RÅ 1999 not 224

Not 224. Ansökan av Mikael E. m.fl. om rättsprövning av ett beslut ang. förhandsbesked för bygglov. -Byggnadsnämnden i Värmdö kommun (1995-06-25) beslutade att som förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:l0) meddela att bygglov för nybyggnad av fritidshus inte kunde påräknas inom Djurö 4:27 i kommunen. - Sedan byggnadsnämndens beslut överklagats avslog Länsstyrelsen i Stockholms län (1996-03-26) överklagandet. - Michael E. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (Inrikesdepartementet, 1997-06-05) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut: Regeringen prövar i ett annat ärende denna dag ett överklagande i fråga om medgivande till fastighetsbildning avseende Djurö 4:27. - Regeringen konstaterar att Djurö 4:27 ligger inom ett område som har stora natur- och kulturvärden och som enligt 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. är av riksintresse. Inom området råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Det finns därför enligt regeringens mening ett starkt allmänt intresse av att kunna styra markanvändningen och byggandet inom området genom detaljplan. Vid en avvägning mellan de allmänna intressena och klagandenas enskilda intresse att bygga ett nytt fritidshus på fastigheten finner regeringen att vad klagandena anfört inte utgör skäl att ändra det överklagade beslutet. Överklagandet bör därför avslås. - Mikael E. m.fl. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas. Vidare begärde de syn och muntlig förhandling. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Regeringens beslut stred mot såväl plan- och bygglagen (1987:10), PBL, som artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Dessutom stred beslutet mot den av Europadomstolen hävdade proportionalitetsprincipen, dvs. principen att det skulle föreligga en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av en inskränkning för den enskilde att utnyttja sin egendom. Kravet på detaljplanering var i realiteten ett i tiden oinskränkt hinder mot bebyggelseanspråk på fastigheter utanför detaljplanelagd kvartersmark utan varje praktisk möjlighet till någon effektiv kontroll av planeringsanspråkens rimlighet från saklig synpunkt. Vidare kunde översiktsplanen, som hade rådgivande karaktär, inte förhindra en försiktig byggnadsåtgärd på en förhållandevis mycket stor fastighet. Fastigheten var orimligt stor för en normalfamilj och det var mot denna bakgrund också rimligt att den fick bebyggas i enlighet med ansökan. - Regeringsrätten, som enligt beslut i protokoll den 30 juni 1999 avslog yrkandet om syn, höll den 22 september 1999 muntlig förhandling i målet. - Regeringsrätten (1999-10-21, Werner, Swartling, Rundqvist, Sandström, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten skall pröva om regeringens avgörande i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheterna har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Byggnadsnämnden i Värmdö kommun lämnade den 20 juni 1995 förhandsbesked enligt 8 kap. 34 § PBL av innebörd att bygglov inte kunde påräknas för nybyggnad på fastigheten Djurö 4:27. Samtidigt beslutade nämnden att inte medge undantag från gällande strandskyddsbestämmelser. Länsstyrelsen i Stockholms län och regeringen har avslagit sökandenas överklaganden av förhandsbeskedet. De skäl som byggnadsnämnden har angett för sitt beslut kan sammanfattas enligt följande. Den sökta åtgärden strider mot bestämmelserna i 3 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., NRL, och intentionerna i kommunens översiktsplan. Åtgärden bedöms få en sådan inverkan på omgivningen att en prövning av markens lämplighet för ändamålet enligt 5 kap. 1 § PBL bör prövas genom detaljplan. Länsstyrelsen har, med hänvisning bl.a. till det stora bebyggelsetrycket inom attraktiva skärgårdsområden, anslutit sig till nämndens bedömning att förutsättningen för ett positivt förhandsbesked eller bygglov är att området planläggs. Regeringen har särskilt framhållit att fastigheten är belägen inom ett område som enligt 3 kap. NRL är av riksintresse och att det därför är ett starkt allmänt intresse att styra markanvändningen och byggandet inom området genom detaljplan. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Den utredning som föreligger i målet ger stöd för bedömningen att det från allmänna synpunkter har funnits ett befogat intresse av att inte lämna ett positivt förhandsbesked beträffande den av sökandena önskade nybyggnaden. Som sökandena har framhållit skall detta allmänna intresse - med tillämpning av den av dem åberopade proportionalitetsprincipen - vägas mot de olägenheter som ett negativt besked kan innebära för sökandena. En förutsättning för att byggnadsnämndens och därmed också regeringens beslut i ärendet skall anses rättsstridigt på grund av bristande proportionalitet är att det råder missförhållande mellan det allmännas intresse av att inte acceptera nybyggnaden och olägenheterna för sökandena av att inte få ett positivt besked. Som huvudsakligt skäl för den planerade byggnationen har sökandena angett att ett uppförande av en ny bostadsbyggnad, belägen på en nybildad fastighet, behövs för att åstadkomma en anpassning till rådande ägarförhållanden. Enligt Regeringsrättens mening medför det som sålunda åberopats inte att det föreligger ett missförhållande av berört slag. - Mot den nu angivna bakgrunden finner Regeringsrätten att de beslut som myndigheterna har fattat i ärendet ligger inom ramen för den handlingsfrihet som tillämpliga bestämmelser i NRL och PBL medger och att besluten är förenliga med artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen och den åberopade proportionalitetsprincipen. Regeringens beslut kan med hänsyn härtill inte anses strida mot någon rättsregel i de hänseenden som sökandena har gjort gällande. Det framgår inte klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på något annat sätt strider mot en rättsregel. Vid angivna förhållanden skall regeringens beslut stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1999-09-22, Olsson)

*REGI

*INST