RÅ 1998 not 124
Sekretess ansågs gälla för ett kommunalt bostadsföretags budget
Not 124. Överklagande av Soile L. ang. rätt att ta del av allmän handling. - LudvikaHem AB avslog den 5 mars 1997 med hänvisning till 6 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) en begäran av Soile L. att utfå bolagets budget för 1997 med följande motivering. Budgeten är en handling som berör affärs- och driftförhållanden. Ett utlämnande av handlingen skulle kunna innebära fördelar för konkurrerande företag, och föranleda skada för LudvikaHem AB. - I kammarrätten vidhöll Soile L. sin begäran att få ta del av LudvikaHems AB:s budget för 1997 och anförde som grund att eftersomLudvikaHem AB ärett kommunalägt bostadsföretag som enligt lag inte har rätt att konkurrera med andra företag faller argumentet att utlämnandet av budgeten skulle kunna innebära fördelar för konkurrerande företag och föranleda skada för LudvikaHem AB. - Kammarrätten i Sundsvall (1997-04-23, Wennerström, Mobacke, Nilsson): Enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. - I 1 kap. 9 § sekretesslagen stadgas att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar skall gälla också handlingar hos aktiebolag m.fl. där bl.a. kommuner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag skall vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndighet. - I målet är upplyst att LudvikaHem AB är ett helägt kommunalt bolag. - LudvikaHems AB:s verksamhet med ägande, förvaltande och uthyrning av bostäder och lokaler är att betrakta som affärsverksamhet i den mening som avses i 6 kap. 1 § sekretesslagen. - Bestämmelserna i 6 kap. 1 § sekretesslagen om sekretess för uppgifter om myndighets affärs- eller driftförhållanden bygger på ett s.k. rakt skaderekvisit. Enligt förarbetena till sekretesslagen skall vid ett sådant rekvisit skadebedömningen göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Det innebär att frågan huruvida sekretess gäller eller inte i första hand inte behöver knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande bör i stället vara om uppgiften som sådan är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som skall skyddas genom den aktuella bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös, skall den normalt anses falla utanför sekretessen (prop. 1979/89:2 del A s. 80). - Ett företags budget med uppgifter om affärs- och driftförhållanden som ger uttryck för planerade och förväntade aktiviteter inom företaget samt de kalkyler som företagets fortsatta verksamhet bygger på får, enligt kammarrättens mening, också typiskt sett anses vara en sådan handling där ett utelämnande kan vara till nackdel för företag på en konkurrensutsatt marknad. LudvikaHem AB är ett företag som såväl konkurrerar som äger konkurrera med andra företag och det kan därför också antas att någon som bedriver liknande rörelse kan gynnas på LudvikaHems AB:s bekostnad om uppgifter i bolagets budget för 1997 som bedöms beröra bolagets affärs- och driftförhållande röjs. Detta får även anses vara fallet med samtliga uppgifter i budgeten utom såvitt avser bolagets beräkning av fastighetsskatt för 1997 (s. 18 i budgeten), vilken beräkning bygger på i övrigt offentliga uppgifter. På grund härav och då hinder mot att lämna ut uppgifterna om beräkning av fastighetsskatt i budgeten inte heller föreligger enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen skall Soile L:s talan bifallas delvis. - Kammarrätten ändrar det överklagade beslutet endast på så sätt att kammarrätten förordnar att sidan 18 i LudvikaHem AB:s budget skall lämnas ut till Soile L. och överlämnar handlingarna i målet till LudvikaHem AB för erforderlig handläggning. - I överklagande till Regeringsrätten vidhöll Soile L. sin talan och anförde bl.a. följande. Sekretesslagen förutsätter bl.a. att någon som driver en likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Det är inte relevant att jämföra ett kommunalt bostadsföretag som innehar hyreslägenheter med enskilda bostadsrättsföreningar. Ett stort antal av uppgifterna är redan kända genom årsredovisningar m.m. varför det inte finns anledning att sekretessbelägga dem. - Svenska Kommunförbundet yttrade sig i målet och anförde bl.a. följande. De uppgifter som begärs utlämnade i det nu aktuella fallet avser sådana uppgifter om affärs- eller driftförhållanden som sekretessen enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen är avsedd att skydda. Uppgifterna är mycket detaljerade och blottlägger hela företaget. De kommunala bostadsföretagen är verksamma på en konkurrensutsatt marknad. Kommunala bostadsföretag har alltmer likställts med privata hyresvärdar. De kommunala bolagen är inte längre schablonbeskattade utan likställs med privata när det gäller beskattning. Många allmännyttiga bostadsföretag har stora svårigheter att få sina lägenheter uthyrda. Konkurrens kan finnas från privata hyresvärdar och från andra allmännyttiga bostadsbolag. Uppgifterna som begärs utlämnade är sådana som typiskt sett är känsliga för ett rörelsedrivande bolag att lämna ut. Om uppgifterna kommer i en konkurrents händer kan de användas för att ge konkurrenten fördelar. Om kommunala bostadsbolag skulle vara tvingade att lämna ut uppgifter om hyresnivåer m.m. skulle en omotiverad obalans uppstå mellan allmännyttiga bolag och privata hyresvärdar. Det skulle strida mot intentionerna när man införde reglerna om offentlighet och sekretess i bolagen. Det förutsattes då att privata och allmännyttiga bolag skulle verka under liknande villkor. - LudvikaHem yttrade sig i målet och anförde. Bolaget arbetar på en konkurrensutsatt marknad, även om bolaget, såsom ofta är fallet med allmännyttiga bostadsföretag, är största hyresvärden på orten. Utöver konkurrensen med andra hyresvärdar konkurrerar bolaget med bostadsrättsföreningar och sammanslutningar av sådana föreningar. Alla dessa kan dra fördel av att få en inblick i bolagets hyreskrav, planerade aktiviteter och entreprenadupphandlingar. Budgeten är den mest detaljerade och ingående sammanställningen över bolagets affärs- och driftförhållanden, ur vilken även direkt eller indirekt kan utläsas förhållande och priser till entreprenörer/leverantörer. Det skulle därför vara till stor skada för bolaget om budgeten inte skulle kunna beläggas med sekretess. - Regeringsrätten (1998-06-22, Brink, Sjöberg, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som kammarrätten. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten lämnar överklagandet utan bifall. (fd II 1998-05-26, Waas)