RÅ 1997 not 43
Fråga om tillämpning av föreskrifterna i 27 § om villkorslindring
Not 43. Ansökan av Ella A. m.fl. om rättsprövning av beslut ang. tillstånd till verksamhet vid en bilindustri i Trollhättans kommun. - Koncessionsnämnden för miljöskydd lämnade i beslut den 20 december 1989 SAAB Automobile Aktiebolag tillstånd enligt miljöskyddslagen för bl.a. tillverkning av högst 120 000 personbilar per år vid bolagets anläggningar i Trollhättans kommun. Sedan beslutet överklagats fastställde regeringen i beslut den 19 december 1991 slutliga villkor för utsläpp av flyktiga organiska ämnen ("lösningsmedel") till luft från verksamheten (villkorspunkt 1a). I april 1993 ansökte bolaget hos Koncessionsnämnden om lindring av villkorspunkten 1a varefter nämnden hemställde hos regeringen om medgivande enligt 28 § miljöskyddslagen att mildra villkorspunkten. Regeringen medgav genom beslut den 9 februari 1995 att Koncessionsnämnden lindrar villkorspunkten på visst sätt. Regeringen anförde bl.a. följande i sin bedömning. Av utredningen framgår att sådana tekniska svårigheter att övergå till vattenbaserad klarlack föreligger, att detta inte torde kunna genomföras på kortare tid än vad bolaget uppgivit. Regeringen bedömer en övergång till en lackeringsprocess baserad på vattenburna färger vara av större värde från miljösynpunkt i ett vidare perspektiv än att utsläppen av organiska lösningsmedel från den aktuella anläggningen reduceras genom extern rening även om sistnämnda lösning medför ett lägre utsläpp inledningsvis under ett par år. - Regeringen delar Koncessionsnämndens bedömning att det föreligger formella och sakliga förutsättningar att i viss mån lindra villkoret. Koncessionsnämnden beslutade den 16 februari 1995 föreskriva att den genom regeringens beslut den 19 december 1991 fastställda villkorspunkten 1a skulle ha den lydelse som framgick av regeringens medgivande om villkorslindring av den 9 februari 1995. Beslutet gällde med omedelbar verkan. - Ella A. m.fl. sakägare (totalt tjugofem stycken sakägare) överklagade Koncessionsnämndens beslut och yrkade att nämndens beslut om lindring av villkorspunkten 1a skulle upphävas. De begärde muntlig förhandling i ärendet. -Regeringen (Miljödepartementet, 1996-02-08): Vad som nu framkommit om bolagets ekonomi föranleder inte någon annan bedömning av bolagets möjligheter att på kortare tid än vad som av regeringen tidigare bedömts vara möjlig, genomföra en övergång till vattenburen klarlack. Inte heller i övrigt finner regeringen anledning att nu göra en annan bedömning i fråga om förutsättningarna för lindring av villkorspunkt 1a. Överklagandena bör därför lämnas utan bifall. - Regeringen avslår överklagandena. - Ella A. m.fl. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att ärendet skulle återförvisas till regeringen för ny prövning. De anförde bl. a. följande. Föreskrifterna i 27 § miljöskyddslagen (1969:387), ML, skall användas mycket restriktivt. Den allmänna konjunkturen och dess växlingar, som alla företag måste leva med på den fria marknaden, utgör inte en sådan extraordinär icke förutsebar omständighet att den ger grund för villkorslindring. Om den allmänna konjunkturen skulle anses som en sådan icke förutsebar omständighet borde villkoren skärpas ordentligt i och med varje högkonjunktur. Enligt regeringen skall tekniska problem ha uppkommit på grund av de ekonomiska svårigheter företaget befann sig i. Denna definition av begreppet “tekniska problem” är direkt felaktig. Dåliga ekonomiska förutsättningar att köpa in den bästa tekniken utgör ej i ML:s mening tekniska svårigheter som regeringen hävdar. Det är en katastrofal feltolkning av miljörätten och dess vedertagna begrepp. De enda problem SAAB Automobile AB (SAAB) haft är ekonomiska. Detta har bolaget självt bekräftat. Dessutom förelåg den av SAAB åberopade grunden för villkorslindring varken vid regeringens eller Koncessionsnämndens beslut. Bolagets svåra finansiella situation hade under 1994 vänts till kraftig vinst. - Regeringsrätten (1997-03-10, Brink, Tottie, Werner, Baekkevold, Sandström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Av bl.a. 5 § ML framgår de intresseavvägningar som skall göras i samband med tillståndsbeslut. Enligt 27 § ML kan Koncessionsnämnden efter ansökan av tillståndshavaren upphäva, ändra eller meddela nya villkor i tillståndsbeslut. Villkor får dock upphävas eller mildras endast om det är uppenbart att villkoret inte längre behövs eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av omständigheter som inte förutsågs när tillståndet meddelades. Koncessionsnämndens och regeringens beslut innebär en villkorslindring i det hänseendet att tidigare fastställda maximivärden för utsläpp av organiska lösningsmedel till luft från verksamheten under åren 1995-1999 kompletterats med alternativa värden vilka på visst sätt gjorts beroende av antalet tillverkade bilar. Överstiger för visst år det alternativa värdet det tidigare fastställda maximivärdet skall utsläppen relateras till det alternativa värdet. - Som grund för sin framställning till Koncessionsnämnden om villkorslindring åberopade SAAB bl.a. att planerade investeringar i ny målerianläggning m.m. försenats till följd av att bolaget under de första åren på 1990-talet drabbats av ändrade marknadsförutsättningar och stora förluster. I ML anges inte vad som skall anses utgöra oförutsedda omständigheter som kan föranleda villkorslindring. Regeringsrätten finner att det inte är oförenligt med ML att vid en prövning av förutsättningarna för villkorslindring beakta sådana omständigheter som SAAB åberopat. Mot denna bakgrund kan regeringens beslut inte anses strida mot 27 § ML. Det framgår inte heller klart av handlingarna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1997-02-04, Olsson)