RÅ 1997 not 250

Not 250. Ansökan av Peter W. och Elisabeth W. om rättsprövning av ett beslut om bygglov. - Byggnadsnämnden i Lerums kommun beviljade genom två beslut den 29 augusti 1991 bygglov för nybyggnad av enbostadshus och carport/förråd/pumphus på en del av fastigheten Aspenäs 2:257 respektive enbostadshus och carport/förråd på en annan del av samma fastighet. - Länsstyrelsen i Älvsborgs län beslutade genom två beslut den 23 december 1992 att lämna överklaganden av kommunens båda beslut utan bifall. - Peter och Elisabeth W. m.fl. överklagade länsstyrelsens två beslut. De vidhöll därvid i huvudsak vad som tidigare framförts i ärendet. Elisabeth och Peter W. anförde bl.a. att frågan gällde sådan ny sammanhållen bebyggelse som skulle föregås av detaljplaneläggning, att kravet på tomtstorlek i aktuellt område inte uppfyllts, att den geotekniska utredning som åberopades inte gav besked beträffande stabilitetsfrågor avseende grannfastigheterna samt att byggloven numera upphört att gälla. - Kammarrätten i Göteborg överlämnade genom beslut den 12 januari 1995 ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde därvid bl.a. att Aspenäs 2:257 låg mellan klagandenas två fastigheter och utgjorde en s.k. lucktomt. Klagandena hade såvitt framkommit godtagit att en bostadsbyggnad med carport/förråd uppfördes på fastigheten. Även om den bebyggbara ytan på Aspenäs 2:257 till följd av de geologiska förhållandena begränsades något skulle ett uppförande av den planerade byggnationen enligt kammarrättens mening inte medföra någon oacceptabel förtätning av området. Inte heller i övrigt kunde det meddelade bygglovet anses strida mot bestämmelserna i 3 kap.plan- och bygglagen (1987:10), PBL. -Regeringen (Miljödepartementet, 1995-11-09) avslog överklagandena och anförde som skäl härför: Regeringen har i detta ärende att pröva om bygglov kan tillåtas med hänsyn till bestämmelserna i 8 kap. 12 ∍ PBL. Enligt tillämpliga bestämmelser skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan bifallas om åtgärden 1. uppfyller kraven i 2 kap., 2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 ∍, 3. inte strider mot områdesbestämmelser och 4. kan antas uppfylla kraven i 3 kap. - Regeringen finner inte att de beviljade byggloven strider mot bestämmelserna i 2 kap. PBL. - Regeringen finner inte heller att det med hänsyn till bestämmelserna om krav på detaljplan i vissa fall i 5 kap. 1 ∍ första stycket PBL förelegat hinder för byggnadsnämnden att bevilja de aktuella byggloven. - Regeringen konstaterar att kammarrätten inte funnit att de meddelade byggloven kan anses strida mot bestämmelserna i 3 kap. PBL. Det har inte framkommit skäl att frångå kammarrättens bedömning i denna del. - Vad klagandena anfört utgör inte heller i övrigt skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - Peter W. och Elisabeth W. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl.a. följande. Beviljat bygglov stred mot bestämmelserna i 2 kap. PBL. Den geotekniska utredning som förelåg i ärendet avsåg enbart den aktuella fastigheten. Någon utredning om hur byggnationen enligt ansökan om bygglov påverkade stabiliteten i området hade inte skett. Bygglov borde inte ha meddelats utan ytterligare geoteknisk utredning beträffande stabilitetsförhållandena i området. Med hänsyn till bestämmelserna i 5 kap. 1 ∍ PBL om detaljplanekrav borde det ha förelegat hinder att meddela bygglov. I området torde ett betydande bebyggelsetryck föreligga. Bygglovet innebar ett frångående av eljest gällande tomtstorlek och medförde en fördubbling av exploateringsgraden på fastigheten. Meddelat bygglov stred även mot bestämmelserna i 3 kap. PBL, främst med avseende på kravet i 3 kap. 2 ∍ att byggnader skulle placeras och utformas så att de inte medförde fara eller betydande olägenhet för omgivningen. Regeringsrätten (1997-12-17, Brink, Werner, Sjöberg, Lindstam, Hulgaard): - Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 ∍ lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap. 2 eller 3 ∍ regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för sitt handlingsutrymme i ärenden om bygglov eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1997-11-25, Ingela Larsson)

*REGI

*INST