RÅ 1999 not 7
Tillbyggnad av fritidshus ansågs inte som kompletteringsåtgärd (avslag) / Tillbyggnad av fritidshus ansågs inte som kompletteringsåtgärd (rättsprövning, avslag)
Not 7. Ansökan av Göran S. om rättsprövning av beslut i fråga om bygglov. - Miljö- och byggnadsnämnden i Nynäshamns kommun beslutade den 24 maj 1993 att avslå en ansökan av Göran S. om bygglov för tillbyggnad på Lindholmen 1:14 i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län den 7 december 1993 att avslå överklagandet. - Göran S. överklagade länsstyrelsens beslut och anförde bl.a. följande. På fastigheten finns sedan länge två bostadshus. Ärendet gäller därför inte någon ny bebyggelse eller lokalisering utan avser en komplettering av en befintlig sommarstuga. Bägge sommarstugorna har under 1970- och 1980-talen utnyttjats av två familjer och är försedda med vatten, avlopp och wc. - Kammarrätten i Stockholm överlämnade genom beslut den 28 februari 1996 ärendet till regeringen med hänvisning till att överklagandet avsåg frågor om de sökta åtgärderna uppfyllde kraven i såväl 3 kap. som 2 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Kammarrätten uttalade för egen del att hinder för bygglov enligt 3 kap. PBL inte förelåg. -Regeringen (Inrikesdepartementet, 1996-08-29): Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har i yttrande den 14 december 1995 uppgett bl.a. följande. Fastigheten Lindholmen 1:14 ligger inom ett hårt exploaterat område med fritidsbebyggelse. Enligt kommunens översiktsplan har hela området vattenproblem med begynnande saltvatteninträngning. Situationen försvåras av att flera bostadsområden har otillräckliga avloppssystem. Nya fritidshus bör inte få tillkomma utom på vissa obebyggda tomter i redan utbyggda områden, där VA kan ordnas. - Av handlingarna i ärendet framgår vidare bl.a. följande. Den aktuella byggnaden uppfördes i mitten av 1950-talet och avsåg enligt den anmälan som då inlämnades till byggnadsnämnden en mindre (ca 20 kvm) fritidsstuga som annex till tidigare uppförda. Därefter beviljades den 14 april 1970 bygglov för tillbyggnad (16 kvm). I såväl bygglovsansökan som i beslutet om bygglov benämndes byggnaden då gäststuga. - Regeringen finner att en tillbyggnad enligt nu aktuell ansökan utgör en sådan åtgärd som med hänsyn till förhållandena i området får anses stå i strid mot bestämmelserna i 2 kap. PBL. Myndigheternas åtgärd att vägra bygglov är därför riktig. Överklagandet bör därför avslås. - Regeringen avslår överklagandet. - Göran S. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl.a. följande. Tillbyggnaden skall inte ske på ett uthus utan på den första bostadsbyggnaden på fastigheten. Toalett- och avloppsfrågan är för båda fritidshusen löst genom beslut av kommunens miljöförvaltning den 26 juni 1974. System finns med sluten tank som regelbundet slamsuges av Södertörns renhållningsverk. Även vattenfrågan är löst genom en bergborrad brunn. Vattenbrist har aldrig förelegat i hans fall. För den planerade tillbyggnaden har inte något ytterligare tappställe redovisats. Något ökat vattenuttag kommer därför inte att ske om tillbyggnaden tillåts i förhållande till nuläget. Den planerade utbyggnaden av ett fritidshus på 37 kvm med 22 kvm är endast en måttlig standardhöjning för den familj som bor i huset. Tillbyggnaden kommer i praktiken inte att öka utnyttjandet av fastigheten eller området. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda utan är endast en sammanställning av olika allmänna intressen. Han hänvisar till RÅ 1996 ref. 44 angående den avvägning som skall göras mellan allmänna och enskilda intressen. - Regeringen avgav yttrande i målet. - Regeringsrätten (1999-01-14, Werner, Billum, Nilsson, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och s. 234). - Enligt 2 kap. 3 § PBL skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. jord-, berg- och vattenförhållandena samt möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. Enligt 8 kap. 12 § andra stycket PBL skall beträffande en- eller tvåbostadshus ansökningar om bygglov till kompletteringsåtgärder som anges i 13 § bifallas, om åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10-18 §§ och inte strider mot sådana områdesbestämmelser som anges i 5 kap. 16 § 3 eller 4. Vad som avses med kompletteringsåtgärder framgår av 8 kap. 13 § PBL. Sådana åtgärder är bl.a. att uppföra komplementbyggnader och att göra mindre tillbyggnader. Områdesbestämmelser har inte meddelats för ifrågavarande område. - Göran S. har vägrats bygglov med hänsyn till vad som uttalats i en översiktsplan om vattenbrist, risk för saltvatteninträngning samt svårigheter med kommunikationer och kommunal service. Regeringen har vidare uttalat att tillbyggnaden inte kan anses vara en sådan kompletteringsåtgärd som omtalas i ovan nämnt lagrum. Vad som förekommit i målet ger enligt Regeringsrättens mening inte vid handen att regeringen felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som de aktuella bestämmelserna ger eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat avgörandet. Inte heller framgår det klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1998-12-15, Olsson)