:s överklagande meddela prövningstillstånd. - Av utredningen i målet framgår att Per L. blivit väsentligt för högt taxerad. Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt finner Regeringsrätten att skäl för resning föreligger. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens beslut står därför fast. - Regeringsrätten beviljar resning i vad avser Per L:s inkomsttaxering 1990 och förordnar att Länsrätten i Göteborgs och Bohus län skall ta upp hans taxering till prövning. - (Anm. Regeringsråden Werner och Sandström deltog inte vid avgörande av frågan om prövningstillstånd.) - (fd I 1996-12-12, Karlsson)

*REGI

*INST