RÅ 1997 not 8

Not 8. Ansökan av Lena P. m.fl. om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov. -Byggnadsnämnden i Varbergs kommun (1994-05-02) beslutade att bevilja Varberg Energi AB bygglov för uppförande av fem vindkraftverk inom Utteros 3:1 i kommunen. Av beslutet framgick att bolagets ansökan redovisat två alternativ vid gällde kraftverkens utformning. - Länsstyrelsen i Hallands län (1995-01-23) beslutade att inte ändra kommunens beslut och anförde bl.a.: Av 8 kap. 12 § första stycket punkterna 1 och 4 plan- och bygglagen (1987:10, PBL) framgår att ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden bl.a. kan antas uppfylla kraven i 2 och 3 kap. Av 3 kap. 1 och 2 §§ PBL (jämfört med 14 §) framgår vidare att anläggningar som vindkraftverk skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden m.m. och så att deras avsedda användning inte medför betydande olägenheter för omgivningen. - Området är i vindkarteringen 1992 utpekat som mycket lämpligt för vindkraft med avseende på vindenergitillgången. Vindkraftverken kommer att lokaliseras till ett område som utnyttjas för jordbruksändamål. I kommunens översiktsplan (ÖP-90) anges att området även fortsättningsvis skall utnyttjas för detta ändamål. Etableringen av vindkraftverk begränsar emellertid endast i mindre omfattning markens användning för jordbruksändamål. Vindkraftverkens placering på åkermark kan även godtas från allmän naturvårdssynpunkt. Avståndet till närmaste bebyggelse är långt, ca 350 m. Lämplighetskraven i 2 kap. PBL får därmed anses uppfyllda. - Enligt länsstyrelsens bedömning kan de planerade vindkraftverkens placering och utformning inte anses inverka menligt på landskapsbilden eller innebära några betydande olägenheter för klagande eller omgivningen i övrigt , framför allt med hänsyn till att verken och deras placering - vilket framgår nedan - godtagits vid gjord prövning enligt miljöskyddslagen (vilket beslut i och för sig överklagats till koncessionsnämnden för miljöskydd). - Den omständigheten att Varberg Energi AB har reducerat antalet vindkraftverk till tre torde inte föranleda någon ny prövning av bygglovsfrågan hos byggnadsnämnden. Ett bygglov innebär - naturligtvis - att sökanden har möjlighet att nyttja hela bygglovet. Något hinder för sökanden att utnyttja endast en del av bygglovet kan inte anses föreligga, åtminstone inte i förevarande fall där bygglovet omfattar fem fristående vindkraftverk. - Länsstyrelsen har i beslut den 20 december 1994 (dnr 245-2127-94) lämnat Varberg Energi AB tillstånd enligt miljöskyddslagen att, på fastigheten Utteros 3:1 i Varbergs kommun, uppföra och driva en vindkraftsanläggning omfattande tre aggregat med en effekt av max 600 kW/aggregat förlagda till de tre sydligaste lägena som redovisats i tillståndsansökan. Som villkor för tillståndet gäller bl.a. att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid närmaste bostäder får på grund av vindkraftsanläggningen inte överstiga 40 dB(A). Länsstyrelsen ansåg vidare att den nu yrkade ändringen av vindkraftverkens utformning, dvs. ökning av rotordiametern från 38 till 42 m var så pass begränsad att detta inte innebar någon ändrad bedömning från miljöskyddssynpunkt. - Med hänsyn till att Försvaret numera har godtagit de tre sydligare placeringarna av vindkraftverken och att länsstyrelsen vid miljöprövningen har beaktat alla nya tekniska förutsättningar finns det ingen anledning att på nytt pröva bygglovsfrågan i byggnadsnämnden då nämnda ändringar inte torde ha någon avgörande betydelse för anpassnings- och omgivningskraven. - Vid angivna förhållanden skall det överklagade beslutet inte ändras. - Länsstyrelsens beslut överklagades av Lena P. m.fl. - Kammarrätten i Göteborg (1995-05-12) överlämnade med eget yttrande ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde därvid att det inte förelåg hinder mot byggnationen enligt 3 kap.plan- och bygglagen (1987:10), PBL. - Varberg Energi AB återkallade sin ansökan om bygglov för de två nordligaste anläggningarna. - Regeringen (Miljödepartementet, 1995-09-21) upphävde byggnadsnämndens beslut såvitt avsåg bygglov för de två nordligaste vindkraftverken. I övrigt avslogs överklagandena. - Regeringen anförde bl.a.: Regeringen antecknar att Koncessionsnämnden för miljöskydd den 22 juni 1995 har avslagit överklaganden av länsstyrelsens tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till Varberg Energi AB att på fastigheten Utteros 3:1 uppföra och driva en vindkraftanläggning omfattande tre aggregat med en effekt om maximalt 600 kW per aggregat. - Regeringen konstaterar att länsstyrelsen i det nu överklagade ärendet om bygglov har beslutat att inte ändra byggnadsnämndens beslut. Detta innebär att det av nämnden meddelade lovet för uppförande av fem vindkraftverk står kvar oförändrat. Mot bakgrund av bl.a. Varberg Energi AB:s delvis återkallade ansökan om bygglov och Koncessionsnämndens senare prövning enligt miljöskyddslagen bör lovet för det två nordligaste anläggningarna upphävas. - Regeringen konstaterar beträffande de övriga tre anläggningarna att kammarrätten inte funnit att det framkommit skäl att vägra bygglov enligt bestämmelserna i 3 kap. PBL. Vad klagandena anfört utgör enligt regeringens menig inte heller i övrigt skäl att upphäva det bygglov som kommunen beviljat Varberg Energi AB. Överklagandena bör därför i denna del avslås. - Lena P. m.fl. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas. De anförde bl.a. följande. Rättstillämpningen som låg till grund för regeringens beslut stred uppenbart mot lag. Ett grovt förbiseende hade skett som kunde antas ha inverkat på målets utgång. Genom att ge tillstånd till enstaka vindkraftverk åt gången, där varje ärende behandlas som ett separat ärende, förvandlades Utteros undan för undan till en vindkraftspark. Någon genomgripande planering hade inte skett beträffande denna vindkraftsparks utformning eller anpassning till omgivningen. Vindkraftverken kom att dominera och bli ett störande inslag i omgivningen. Sökandenas möjlighet till rekreation kom att minska genom att roterande vingar syntes överallt i fritidsområdet. Värdet på deras stugor skulle minska. Vindkraftverken utgjorde även en trafikfara. Regeringens beslut stred mot PBL, lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (naturresurslagen) och miljöskyddslagen (1969:387). - Regeringsrätten (1997-01-14, Brink, Wadell, von Bahr, Eliason): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten pröva om regeringens avgörande i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövning innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Sökandena har inte visat att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i bygglovsärenden eller att det vid handläggningen av ärendet har förekommit något fel. Av vad sökandena anfört följer således inte att regeringens beslut i ärendet strider mot plan- och bygglagen eller naturresurslagen. Vindkraftverken har i ett beslut av Koncessionsnämnden för miljöskydd den 22 juni 1995 funnits vara förenliga med miljöskyddslagen. Det framgår heller inte klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1996-12-12, Olsson)

*REGI

*INST