RÅ 1999 not 226

Not 226. Överklagande av Riksskatteverket ang. försäljningsskatt på motorfordon, m.m. -Riksskatteverket (1992-05-06) fann i omprövningsbeslut inte att skäl förelåg för att sänka den försäljningsskatt, ränta och skattetillägg för perioden 1987-06-01--1987-06-30 som påförts Olle Olsson Bolagen AB i Riksskatteverkets (RSV) beslut den 30 mars 1992. - Bolaget överklagade och yrkade att försäljningsskatten på de ifrågavarande bilarna skulle bestämmas enligt den lägre skattesats som gällde före den 15 juni 1987 eller i vart fall att skattetillägget skulle undanröjas. Bolaget yrkade vidare ersättning för sina kostnader med 87 000 kr exklusive moms. - Allmänna ombudet bestred bifall till överklagandet och till ersättningsyrkandet. - Kammarrätten i Stockholm (1995-04-12, Westling, Sundlöf, Wetterling): Kammarrätten finner inte skäl att avvisa den av allmänna ombudet i kammarrätten åberopade och ingivna utredningen och avslår därför yrkandet härom. - Vad sa gäller sakfrågan har det allmänna som grund för att leverans av de aktuella bilarna inte skett före den 15 juni 1987 gjort gällande i första hand att överlåtelseavtalet mellan Olle Olsson Bolagen AB (bolaget) och Olle Olsson i Enköping AB (OOEAB) utgör ett civilrättsligt inte bindande skenavtal. Detta förutsätter att bolaget och OOEAB i fullt samförstånd gett avtalet ett annat innehåll än vad som överensstämt med deras vilja och mening. Avsikten skall således ha varit att avtalet inte skall kunna göras gällande enligt sitt innehåll. - För antagandet att det föreligger en skentransaktion talar främst den omständigheten att avtalet inte inneburit någon omedelbar ekonomisk uppoffring för OOEAB. Bolaget har saknat förmåga att med egna medel finansiera förvärvet och någon kredit har inte heller upptagits från någon utomstående. Betalning har i stället skett genom ett avräkningsförfarande i takt med att likvida medel influtit till OOEAB. Detta förfarande utesluter emellertid inte att avtalet påverkat parternas ekonomiska förhållanden. De aktuella bilarna har t.ex. inte vidareöverlåtits av OOEAB till förvärvspriset, utan OOEAB har redovisat en viss mindre vinst. Utredningen ger vidare vid handen att bolaget och OOEAB genomfört vissa åtgärder för att uppfylla de av avtalen följande förpliktelserna och för att realisera avtalet. Sålunda har lagerhållaren av bolaget underrättats om försäljningen och ett uppställningsavtal tecknats mellan OOEAB och lagerhållaren. Vidare har OOEAB tecknat en lagerförsäkring avseende de aktuella bilarna. Återförsäljarna har också, enligt vad bolaget uppgett, muntligen underrättats om affären. På grund av det anförda finner kammarrätten inte tillräckliga skäl föreligga att anse det aktuella avtalet som annat än civilrättsligt giltigt. - Fråga uppkommer då om bolaget lämnat oriktig uppgift om leveranstidpunkten på grund av att de aktuella bilarna ändå inte kan anses vara levererade före den 15 juni 1987. - Enligt 7 § första stycket lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon (LFM) inträder skattskyldighet i de fall, som nu är aktuella, när motorfordon levereras till köpare. - Regeringsrätten har i dom den 15 juni 1994 (målnr 877--878-1993) funnit att det köprättsliga avlämnandebegreppet bör ligga till grund för bedömningen av om leverans skett enligt 7 § LFM. Vid bedömningen måste dock hänsyn tas inte bara till vad säljare och köpare avtalat utan också till parternas faktiska handlande och omständigheterna i övrigt. - I fråga om gods som vid avtalstillfället förvaras hos tredje man torde enligt den dåvarande köprättsliga lagstiftningen ha gällt att godset är att anse som avlämnat redan genom avtalet (se Tore Almen och Rudolf Eklund, Om köp och byte av lös egendom, s. 93 ff). På grund av det anförda och då parternas faktiska handlande och omständigheterna i övrigt inte bör föranleda ett frångående av det köprättsliga avlämnandebegreppet samt då inte heller skäl att frångå avtalet i beskattningshänseende på annan grund visats föreligga finner kammarrätten att leverans av de aktuella bilarna skett samma dag som dessa överlåtits av bolaget till OOEAB, dvs. före den 15 juni 1987. Bolagets överklagande skall därför bifallas. - Vad därefter gäller bolagets yrkande om ersättning för kostnader i kammarrätten gör kammarrätten följande bedömning. - Enligt 4 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. får ersättning beviljas endast till den del det är oskäligt att kostnaderna bärs av den skattskyldige med hänsyn till samtliga följande faktorer: 1. sakens beskaffenhet, 2. kostnadens storlek, 3. målets handläggning, 4. målets utgång, 5. den skattskyldiges personliga och ekonomiska förhållanden, 6. omständigheterna i övrigt. Då frågan om ersättning för rättegångskostnader avgörs skall således en helhetsbedömning av ovannämnda faktorer göras. - Kammarrätten finner vid en samlad bedömning av dessa faktorer att det inte kan anses oskäligt att bolaget bär kostnaderna för biträde i målet. Bolagets yrkande om ersättning för kostnaderna skall därför avslås. - Kammarrätten upphäver det överklagade beslutet och förordnar att försäljningsskatten på de ifrågavarande bilarna skall bestämmas enligt den lägre skattesats som gällde före den 15 juni 1987. Målet överlämnas till skattemyndigheten i Kopparbergs län för åtgärder i enlighet härmed. - Kammarrätten undanröjer påfört skattetillägg. - Kammarrätten avslår yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten. - Riksskatteverket yrkade att kammarrättens dom skulle undanröjas och att skatten och skattetillägget skulle bestämmas i enlighet med beskattningsmyndighetens beslut. Som grund anfördes i huvudsak att Olle Olsson Bolagen AB (bolaget) inte avhänt sig rådigheten över bilarna varför bilarna inte kunde anses levererade redan genom avtalet med Olle Olsson i Enköping AB utan först när bilarna levererades till återförsäljarna från lagerhållaren, dvs. efter skattehöjningen den 15 juni 1987. - Bolaget bestred bifall till överklagandet. - Bolaget yrkade vidare ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för ombudskostnader i Regeringsrätten med 17 682 kr exklusive mervärdesskatt (avseende 21 timmars arbete). Riksskatteverket tillstyrkte ersättning med 12 630 kr (avseende 15 timmars arbete). - Regeringsrätten (1999-10-25, Swartling, Holstad, Sandström, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I likhet med kammarrätten finner Regeringsrätten att det inte föreligger tillräckliga skäl att anse det ifrågavarande avtalet som annat än civilrättsligt giltigt. Vidare delar Regeringsrätten kammarrättens uppfattning att leverans av bilarna får anses ha skett före den 15 juni 1987. Överklagandet skall därför avslås. - Bolaget är berättigat till ersättning enligt 3 § lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för kostnader som skäligen behövts för att ta till vara bolagets rätt i Regeringsrätten. Med hänsyn till de komplicerade rättsliga frågorna i målet och sakens betydelse för bolaget bör det yrkade beloppet godtas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår Riksskatteverkets överklagande. - Regeringsrätten tillerkänner bolaget ersättning för dess kostnader i Regeringsrätten med yrkade 17 682 kr. (fd I 1999-08-25, Nilsson)

*REGI

*INST