RÅ 1998 not 228

Not 228. Ansökan av Anne-Merete H., Knut R. och Patrick R. om rättsprövning. - Byggnadsnämnden i Tanums kommun beslutade den 20 juni 1995 att bevilja bygglov för uppförande av ett fritidshus och en "lillstuga" på fastigheten Resö 3:58, som var belägen utanför detaljplanelagt område. - Anne-Merete H., Knut R. och Patrick R., ägare till fastigheten Resö 12:17, överklagade beslutet och yrkade att bygglov skulle vägras. -Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (1995-09-18) avslog yrkandet med följande motivering: Enligt 8 kap 12 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan bifallas om vissa förutsättningar är uppfyllda. En förutsättning är att åtgärden är förenlig med kraven i 2 kap. PBL om beaktande av de allmänna intressena rörande markens användning. En ytterligare förutsättning för bygglov är att åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. PBL om byggnaders yttre utformning och placering med hänsyn till omgivningen. I 3 kap. 1 § PBL föreskrivs att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen. I 2 § sistnämnda kapitel föreskrivs vidare att byggnader skall utformas och placeras så att de inte medför betydande olägenheter för omgivningen. - Fastigheten Resö 3:58 har bildats genom avstyckning vid lantmäteriförrättning den 23 augusti 1983. Avstyckningen har skett för fritidsbebyggelse. Kommunen hade tillstyrkt fastighetsbildningen och länsstyrelsen hade dessförinnan den 27 april 1983 meddelat dispens från gällande strandskydd för uppförande av ett fritidshus på den aktuella tomtplatsen. Markens lämplighet från allmän synpunkt för bebyggelse har således prövats redan i samband med fastighetsbildningen. Inget har framkommit som nu ger anledning till annan bedömning beträffande den planerade lokaliseringen. - Den planerade exploateringen medför självfallet en viss förändring för omgivingen. Förändringen medför dock enligt länsstyrelsens mening inte på något sätt en sådan negativ inverkan att byggnaderna kan anses medföra betydande olägenheter för klagandena i den mening som avses i 3 kap. 2 § PBL. De blivande förhållandena till följd av exploateringen skiljer sig inte från vad som är vanligt i många andra områden med samlad bebyggelse och kan inte heller anses strida mot lämplighetskraven i 3 kap. 1 § PBL. - Mot bakgrund av det anförda anser länsstyrelsen att hinder mot bygglov inte föreligger. - Anne-Merete H., Knut R. och Patrick R. överklagade länsstyrelsens beslut. - Kammarrätten i Göteborg beslutade den 13 november 1995 att överlämna ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde därvid att den instämde i länsstyrelsens bedömning att det planerade byggföretaget inte kunde anses strida mot bestämmelserna i 3 kap. PBL. - Regeringen (Inrikesdepartementet, 1996-09-26) avslog överklagandet med följande motivering: Kammarrättens ställningstagande innebär att de med bygglovet avsedda byggnaderna kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. Vad som i övrigt framkommit i ärendet utgör enligt regeringens mening inte tillräckliga skäl för regeringen att med anledning av överklagandet upphäva bygglovet. Överklagandet bör därför avslås. - Anne-Merete H., Knut R. och Patrick R. överklagade överklagade regeringens beslut och begärde att Regeringsrätten skulle pröva detta. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. att samtliga beslut saknade uttalad motivering och inte besvarade de frågor som ställts. - Regeringsrätten (1998-11-13, Werner, Lindstam, Hulgaard, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringens beslut kan inte överklagas. Regeringsrätten finner dock att överklagandet bör tas upp som en ansökan om rättsprövning. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut följer att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234).-I målet har inte framkommit att regeringen i något av de hänseenden som sökandena tar upp har felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som myndigheterna har i bygglovsärenden. Inte heller i övrigt framgår klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1998-10-28, Persson)

*REGI

*INST