RÅ 2000 not 122
Överklagande av Christhian och Ricardo S. V. ang. registrering av svenskt medborgarskap
Not 122. Överklagande av Christhian och Ricardo S. V. ang. registrering av svenskt medborgarskap. - Sedan Peter S. i Chile avgett en faderskapsbekräftelse registrerades år 1991 svenskt medborgarskap för Christhian och Ricardo S. V. i folkbokföringsregistret. På talan av Peter S. förklarade tingsrätten den 7 oktober 1992 med stöd av 1 kap. 4 § tredje stycket föräldrabalken att den av honom lämnade faderskapsbekräftelsen saknade verkan mot honom. Skattemyndigheten i Skaraborgs län beslutade den 26 juli 1993 att ändra registeruppgifterna om medborgarskap för Christhian och Ricardo S. V. från svenska medborgare till chilenska medborgare. Sedan Christhian och Ricardo S. V. ansökt om att registreras som svenska medborgare, beslutade skattemyndigheten den 27 januari 1997 att avslå deras begäran. De överklagade besluten och åberopade bl.a. att Utlänningsnämnden i beslut den 31 mars 1995 i fråga om utvisning/avvisning bedömt att deras svenska medborgarskap, oaktat tingsrättsdomen, fick anses bestå. -Länsrätten i Stockholms län (1997-05-06, ordf. von Warnstedt): Christhian och Ricardo S. V. får anses automatiskt ha förvärvat svenskt medborgarskap år 1990. Detta som följd av att Peter S. i utlandet gift sig med barnets mor och där lämnat en faderskapsbekräftelse som inte synes vara uppenbart oförenlig med grunderna för svensk rättsordning. I september 1991 kom barnen till Sverige för att leva här som svenska medborgare, vilket samma månad bekräftades i folkbokföringen. Såvitt framgår gjorde Peter S. först under 1992 gällande att han i själva verket inte var far till barnen. Denna omständighet tillsammans med ovannämnda tingsrättsdom kan dock inte utan vidare medföra att barnen genom s.k. nullitetsverkan beträffande sitt tidigare medborgarskapsförvärv skall anses aldrig ha varit svenska medborgare. Detta allrahelst som barnen hunnit etablera samhörighet med Sverige genom att bosätta sig här. - I den förvaltningsrättsliga litteraturen råder enighet om att tröskeln för att godta nullitetsverkan är mycket hög, allrahelst om den rättighet eller förmån som förvärvats har stor betydelse för den berörde. Den rättsliga betydelsen av svenskt medborgarskap har särskilt markerats genom att bestämmelser bl.a. till skydd mot ofrivillig förlust av medborgarskapet intagits till och med i grundlagen (2 kap. 7 § regeringsformen). - Vad gäller den omnämnda tingsrättsdomen kan konstateras att det i tingsrätten inte var ostridigt att Peter S. inte var barnens far. Vidare synes tingsrätten enligt sina domskäl inte ha uteslutit att Peter S. kunde vara far till barnen och till grund för utgången låg inte minst en trovärdighetsbedömning av honom och barnens mor. Någon blodundersökning hade inte ägt rum. Således får slutsatsen dras att det inte är helt eller så gott som helt klarlagt att han inte är barnens far. - Mot bakgrund av det ovan anförda anser länsrätten vid prövning av folkbokföring att nämnda tingsrättsdom inte varit tillräcklig för att medföra retroaktiv nullitetsverkan med avseende på barnens före domen bestående svenska medborgarskap. Inte heller har framkommit annan anledning att bortse från att barnen en gång förvärvat svenskt medborgarskap. - Härefter uppkommer frågan om tingsrättsdomen, sedan den vunnit laga kraft, kunnat påverka barnens rätt till fortsatt svenskt medborgarskap. Bedömningen härav är beroende av om domen kan anses utgöra grund för hävning av medborgarskap enligt hävningsreglerna i lagen om svenskt medborgarskap (och regeringsformen). Så synes inte vara fallet. På grund av det anförda och då en prövning av ändring av medborgarskap i folkbokföringen bör stå i samklang med nyssnämnda regler, har skattemyndigheten inte ägt vägra Christhian och Ricardo S. V. att vara registrerade som svenska medborgare. Deras talan skall alltså vinna bifall. - Länsrätten upphäver skattemyndighetens båda beslut vad avser att vägra registrering av svenskt medborgarskap och förklarar att Christhian och Ricardo S. V. skall vara registrerade som svenska medborgare i folkbokföringen. - Skattemyndigheten överklagade och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa skattemyndighetens beslut den 27 januari 1997 att inte registrera Christhian och Ricardo S. V. som svenska medborgare. - Kammarrätten i Jönköping (1998-01-22, Hessmark, Velinder, Bengtsson): Den fråga som kammarrätten har att pröva i målen är om skattemyndighetens beslut den 27 januari 1997 att inte registrera Christhian och Ricardo S. V. som svenska medborgare är riktiga. - Enligt 1 § folkbokföringslagen (1991:481) innebär folkbokföring fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister får förekomma i sådant register. Enligt sistnämnda lag får ett lokalt folkbokföringsregister innehålla uppgifter om personer som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket registret förs och för en sådan person får anges bl.a. medborgarskap. Frågor om förvärvande av svenskt medborgarskap prövas enligt de regler som anges i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Enligt kammarrättens mening skall en skattemyndighet som registreringsmyndighet inte göra en egen närmare prövning av sådana uppgifter som skall registreras. Det ligger i sakens natur att någon självständig långtgående prövning inte kan ske då fråga är om massärenden. En skattemyndighet har därför vid registrering i flertalet fall att utgå från lätt konstaterbara fakta. I sådana fall emellertid då registreringsunderlaget är bristfälligt eller oklarheter förekommer bör någon registrering inte ske. I förevarande fall har skattemyndigheten i sitt register vägrat att anteckna Christhian och Ricardo S. V. som svenska medborgare. Med hänsyn till vad handlingarna innehåller, särskilt till att tingsrätten i en lagakraftvunnen dom förklarat att den av Peter S. lämnade faderskapsbekräftelsen beträffande Christhian och Ricardo S. V. saknar verkan mot honom, finner kammarrätten att skattemyndigheten haft fog för sina beslut den 27 januari 1997 att inte registrera Christhian och Ricardo S. V. som svenska medborgare. Skattemyndighetens överklagande skall därför bifallas. - Kammarrätten erinrar om möjligheten för Christhian och Ricardo S. V. att hos Utlänningsnämnden ansöka om förklaring att de är svenska medborgare. - Kammarrätten upphäver länsrättens dom i den del som överklagats och fastställer skattemyndighetens beslut den 27 januari 1997. - Christhian och Ricardo S. V. yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva domen och med fastställande av länsrättens dom förordna att de skulle vara registrerade som svenska medborgare i folkbokföringen. - Regeringsrätten (2000-07-03, Werner, Swartling, Baekkevold, Eliason, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner att vad som förekommit i målet inte ger anledning att frångå kammarrättens bedömning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd II 2000-06-14, Kristiansson)