RÅ 1999 not 150

Not 150. Överklagande av Bengt-Olof L. om eftertaxering för 1990 för inkomst. - Taxeringsnämnden åsatte Bengt-Olof L. taxeringar i enlighet med avgiven självdeklaration. - I ansökan yrkade skattemyndigheten att Bengt-Olof L. skulle eftertaxeras med 104 599 kr vid såväl den statliga som den kommunala taxeringen samt att han skulle påföras skattetillägg med 40 procent av den inkomstskatt som föranleddes av eftertaxeringen. Som grund för ansökan anförde skattemyndigheten följande. Bengt-Olof L. hade varit anställd hos Gota Kundfinans AB fram till oktober 1989. I samband med revision hos bolaget hade framkommit att bolaget avskrivit en fordran på Bengt-Olof L. i samband med bokslutet år 1989 på 104 599 kr. Avskrivning av fordran på anställd utgjorde enligt praxis skattepliktig inkomst av tjänst. Beloppet i fråga hade inte upptagits till beskattning vid 1990 års taxering. -Länsrätten i Malmöhus län (1995-06-20, ordf. Lundahl): Enligt 114 § taxeringslagen skall eftertaxering ske om den skattskyldige till ledning för taxeringen lämnat oriktigt meddelande och meddelandet lett till att han påförts för låg skatt, med belopp som inte är ringa. Enligt tredje stycket samma lagrum skall vad ovan sagts äga motsvarande tillämpning, om skattskyldig underlåtit avlämna uppgift. - Enligt 116 a § taxeringslagen skall skattetillägg påföras den skattskyldige om han lämnat en uppgift som befinns oriktig. Skattetillägget skall normalt utgå med 40 procent av den inkomstskatt som skulle ha undandragits, om den oriktiga uppgiften följts. - Enligt 32 § 1 mom. kommunalskattelagen hänförs till inkomst av tjänst bl.a. förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten. - Arbetsgivaren har i samband med att Bengt-Olof L:s anställning upphörde tecknat borgen för lån och betalt dessa. Arbetsgivaren har i sin bokföring skrivit av regressrätten om 104 599 kr som konstaterad kundförlust. Bengt-Olof L. får därigenom anses ha erhållit en förmån som utgått för tjänsten. - Genom att inte ta upp ifrågavarande inkomst i deklarationen har Bengt-Olof L. lämnat sådant oriktigt meddelande som utgör grund för eftertaxering samt för påförande av skattetillägg. - Några skäl att efterge skattetillägget har inte framkommit i målet. - Länsrätten eftertaxerar Bengt-Olof L. för inkomst av tjänst enligt nedan (beloppen här uteslutna). - Länsrätten påför Bengt-Olof L. skattetillägg med 40 procent av inkomstskatten på åsatta eftertaxeringar. - Bengt-Olof L. yrkade att länsrättens dom att påföra honom eftertaxering och skattetillägg skulle upphävas och i andra hand att lagen om ackumulerad inkomst skulle tillämpas för det fall detta ledde till lägre beskattning. - Kammarrätten i Göteborg (1996-06-28, Dyhre, Stenstad, Berg): Enligt 114 taxeringslagen - i dess i målet aktuella lydelse - skall eftertaxering ske om den skattskyldige i uppgift eller upplysning avgiven till ledning vid hans taxering, lämnat oriktigt meddelande och meddelandet följts eller eljest lett till att skatt påförts med för lågt belopp. Eftertaxering skall dock inte åsättas om den skatt som icke påförts är att anse som ringa. Vad nu sagts skall enligt samma lagrum äga motsvarande tillämpning om skattskyldig underlåtit avlämna uppgift. - Enligt 32 § 1 mom. kommunalskattelagen skall till intäkt av tjänst hänföras bl.a. förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten. - Av utredningen i målet framgår att Bengt-Olof L. i samband med att han lämnade en anställning hos Gota Kundfinans AB den 21 oktober 1989 träffat en överenskommelse med arbetsgivaren, vari parternas förhållanden regleras. Av nämnda överenskommelse framgår att Gota Kundfinans AB tecknat borgen för två krediter, som Bengt-Olof L. haft i Gotabanken. Vidare framgår att detta borgensåtagande infriats den 8 september 1989. Fråga är om detta förfarande innebär att en skattepliktig intäkt uppkommit. Enligt kammarrättens mening ingår nämnda förfarande som ett led i ett avtal i anledning av anställningens upphörande. Bolagets infriande av borgensåtagandet innebär i realiteten att Bengt-Olof L:s lån i Gotabankens lösts. Även om den regressrätt som tillkommer bolaget inte uttryckligen avtalats bort, framgår det inte av avtalet eller av utredningen i övrigt att Gota Kundfinans AB utövat eller avsett att utöva sin regressrätt. Den omständigheten att Gota Kundfinans AB redan under samma år avskrivit sin fordran som en konstaterad kundförlust talar istället för att bolaget inte avsett att utöva sin regressrätt. Bengt-Olof L. skall därför beskattas för detta belopp, varmed bolaget skrivit ned sin fordran på honom vid 1989 års bokslut. - Genom att inte redovisa bolagets infriande av borgensåtagandet i sin deklaration har Bengt-Olof L. lämnat oriktigt meddelande i taxeringslagens mening och grund föreligger därför att påföra honom eftertaxering och skattetillägg. Med hänsyn till de uppgifter som han erhöll bl.a. vid avtalets upprättande föreligger emellertid enligt kammarrättens mening skäl att efterge skattetillägget. - Frågan huruvida förutsättningar föreligger att medge särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomstskall överlämnas till Länsrätten i Malmöhus län för handläggning. - Kammarrätten avslår överklagandet vad gäller eftertaxeringen men undanröjer påfört skattetillägg. - Kammarrätten överlämnar Bengt-Olof L:s yrkande om särskild skatteberäkning enligt lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst till Länsrätten i Malmöhus län för handläggning. - I överklagandet yrkade Bengt-Olof L. att åsatt eftertaxering skulle undanröjas och att han medgavs ersättning för sina ombudskostnader i Regeringsrätten med 6 000 kr. