RÅ 1998 not 227

Beslut att anta detaljplan (rättsprövning, avslag)

Not 227. Ansökan av dödsboet efter Nils S. om rättsprövning. - Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun beslutade den 16 september 1993 att anta detaljplan för Torskär m.m. inkom Krokek. - Dödsboet efter Nils S. överklagade beslutet med yrkande att det skulle upphävas. Dödsboet gjorde anmärkningar som gällde samrådsförfarandet, avgränsningen av detaljplaneområdet samt konsekvenserna för vattenförsörjning och landskapsbild. -Länsstyrelsen i Östergötlands län (1994-01-28) avslog överklagandet med följande motivering: Formella frågor. I 5 kap. 20 § § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, regleras särskilt kommunens samrådsskyldighet gentemot sakägarna m.fl. när förslag till detaljplan upprättas. Lagrummet innebär bl.a. att kommunen i förhållande till nämnda personkrets inte behöver gå ut till var och en av dessa intressenter med information. Däremot måste kommunen vara verksam för att hålla sådant samrådsmöte. Det ankommer på sakägarna att avgöra om de vill utnyttja den möjlighet till påverkan som samrådet kan ge. Några bestämmelser om formerna för samrådet och kallelser till detta finns inte i PBL. Om samrådet berör en större krets - som inte med säkerhet kan nås exempelvis genom affischering, utdelning av flygblad etc. i trakten - kan en kungörelse införas i ortstidning (se Didón m. fl. Plan- och bygglagen, s. 303 ff). I 5 kap. 21 § PBL anges bl.a. att resultatet och förslag med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse. - Av handlingarna i ärendet framgår att kommunen genom kungörelser i lokala tidningar kallat till samrådsmöte, vilka sedan hållits den 27 maj 1991 och den 12 oktober 1992. Härefter har kommunen - vilket likaledes kungjorts i lokala tidningar - ställt ut planförslaget under tiden 19 mars - 15 mars 1993. - Dödsboet har under utställningstiden inkommit med erinringar mot planen. Kommunen har i sin samrådsredogörelse och i sitt särskilda utlåtande efter utställningstiden bedömt och bemött erinringarna. Mot bakgrund av det nu anförda kan inte något anses ha framkommit rörande den formella handläggningen vilket skulle kunna medföra ett upphävande av planen. - Allmänt. Enligt 1 kap. 5 § PBL jämfört med 5 kap. 2 § samma lag skall - vid utformning av detaljplaner - såväl enskilda som allmänna intressen beaktas samt skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden. - Planen syftar bl.a. till att tillåta en bebyggelse "som överensstämmer med tidens krav." Gällande plan anses föråldrad av kommunen då den inte medger att byggnad eller inredning får göras vars användning påkallar anläggande av avloppsledning. Även en samlad lösning för hur trafikföringen i området skall ske anförs av kommunen som en del beträffande planens syfte. - Nu gällande plan är fastställd den 19 juni 1958. Enligt 17 kap. 4 § andra stycket PBL anses genomförandetiden ha gått ut för stads- och byggnadsplaner som fastställts före utgången av år 1978. Enligt 5 kap. 11 § andra stycket PBL får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter (byggrätter etc.) som uppkommit genom planen beaktas. - Detaljplan för ett större område. Kommunen anför i sitt särskilda utlåtande efter utställningstiden att kommunen har en avsikt att arbeta fram en ny detaljplan "för hela området, men i delar" och att man gjort en samlad bedömning i antagen översiktsplan för kommunen samt i en fördjupad översiktsplan för Krokek. I förstnämnda plan (ÖP-90, antagen 1990-06-20) framgår bl.a. att Torskär kommer att förses med VA-ledningar och få omvandlas samt att detaljplan får klara ut förtätningsmöjligheterna. - I sistnämnda plan - vilken ännu inte antagits - anges bl.a. att områdena Torskär och Stenbäcken avses omvandlas på sikt till ett permanentbebott bostadsområde. Vidare framgår hur kommunen i stort bedömt hur kommundelen Krokek är tänkt att utvecklas. Länsstyrelsen finner att det inte finns skäl att ifrågasätta kommunens avsikt i denna del eller att skäl finns att upphäva planen på denna grund. - Vatten- och grundförhållanden. Av handlingarna framgår att området är anslutet till kommunalt vatten och att det kommunala vattenledningsnätet avses distribuera vatten senast år 1994. - Av handlingarna framgår att kommunen har låtit utföra såväl geotekniska utredningar som buller- och vibrationsutredning inom planområdet. Kommunen anför att detaljerade geoundersökningar kan komma att krävas innan bygglov beviljas. - Länsstyrelsen anser att kommunen beaktat dessa frågor på ett tillräckligt omsorgsfullt sätt under planprocessen. Vatten- och grundförhållandena kan därför inte anses utgöra hinder mot att förvandla området från fritids- till permanentboende. - Områdets utformning. Kommunen anger i sitt utlåtande att de kulturella, sociala och naturmässiga värdena har beaktats så långt det är möjligt i en detaljplan av "den här arten". Länsstyrelsen förutsätter att kommunen vid bygglovprövningen bevakar att föreslagen byggnaders