RÅ 1997 not 30

Not 30. Ansökan av Uno G. om resning i mål ang. arbetsskadeförsäkring. - Jönköpings läns allmänna försäkringskassa beslutade den 8 oktober 1990 att som arbetsskada godkänna en nackskada som Uno G. råkat ut för genom ett olycksfall den 19 mars 1990 och att tillerkänna honom sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) för tiden den 18 juni - den 8 juli 1990 och från och med den 27 augusti 1990. Han beviljades hel förtidspension från och med september 1990. Den 10 april 1991 beslutade försäkringskassan att inte utge någon livränta enligt LAF till honom. Kassan motiverade sitt avgörande enligt följande: Uno G. hade den 1 oktober 1990 tjänstepensionerats från en heltidsanställning som ambulanssjukvårdare. Den inkomst som han därefter kunnat påräkna, om skadan inte inträffat, bedömdes uppgå till 21 600 kr motsvarande lön vid säsongsarbete. Den livränta om 21 600 kr per år som på grund härav skulle tillkomma honom understeg emellertid den allmänna pension om 132 046 kr per år som skulle avräknas från livräntan. Han var därför inte berättigad att erhålla livränta. - Uno G. överklagade försäkringskassans beslut och yrkade att livränta skulle utgå och beräknas med utgångspunkt i hans sjukpenninggrundande inkomst för september 1990, 188 600 kr. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. att han varit helt inställd på att fortsätta att förvärvsarbeta efter tjänstepensioneringen, t.ex. i sitt gamla yrke som tapetserare. I dom den 16 juni 1993 avslog Kammarrätten i Jönköping överklagandet med följande motivering: Enligt 4 kap. 5 § LAF utgörs livränteunderlaget för den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring av hans sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 § sistnämnda lag vid den tidpunkt från vilken livräntan skall utgå eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans sjukpenninggrundande inkomst, om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden. Den sjukpenninggrundande inkomsten utgörs härvid av den årliga inkomst i pengar eller skattepliktiga naturaförmåner, som han kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). I Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1981:5) om sjukpenninggrundande inkomst stadgas i 1 § att vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring skall endast sådan inkomst beaktas som en försäkrad kan antas komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete under minst sex månader i följd eller av eget årligen återkommande arbete. Med hänsyn till det sagda och då enligt praxis enbart ett påstående angående omfattningen av tänkt framtida arbete inte kan godtas som grund för att fastställa ny sjukpenninggrundande inkomst kan livränteunderlaget inte bestämmas till högre belopp än det av försäkringskassan fastställda. På grund härav och då enligt 6 kap. 1 § lagen LAF livränta endast kan utgå i den mån den överstiger pensionen kan någon livränta inte utbetalas till Uno G. - Sedan Uno G. överklagat domen beslutade Försäkringsöverdomstolen den 30 december 1994 att inte meddela prövningstillstånd. - Uno G. ansökte om resning i målet. Han åberopade vad han anfört hos Försäkringsöverdomstolen, nämligen bl.a. följande. Enligt 4 kap. 5 § LAF skulle livränteunderlaget motsvara "rätt" sjukpenninggrundande inkomst. Denna inkomst var för Uno G. 188 600 kr för september 1990. Om han under den månaden hade uppburit sjukpenning hade sjukpenningen beräknats på nämnda inkomst. Det har därför inte funnits någon grund för omräkning eller justering på sätt kammarrätten angett. -Regeringsrätten (1997-02-12, Brink, Sjöberg, von Bahr, Sandström, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. - I målet har inte framkommit något sådant förhållande som enligt lagrummet kan utgöra grund för resning (jfr FÖD 1994:25). - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd II 1997-01-21, G. Mattsson)

*REGI

*INST