RÅ 2000 not 160

Not 160. Överklagande av Rune O. av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked uppgav Rune O. bl.a. följande. Han bedrev lantbruk med en årlig omsättning om ca 500 000 kr, vilket innebar att han inte behövde avsluta räkenskaperna med årsbokslut och att han kunde använda deklarationsblankett N1. Han räknade med att i verksamheten få göra transaktioner i utländsk valuta, främst euro. - Han begärde förhandsbesked i följande frågor: 1. Skulle kursförändringar på a) kundfordringar, b) medel på bankkonto och d) låneskulder i utländsk valuta intäktsföras alternativt kostnadsföras i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång även om avyttring av tillgången respektive skulden inte ägt rum? 2. Skulle kursförändringar på motsvarande tillgångar - angivna i fråga 1 under a), b) och d) - påverka värderingen vid tillämpning av reglerna om räntefördelning? 3. Ändrades svaret på frågorna 1 och 2 om han upprättade årsbokslut och använde deklarationsblankett N2? -Skatterättsnämnden (2000-04-20, Ersson, Wingren, Brydolf, Johansson, Svensson, Tollerz, Virin): Förhandsbesked. Frågorna 1a, 1b och 1d. Kursförändringarna skall intäkts- resp. kostnadsföras utan att avyttring ägt rum. - Frågorna 2a, 2b och 2d. Fordringarna och skulderna skall vid räntefördelningen tas upp till de värden som följer av svaren på frågorna 1a, 1b och 1d. - Fråga 3. Svaren på frågorna påverkas ej av valet av redovisningsmetod. - Motivering. Som en förutsättning för förhandsbeskedet får anses gälla att fordringarna och skulderna hör till sökandens näringsverksamhet. Svaren på frågorna 1a, 1b, 1d, 2a och 2b följer av p. 4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, 2 § och 13 § 6 lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning samt 14 kap. 8 § och 33 kap.8 och 12 §§inkomstskattelagen (1999:1229). Angivna bestämmelser skall tillämpas oavsett redovisningsmetod (fråga 3). Vid räntefördelningen bör, på motsvarande sätt som gäller för fordringar, skulder tas upp till skattemässigt värde (frågorna 2d och 3). - I överklagande yrkade Rune O. att förhandsbeskedet skulle ändras på så sätt att det angavs att kursförändringarna inte skulle intäkts- respektive kostnadsföras utan att avyttring ägt rum (frågorna 1a, 1b och 1d). Svaren på frågorna 2a, 2b och 2d ansåg han följer av svaren på frågorna 1a, 1b och 1d. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Han ansåg att det var god redovisningssed för företag som inte behövde avsluta sina räkenskaper att tillämpa realisationsprincipen. Stöd för detta fanns också i punkt 1 tionde stycket av anvisningarna till 24 § KL som angav att realisationsprincipen skulle tillämpas i hans fall. Denna lösning överensstämde också med det praktiska förfarandet för enskilda näringsidkare som inte avslutade sina räkenskaper. - Regeringsrätten (2000-10-26, Baekkevold, Nordborg, Sandström, Schäder, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör med avseende på de frågor som överklagats samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i de delar som överklagats.(fd I 2000-09-19, Dahlin)

*REGI

*INST