RÅ 2000 not 132

Not 132. Överklagande av Karin B. ang. eftertaxering för 1986 och 1987 för inkomst samt skattetillägg. - B. Läkar AB (läkarbolaget) och Konstart Renoveringsförmedling AB (konstbolaget) ägdes till 9 procent av Karin B. och till 91 procent av hennes make Piotr B. Vid en skatterevision framkom att läkarbolaget till konstbolaget hade överfört 100 000 kr under år 1985 och 118 000 kr under år 1986 samt att beloppen hade kostnadsförts hos läkarbolaget som arvoden för marknadsföring, marknadsanalys och projektarbeten som fakturerats av konstbolaget. Länsrätten i Östergötlands län avslog genom domar den 22 december 1990 ansökningar av skattemyndigheten om eftertaxering av Piotr B. för nämnda belopp såsom för löneuttag. Kammarrätten i Jönköping anslöt sig i dom den 25 november 1992 till länsrättens uppfattning att Piotr B. inte var skattskyldig för beloppen. - Skattemyndigheten yrkade därefter att Karin B. skulle eftertaxeras för åren 1986 och 1987 för beloppen i fråga och att skattetillägg skulle påföras på ett underlag motsvarande de eftertaxerade beloppen. -Länsrätten i Östergötlands län (1992-12-28, ordf. Dahlborn) biföll i två domar skattemyndighetens yrkanden. - Karin B. överklagade och yrkade att länsrättens domar skulle undanröjas. - Kammarrätten i Jönköping (1995-10-02, Alkman, Ekman, Reinert) avslog överklagandet med följande motivering: Av handlingarna i målen framgår att Karin B. under i vart fall beskattningsåret 1985 varit anställd i läkarbolaget, att hon under beskattningsåren 1985 och 1986 i betydande omfattning har varit verksam i företaget samt att den av henne redovisade lönen från företaget är betydligt mindre än vad som svarar mot en marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen. Vidare får anses framgå att Karin B. personligen haft att utföra det uppdrag som läkarbolaget upphandlat från konstbolaget. Karin B. har inte uppburit lön från konstbolaget. - Vid angivna förhållanden får avtalet mellan läkarbolaget och konstbolaget anses innebära att Karin B. åtagit sig som ett personligt uppdrag att utföra tjänster åt läkarbolaget. Den av sistnämnda bolag utbetalade ersättningen för tjänsterna skall därför beskattas hos Karin B. och inte hos konstbolaget. - Karin B. har i sin deklaration underlåtit att redovisa inkomsterna i fråga och har inte heller i övrigt lämnat upplysningar om de aktuella förhållandena. Hon har således lämnat oriktig uppgift, varför förutsättningar föreligger för eftertaxering och påförande av skattetillägg. Skäl för eftergift av skattetillägget föreligger inte. - Karin B. fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. Hon kände inte till att överföringar hade skett från läkarbolaget till konstbolaget. - Hon hade erhållit marknadsmässig lön från förstnämnda bolag med belopp som motsvarade hennes arbetsinsats. Hon hade därför ingen anledning att ifrågasätta den lön som hon uppburit. Några uppgifter därutöver som skulle ha kunnat påverka hennes taxering fanns inte att lämna, varför hon inte kunde anses ha underlåtit att lämna upplysningar av betydelse för sin taxering. Grund för eftertaxering förelåg därför inte. Överföringarna till konstbolaget avsåg kapitaltillskott och gjordes för att täcka förluster i bolaget och för att hennes make skulle slippa att själv skjuta till kapital. Under år 1985 erhöll hon marknadsmässig lön. Under år 1986 var hon föräldraledig till november. De stora överföringarna hade därför inget samband med hennes arbetsuppgifter för läkarbolaget. - Karin B. yrkade vidare ersättning för biträdeskostnader i målen enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. med 30 000 kr avseende 25 timmars arbete. - Riksskatteverket avstyrkte bifall till överklagandet. Verket ifrågasatte uppgifterna om nedlagd tid i ärendet av biträdet med hänsyn till att samma biträde anlitades redan vid handläggningen i kammarrätten. - Regeringsrätten (2000-09-11, Werner, Swartling, Lindstam, Rundqvist, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. För eftertaxering och skattetillägg beträffande taxeringsåren 1986 och 1987 tillämpas bestämmelserna i den numera upphävda taxeringslagen (1956:623). - En första förutsättning för eftertaxering är enligt 114 § nämnda lag att den skattskyldige har lämnat ett oriktigt meddelande till ledning för sin taxering. Det är det allmänna som i en taxeringsprocess har att styrka att ett sådant oriktigt meddelande förekommit. - Av utredningen i målen framgår inte att de medelsöverföringar som skett mellan bolagen skulle ha kommit Karin B. personligen till del och inte heller att hon när hon deklarerat haft kännedom om transaktionerna. Dessa har ombesörjts av hennes dåvarande make som också var huvudaktieägare i bolagen. Beloppen motsvaras till synes inte av några arbetsinsatser utförda av henne. De uppgifter som Karin B. lämnat till den ordinarie taxeringen kan mot denna bakgrund inte anses ha visats vara oriktiga på det sätt som krävs för att eftertaxering skall kunna ske. - Eftertaxeringarna skall därför undanröjas. Av samma anledning skall även skattetilläggen undanröjas. - En skattskyldig som i ett ärende eller mål om skatt haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta sin rätt till vara och som helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden skall enligt 3 § lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. beviljas ersättning för kostnaderna. Karin B. har vunnit bifall till sitt överklagande i Regeringsrätten. Hon är därför berättigad till ersättning för sina biträdeskostnader till den del de skäligen behövts för att ta till vara hennes rätt i Regeringsrätten. - Som Rikskatteverket påpekat har Karin B. utnyttjat samma biträde i kammarrätten och här. På grund av målens handläggningstid i domstolarna har det emellertid kommit att gå över ett år mellan de tillfällen då biträdets insatser påkallats. Det framstår därför som rimligt att biträdet behövt tid för att sätta sig in i ärendet på nytt. Mot denna bakgrund finner Regeringsrätten att Karin B. bör medges ersättning för sina biträdeskostnader med yrkat belopp. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten undanröjer kammarrättens och länsrättens domar. - Regeringsrätten beviljar Karin B. ersättning av allmänna medel för kostnader i Regeringsrätten med 30 000 kr. (fd II 2000-08-29, Ekroth)

*REGI

*INST