utformning, volym och material anpassas till omgivningens egenart samt att grundläggningen anpassas till befintlig marklutning. Med dessa givna förutsättningar finner länsstyrelsen att föreslagen förtätning inte kan anses inverka menligt på kulturmiljön eller i övrigt kunna hindra ett antagande av planen. - Skyddszon. I tidigare nämnda översiktsplan (ÖP-90, s. 115) anges under avsnittet "Järnvägar" anges bl.a. följande: "Lokalisering av ny bebyggelse inom 50 meter från järnväg medges ej, om den kan komma att störa eller störas av järnvägstrafiken. Särskild utredning kan krävas även på längre avstånd från järnväg." - Länsstyrelsen anser att kommunen har stöd för att med hänsyn till hälsa och säkerhet (bl.a. 2 kap. PBL) införa "skyddszoner" genom att man punktprickar fastighet eller del av sådan i den mån och till den del den inte kan anses lämplig för bebyggelse sett i ett längre perspektiv. Den skyddszon om 40 meter som ingår i planförslaget motsvarar ungefär en tågvagnslängd. Järnvägen går i anslutning till kurva och i lutning förbi bl.a. dödsboets fastighet. Järnvägen passerar därefter också skredbenäget område. Länsstyrelsen finner att det med hänsyn till de särskilda förhållanden som råder i denna plan är lämpligt att skyddszonen ingår i planen för att skydda såväl människor som egendom vid en ev. tågurspårning eller liknande olycka. - Inverkan på Kolmården 1:233. Huvudbyggnaden på fastigheten 1:233 är belägen ca 30-32 meter från det järnvägsspår/bank som passerar fastigheten och ca 5-7 meter snett nedanför nyssnämnda spår i höjd räknat. Fastighetens läge i förhållande till järnvägen medför stora risker för skador vid urspårningar. Den stora riskgraden talar snarast för att den i planen intagna skyddszonen om 40 meter är av alltför begränsad storlek på den aktuella platsen. - Nuvarande byggnader och en viss yta av marken söder om byggnaderna är belägna inom skyddszonen med s.k. punktprickad mark. Sådan mark får i normalfallet inte tas i anspråk för bebyggelse. För icke punktprickad del av fastigheten redovisar planförslaget att denna del är avsatt för bostadsändamål med högst två våningar. Denna del av fastigheten kan - med nuvarande fastighetsindelning - dock bebyggas endast i begränsad omfattning. Härtill har kommunen i planförslaget dels angett att vibrationsmätning krävs före bygglovprövning och dels att bygg- och marklov krävs för större belastningsförändringar "inom området i anslutning till skredområdet". - Länsstyrelsen gör följande bedömning. Fastigheten är belägen i en starkt riskutsatt del av skyddzonen mot järnvägen. Viss möjlighet finns att omlokalisera bebyggelse till södra delen av fastigheten. Planförslaget hindrar inte dödsboet att bibehålla och nyttja sitt fritidshus på samma sätt som tidigare. Länsstyrelsen finner att planförslaget i nu behandlad del får anses innebära en godtagbar avvägning mellan berörda allmänna och enskilda intressen. Överklagandet även i nu aktuell del skall därför avslås. - Dödsboet överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (Miljödepartementet, 1995-05-24) avslog överklagandet på följande skäl: Regeringen finner att vad dödsboet framfört inte utgör skäl att ifrågasätta vare sig behovet av eller syftet med detaljplanen. Inte heller har det enligt regeringens mening framkommit tillräckliga skäl för att ifrågasätta detaljplanens utformning vad gäller bredden på säkerhetszonen kring järnvägen. Vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen finner regeringen att det enskilda intresset av att få byggrätt inom utlagd säkerhetszon får stå tillbaka för det allmänna intresset av att en byggnadsfri säkerhetszon kring järnvägen erhålls. Regeringen finner att även om detaljplanens utformning vad gäller byggrätten kan medföra vissa nackdelar för dödsboet kan detaljplanen inte anses så ingripande eller medföra sådana olägenheter för dödsboet att tillräckliga skäl föreligger för att upphäva beslutet att anta planen. Vad dödsboet anfört om brister i samråd och ärendets handläggning samt dödsboets invändningar i övrigt utgör inte heller skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Dödsboet ansökte om rättsprövning och anförde bl.a. följande. Regeringens beslut såvitt avsåg den s.k. skyddszonen stred bl.a. mot de bestämmelser i PBL som föreskrev att både allmänna och enskilda intressen skulle beaktas vid prövning av frågor enligt den lagen. Regeringens beslut innebar att det enskilda intresset i detta fall trätts för när på ett ohemult sätt. Dödsboet hävdade att det faktiskt inte skett någon avvägning mellan de två intressena för dödsboets fastighet. - Regeringsrätten (1998-11-13, Werner, Lindstam, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234).-I målet har inte framkommit att regeringen i något av de hänseenden som dödsboet tar upp har felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i planärenden. Inte heller i övrigt framgår klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1998-10-28, Persson)

*REGI

*INST