RÅ 1998 not 251

Not 251. Ansökan av Bo A. m.fl. om rättsprövning av beslut om bygglov. - Byggnadsnämnden i Norrtälje kommun beslutade den 14 december 1995 att bevilja bygglov för nybyggnad av tre parhus med carport inom del av fastigheten Grovsta 8:19, som var belägen inom ett område som saknade detaljplan men omfattade samlad bebyggelse. - Bo A. m.fl. överklagade beslutet. -Länsstyrelsen i Stockholms län (1996-08-29) avslog överklagandena med följande motivering: Bestämmelser om byggande, bygglov, förhandsbesked m.m. finns i plan- och bygglagen (1987:10), PBL. - Vad först gäller klagandenas invändningar om att de inte beretts tillfälle att yttra sig i ärendet på rätt sätt får länsstyreIsen anföra följande. Av 8 kap. 22 § PBL framgår att byggnadsnämnden innan lov lämnas skall genom underrättelse bl.a. bereda kända sakägare och boende som berörs tillfälle att yttra sig över ansökningen om åtgärden skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser. Av handlingarna i ärendet får anses framgå att byggnadsnämnden har berett klagandena tillfälle att yttra sig över ansökningen om bygglov. Kraven i 8 kap. 22 § PBL får därför anses uppfyllda. - För det aktuella området gäller inte någon detaljplan. För sådana områden gäller enligt 8 kap. 12 § första stycket PBL att ansökningar om bygglov skall bifallas om den önskade åtgärden 1. uppfyller kraven i 1 kap. PBL, 2. inte skall föregås av detaljplaneläggning enligt 5 kap. 1 § PBL, 3. inte strider mot områdesbestämmelser och 4. uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10-18 §§ PBL. - Några områdesbestämmeIser gäller inte för området. - I 2 kap. PBL anges ett antal allmänna intressen som skall beaktas vid prövningen. Av 2 kap. 2 § PBL framgår att vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL, tillämpas. Enligt 2 kap. 3 § PBL skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. de boendes och övrigas hälsa, jord-, berg- och vattenförhållanden samt möjligheterna att anordna vattenförsörjning och avlopp. - I 3 kap. 1-2 §§ PBL anges krav på byggnader, bl.a. skall byggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen och så att deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. - Det är kommunen som svarar för bebyggelseutvecklingen inom sitt område, dvs. var och när bebyggelse skall komma till. För att klargöra sina intentioner när det gäller utvecklingen skall varje kommun ha en översiktsplan. Detta framgår av 1 kap. 3 § PBL. Där framgår också att översiktsplanen, i stort, skall ange hur mark- och vattenområden är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. - Norrtälje kommun har en översiktsplan som antagits av kommunfullmäktige den 24 september 1990. I planen redovisas det aktuella området som område för landskapsutveckling. Jord- och skogsbrukets intressen skall prioriteras vid konflikt med bebyggelseintressen. Inom dessa områden bedöms allmänt en begränsad kompletterande bostadsbebyggelse få ske. Nya byggnaders läge och utformning skall anpassas till bygdens traditioner. Området redovisas vidare som riksintresse för kulturminnesvården enligt 2 kap. 6 § andra stycket NRL. - Enligt länsstyrelsens uppfattning synes det äldre lokaliseringsmönstret i denna del av Grovsta så uppluckrat att den aktuella lokaliseringen längs vägen inte kan innebära någon påtaglig skada på riksintresset Länna som i första hand avser kulturlandskapet. - För att tillgodose riktlinjerna i översiktsplanen och bestämmelserna i PBL och NRL har byggnadsnämnden begränsat den önskade bebyggelsen från ursprungligen fem parhus till tre. - Länsstyrelsen kan inte finna annat än att de avsedda parhusen varken strider mot kommunens översiktsplan eller bestämmelserna i NRL. - Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har i yttrande den 24 augusti 1995 beslutat tillstyrka ansökningen om bygglov för nybyggnad av tre parhus under förutsättning att vattensnål installation utförs, att avloppsanläggningen utförs enligt redovisat förslag daterat den 7 juli 1995, dock med smärre ändringar beträffande placering av slamavskiljare, spolbrunnar samt avskärande dränering, att dagvatten omhändertas lokalt genom infiltration eller perkolation, att mark-radon-undersökning utförs samt att utrymme för kompostering av hushållsavfall reserveras för de tre parhusen. - Med hänsyn till de krav beträffande vattenförsörjning och avlopp som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ställt bedöms att VA-frågan kan få en tillfredsställande lösning under förutsättning att kraven uppfylls. Lokaliseringen får i övrigt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet anses förenlig med de allmänna intressen som enligt 2 kap. PBL skall beaktas. Länsstyrelsen anser i likhet med byggnadsnämnden att de sökta åtgärderna inte är av den karaktär och omfattning att detaljplaneläggning erfordras enligt 5 kap. 1 § PBL. - Det har inte framkommit någon omständighet i ärendet som medför att det aktuella byggnadsföretaget kan anses störande på landskapsbilden eller utgöra betydande olägenhet enligt vad som sägs i 3 kap. 2 § PBL för klagandena i egenskap av ägare av grannfastigheter i området. - Någon omständighet i övrigt som - såvitt anger klagandenas intresse såsom grannar och ägare av grannfastigheter i området - utgör hinder enligt 2 kap. och 3 kap. PBL för det medgivna byggnadsföretaget har inte heller framkommit. Överklagandena skall därför avslås. - Bo A. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. - Kammarrätten i Stockholm beslutade den 20 maj 1997 att med eget utlåtande överlämna ärendet till regeringen för prövning. Enligt utlåtandet fann kammarrätten att hinder för bygglov enligt 3 kap. PBL inte förelåg. - Regeringen (Inrikesdepartementet, 1997-11-27) avslog överklagandet på följande skäl: Kammarrättens ställningstagande innebär att den med bygglovet avsedda byggnadsåtgärden får anses uppfylla kraven i 3 kap. PBL. Vad som i övrigt framkommit i ärendet utgör enligt regeringens mening inte skäl för regeringen att med anledning av överklagandet upphäva det meddelade bygglovet. Överklagandet bör därför avslås. - Bo A. m.fl. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. De anförde att byggnadsnämnden den 26 mars 1992 gav ett positivt förhandsbesked för byggande på Grovsta 8:19 och att de som berörda sakägare inte informerades om projektet förrän den 12 oktober 1992. De anförde vidare att detta påpekats av berörda sakägare till länsstyrelsen, kammarrätten och regeringen men att dessa i sina beslut inte beaktat denna omständighet. - Regeringsrätten (1998-12-15, Werner, Lindstam, Hulgaard, Nilsson, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop.1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - För det aktuella området gäller inte någon detaljplan och inte heller några områdesbestämmelser. Innan byggnadsnämnden beviljar en ansökan om bygglov skall den enligt 8 kap. 22 § första stycket PBL genom underrättelse bereda kända sakägare tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser. Av 8 kap. 34 § PBL framgår att bestämmelsen i 22 § skall tillämpas i fråga om förhandsbesked. Byggnadsnämnden borde således rätteligen ha tillställt sökandena en underrättelse innan ärendet om förhandsbesked avgjordes. Underrättelse har dock sedermera skett och sakägarnas invändningar har prövats i det nu aktuella bygglovsärendet. Regeringsrätten finner att det av handlingarna i målet får anses uppenbart att den underlåtna underrättelsen i ärendet om förhandsbesked saknat betydelse för regeringens avgörande i bygglovsärendet. Av vad sökandena anfört följer således inte att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Beslutet skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1998-11-26, Landelius)

*REGI

*INST