RÅ 2000 not 108

Ensamstående med dubbel bosättning folkbokförd på arbetsorten och inte på den ort där bostad delades med modern

Not 108. Överklagande av Ann-Christin S. ang. folkbokföring. -Skattemyndigheten i Jönköpings län (1995-11-07) beslutade att utan anmälan folkbokföra Ann-Christin S. på fastigheten Lejonet 5, Nässjö församling, fr.o.m. den 7 november 1995. Som skäl anfördes: Efter utredning har skattemyndigheten funnit att Ni är bosatt 55 procent på Limmaregatan 19 i Bodafors med Er mor, 35 procent på Köpmansgatan 7 i Nässjö, där Ni också har Ert arbete som skolkurator på Centralskolan. Ni är ogift. - Ni kommer härigenom att ha dubbel bosättning i folkbokföringslagens (1991:481) mening (7 § folkbokföringslagen). Vid sådana förhållanden ska Ni vara folkbokförd i Nässjö. Skäl att folkbokföra Er utan föregående anmälan föreligger därmed (34 § folkbokföringslagen). - Ann-Christin S. överklagade beslutet och yrkade att hon skulle folkbokföras i Bodafors. Hon anförde bl.a. följande. Hon var helt blind sedan födseln. Hon delade bostad med sin mor i Bodafors där hon vistades ca 200 dagar om året. Hon vistades all ledig tid i Bodafors där hon hade sina intressen. Hon hade ett stort hjälpbehov och den praktiska hjälpen fick hon av sin mor i hemmet där. Hennes mor fungerade i praktiken som en personlig assistent. Det förhållandet att hon har en övernattningsbostad i Nässjö och en i Göteborg skulle inte förändra bedömningen av var hennes egentliga hemvist var beläget. Arrangemanget med en lägenhet i Nässjö var betingat av att hon med hänsyn till synhandikappet måste ha en känd närmiljö när hon till följd av arbetssituationen nödgades övernatta i Nässjö. Avståndet mellan Bodafors och Nässjö var normalt pendelavstånd, men för en synhandikappad som var beroende av färdtjänst som skall förbeställas blev detta praktiskt svårgenomförbart då det vissa dagar inte på förhand gick att ange exakt när arbetet slutade. Tillgången till en lägenhet i Nässjö underlättade dessa dagar för henne att få en meningsfull fritid i stället för att behöva vänta på färdtjänst till Bodafors. - Länsrätten i Jönköpings län (1996-09-04, ordf. Schön-Barkestam) avslog överklagandet och anförde som skäl: Enligt 6 § folkbokföringslagen skall en person folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han är att anse som bosatt. I 7 § samma lag anges att en person skall anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. - I förarbetena till aktuell lag (prop. 1990/91:153 s. 96) anges att när det gäller folkbokföring av ensamstående personer och familjer som gemensamt har en dubbel bosättning bör utslagsgivande för bedömningen vara i första hand arbetsförhållandena. - Länsrätten gör följande bedömning. - Ann-Christin S. är ensamstående. På grund av sitt handikapp har hon ett stort behov av hjälp från sin mor. Hon vistas därför en stor del av sin lediga tid, tillsammans med modern, i en lägenhet om fyra rum och kök som är belägen i Bodafors. Hon arbetar fem dagar per vecka som skolkurator i Nässjö. Hon har en lägenhet i Nässjö om två rum och kök. Utredningen i målet ger inte stöd för annat än att skattemyndigheten vid tillämpning av redovisade lagrum har haft fog för sitt beslut att folkbokföra Ann-Christin S. i Nässjö från och med den 7 november 1995. Det överklagade beslutet skall således inte ändras. - I överklagande vidhöll Ann-Christin S. sitt yrkande om att bli folkbokförd i Bodafors. - Kammarrätten i Jönköping (1996-10-31, Nordling, Severin, von Strokirch) avslog överklagandet med följande motivering: Nässjö tätort och Bodafors tätort är båda delar av en och samma kommun, Nässjö. Fråga i målet är därför om folkbokföring skall ske på den fastighet i Nässjö, som skattemyndigheten beslutat, eller på av Ann-Christin S. angiven fastighet i Bodafors tätort. - De skäl Ann-Christin S. anfört är, med hänsyn till hennes arbetsförhållanden, ej av beskaffenhet att böra leda till ändring av beslutad folkbokföring. - Ann-Christin C. fullföljde sin talan. - Regeringsrätten (2000-06-16, Werner, Lindstam, Nordborg, Sandström, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande: Av utredningen i målet framgår att Ann-Christin S., synskadad sedan födseln, arbetar som skolkurator i Nässjö. Arbetstiden uppgår till cirka 70 procent och är förlagd till fem dagar i veckan. Hon tillbringar 35 procent av sin dygnsvila i Nässjö där hon hyr en lägenhet om två rum och kök. I Bodafors, där hon delar en lägenhet om fyra rum och kök med sin mor, tillbringar hon cirka 55 procent av sin dygnsvila. Hon har ungefär hälften av sina tillhörigheter i lägenheten i Nässjö och hälften hos modern i Bodafors. - I 7 § första stycket folkbokföringslagen föreskrivs att en person skall anses vara bosatt på den fastighet där personen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Som kravet på regelmässighet definieras i paragrafens andra stycke får Ann-Christin S. anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på fler än en fastighet. Bosättningsfastigheten skall då vara den fastighet där hon sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. - Med familj i folkbokföringslagens mening avses enligt förarbetena till lagen makar, sambor och barn (prop. 1990/91:153 s. 94). Ett vuxet barn bör därför inte - vid tillämpning av 7 § första stycket folkbokföringslagen - kunna anses sammanleva med sina föräldrar. Ann-Christin S. är alltså i folkbokföringssammanhang att anse som ensamstående. - I avsaknad av familjeanknytning i folkbokföringslagens mening skall bosättningen avgöras med ledning av var en person med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. I detta avseende har i förarbetena till folkbokföringslagen uttalats att utslagsgivande för bedömningen bör vara i första hand arbetsförhållandena (a. prop. s. 96). - Även med beaktande av att Ann-Christin S. på grund av funktionshinder är beroende av viss hjälp från sin mor finner Regeringsrätten att avgörande vikt måste fästas vid att hon har stadigvarande anställning i Nässjö. I likhet med underinstanserna finner Regeringsrätten därför att Ann-Christin S. får anses ha sitt egentliga hemvist på fastigheten i Nässjö. Hennes talan skall därför inte bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd II 2000-05-30, Holmstedt)

*REGI

*INST