RÅ 1998 not 209
Besvär i särskild ordning av Lennart E. ang. inkomsttaxering 1990
Not 209. Besvär i särskild ordning av Lennart E. ang. inkomsttaxering 1990. - Länsrätten i Göteborgs och Bohus län ändrade på talan av skattemyndigheten i domar den 20 februari 1992 taxeringsnämndens beslut rörande Lennart E:s taxeringar för åren 1989 och 1990 med innebörd - såvitt här är av intresse - att 1989 års taxering kom att utvisa ett underskott på 340 953 kr. Lennart E. överklagade länsrättens domar och anförde att länsrätten inte bort uppta skattemyndighetens överklagande till prövning. Kammarrätten i Göteborg ändrade inte i domar den 15 september 1992 länsrättens domar. I överklagande till Regeringsrätten yrkade Lennart E. beträffande 1989 års taxering att ifrågavarande underskott skulle fastställas och beträffande 1990 års taxering att detta underskott skulle få utnyttjas som förlustavdrag. Regeringsrätten avvisade i beslut den 13 oktober 1995 Lennart E:s talan i målet rörande 1989 års taxering. Regeringsrätten beslutade den 9 oktober 1995 i målet beträffande 1990 års taxering att inte meddela prövningstillstånd. - I en till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län den 30 oktober 1995 inkommen inlaga anförde Lennart E. besvär i särskild ordning avseende sin inkomsttaxering 1990. I beslut den 28 november 1995 överlämnade länsrätten Lennart E:s besvär till Regeringsrätten. - Lennart E. yrkade att han skulle medges förlustavdrag med 340 953 kr vid 1990 års taxering. - Riksskatteverket avstyrkte att Lennart E:s besvär togs upp till prövning i särskild ordning. Avslutningsvis anför verket följande. - Riksskatteverket vill framhålla att det av Lennart E. i målet yrkade förlustavdraget inte gått definitivt förlorat av den anledningen att processuella hinder föreligger mot att det medges vid 1990 års taxering. Förlustavdrag från 1989 års taxering kan nämligen enligt 3 § lagen (1960:63) om förlustavdrag jämförd med andra stycket lagen (1990:682) om upphävande av lagen om förlustavdrag medges valfritt senare år än 1990, dock senast vid 1995 års taxering. Avdraget får fördelas på två eller flera år inom den berörda perioden. Fr.o.m. 1991 års taxering gäller den nya taxeringslagen (1990:324), NTL. Enligt 4 kap. 9 § NTL kan den skattskyldige hos skattemyndigheten begära omprövning av ett taxeringsbeslut senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Vidare kan den skattskyldige inom samma tid överklaga ett taxeringsbeslut hos länsrätten. Detta innebär i praktiken att Lennart E. utan några processuella hinder har tid på sig att ända fram till den 31 december 2000 yrka förlustavdag från 1989 vid 1995 års taxering. Väljer han att yrka avdraget vid 1991 års taxering utlöper tiden den 31 december 1996. -Regeringsrätten (1998-10-27, Werner, Lindstam, Rundqvist, Billum, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Vid nu aktuell taxering är taxeringslagen (1956:623) tillämplig. Lennart E. får anses anföra besvär i särskild ordning enligt 100 § första stycket 7) taxeringslagen. Enligt 103 § samma lag skall Regeringsrätten pröva målet. - Enligt 100 § första stycket 7) taxeringslagen får besvär i särskild ordning anföras bl.a. om skattskyldig i annat fall än som anges i styckets övriga punkter kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda väsentligt lägre taxering. Vidare gäller enligt paragrafens andra stycke att besvärstalan inte tas upp till prövning med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis, varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes, och det framstår som ursäktligt att den skattskyldige icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av en riktig taxering. - Lennart E. har till stöd för att en lägre taxering skall åsättas åberopat att 1989 års taxering utvisat ett underskott. Detta har varit känt redan efter länsrättens dom i det tidigare taxeringsmålet. Det framstår inte som ursäktligt att Lennart E. inte i kammarrätten framställde ett alternativt yrkande om ifrågavarande förlustavdrag vid 1990 års taxering. Förutsättningar för rätt att anföra besvär enligt 100 § första stycket 7) taxeringslagen föreligger därför inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten tar inte upp Lennart E:s besvär till prövning. (fd II 1998-10-01, Jansson). Samma dag avgjorde Regeringsrätten målen 7015 och 7017-1995 där omständigheterna var likartade och utgången densamma.