RÅ 1997 not 182
Resning- oriktig rättstillämpning i mål om arbetsskadeförsäkring (avslag)
Not 182. Ansökan av Christer G. om resning i mål om arbetskadeförsäkring. - Försäkringskassan i Stockholms län fann i beslut den 21 mars 1991 att Christer G. inte var berättigad till ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Christer G. överklagade beslutet. I dom den 3 december 1992 biföll Länsrätten i Stockholms län Christer G:s överklagande på så sätt att han medgavs rätt till ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring t.o.m. den 30 juni 1990. Christer G:s hemställan om ytterligare medicinsk utredning lämnades utan bifall. I dom den 19 januari 1994 avslog Kammarrätten i Stockholm Christer G:s överklagande av länsrättens dom. Försäkringsöverdomstolen beslutade den 6 mars 1995 att inte meddela prövningstillstånd. - Christer G. ansökte om resning. Han anförde bl.a. att det är otillfredsställande att ett utlåtande av försäkringskassans "expert", som aldrig träffat honom, skall ha större betydelse vid bedömningen av orsakssambandet mellan besvären och den skadliga inverkan i arbetet än vad hans behandlande läkare har uttalat. -Regeringsrätten (1997-10-17, Brink, Lindstam, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Christer G. har inte visat att det föreligger skäl för resning. Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd II 1997-10-02, Törnqvist)