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Att Gota Kundfinans AB (bolaget) hade infriat borgensåtagandet innebar att en regressfordran uppkommit mot honom. Regressfordringen hade dessutom så långt möjligt utnyttjats genom att vissa motfordringar räknats av. Den omständigheten att bolaget skrivit ned fordringen vid utgången av räkenskapsåret 1989 innebar inte att skuldförhållandet upphört utan var endast en konsekvens av att bolaget tillämpat de redovisningsprinciper som fanns fastlagda i bokföringslagen. Bolaget syntes därvid ha bedömt hans möjligheter att återbetala infriat borgensåtagande som mycket ringa. Med hänsyn till hans arbetslöshet och skuldsituation vid tillfället framstod inte detta som anmärkningsvärt. Tvärtom visade det faktum att bolaget behandlat fordringen i bokslutet att den existerat 2,5 månad efter överenskommelsen. Det fanns inte heller någon omständighet som talade för att bolaget eftergivit fordringen därefter. Även om fordringen skulle anses som avskriven innebar inte detta att en skattepliktig intäkt förelåg. - Riksskatteverket bestred ändringsyrkandet och anförde sammanfattningsvis följande. Det som indikerade att bolaget avstått från sin fordran mot Bengt-Olof L. var inte bara att fordringen hade avskrivits i räkenskaperna utan även att avtalet den 21 oktober 1989, som träffats mellan bolaget och Bengt-Olof L. i samband med att dennes anställning upphörde, svårligen kunde uppfattas på annat sätt än som en slutreglering av parternas samtliga mellanhavanden. I avtalet sades visserligen inte uttryckligen att bolaget efterskänkte sin fordran men med hänsyn till avtalets karaktär av slutuppgörelse kunde det knappast råda någon tvekan om att detta varit bolagets avsikt. Härför talade inte minst det förhållandet att avskrivningen i räkenskaperna gjorts samma år som avtalet träffades. - Regeringsrätten (1999-06-16, Rundqvist, Lavin, Nilsson, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av handlingarna i målet framgår följande. Bengt-Olof L. frånträdde den 11 september 1989 en anställning hos bolaget. För att reglera parternas mellanhavande träffades den 21 oktober 1989 ett avtal som bl.a. innebar att bolaget infriade ett borgensåtagande om sammantaget 180 555 kr avseende vissa lån som Bengt-Olof L. upptagit. Från den fordran som bolaget därigenom erhåll gentemot Bengt-Olof L. skulle enligt avtalet som motfordringar avräknas vissa belopp. I bolagets räkenskaper har sedermera den 29 december 1989 genom debitering av kontot för konstaterade kundförluster en fordran på Bengt-Olof L. om 104 599 kr avskrivits. - Omständigheterna i samband med bolagets infriande av sitt borgensåtagande är sådana att Bengt-Olof L. haft att redovisa det avskrivna beloppet som inkomst av tjänst för det fall avtalet och avskrivningen innebar att bolaget definitivt efterskänkte sin fordran på honom. - Riksskatteverkets inställning är också att avtalet mellan Bengt-Olof L. och hans arbetsgivare - sammantaget med den avskrivning bolaget gjort av sin regressfordran på Bengt-Olof L. och det förhållandet att han inte senare i något sammanhang krävts på beloppet - har karaktären av en slutuppgörelse mellan parterna som innebar att något fordringsförhållande inte längre skulle kvarstå gentemot Bengt-Olof L. - Den omständigheten att bolaget avskrivit sin fordran på Bengt-Olof L. som kundförlust innebär i och för sig inte att fordringsrätten upphört. Avtalet mellan bolaget och Bengt-Olof L. innehåller inte heller någon bestämmelse om att hans arbetsgivare skulle efterskänka den fordran som kvarstod efter det i avtalet reglerade kvittningsförfarandet. Inte heller i övrigt ger, enligt Regeringsrättens mening, utredningen vid handen att avskrivningen av fordringen var föranledd av att bolaget avstått från sin fordran gentemot Bengt-Olof L. till följd av träffad överenskommelse med honom. - Med hänsyn till det anförda kan det i målet inte anses utrett att bolagets borgensinfriande medfört att Bengt-Olof L. erhållit någon skattepliktig inkomst som han haft att redovisa vid 1990 års taxering. - Vid angivna förhållande föreligger inte heller grund för att eftertaxera honom för inkomst i det hänseende som gjorts gällande i skattemyndighetens ansökan om eftertaxering. Bengt-Olof L:s yrkande om undanröjande av åsatta eftertaxeringen skall därför bifallas. Han skall vid denna utgång även erhålla yrkad ersättning av allmänna medel för sina ombudskostnader i målet enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens domar och undanröjer eftertaxeringarna för år 1990. - Regeringsrätten tillerkänner Bengt-Olof L. ersättning av allmänna medel med 6 000 kr för kostnader i Regeringsrätten. (fd II 1999-05-19, Ocklind)

*REGI

*INST