1 §  Vid beräkning av inkomst för fysisk person och svenskt dödsbo av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och av näringsverksamhet och kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt sker räntefördelning enligt denna lag. Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.

2 §  I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo utgörs fördelningsunderlaget vid räntefördelning av skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 8--12 och 18--20 §§.

I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag utgörs fördelningsunderlaget av delägarens justerade ingångsvärde för andelen i bolaget enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt vid utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 17--20 §§. För andel i handelsbolag som är omsättningstillgång utgörs fördelningsunderlaget av andelens skattemässiga värde med samma justeringar.

3 §  Ett positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret ökad med fem procentenheter multiplicerad med ett positivt fördelningsunderlag.

Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid nämnda tidpunkt ökad med en procentenhet multiplicerad med ett negativt fördelningsunderlag. Lag (1997:440).

4 §  Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges för ett positivt fördelningsbelopp vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att samma belopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital.

Med negativ räntefördelning avses att ett negativt fördelningsbelopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att avdrag medges med samma belopp vid beräkning av inkomst av kapital.

5 §  Positiv räntefördelning medges endast i den mån det justerade resultatet enligt 7 § är positivt. Positivt fördelningsbelopp som inte kan utnyttjas förs vidare till det följande beskattningsåret (sparat fördelningsbelopp). Motsvarande gäller i den mån den skattskyldige yrkar att räntefördelning inte skall ske. Uppkommer ett negativt fördelningsbelopp skall det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. Lag (1994:784).

6 §  Räntefördelning sker inte om fördelningsunderlaget avviker från noll med högst 50 000 kronor. Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett fördelningsunderlag gäller vad som sagts nu summan av fördelningsunderlagen.

7 §  Vid beräkning av det justerade resultatet justeras inkomsten eller underskottet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före räntefördelning enligt följande.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen samt beräknad särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster, avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder och avdrag på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersätt- ningar, återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförts till beskattning enligt 4 § lagen om periodiseringsfonder, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel och avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv som återförs till beskattning enligt lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv. Lag (1998:334).

8 §  Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen. Detsamma gäller belopp som avsatts till ersättningsfond eller periodiseringsfond.

9 §  Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § 1 mom., 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, såvida inte avkastning av egendomen eller vederlag eller realisationsvinst vid avyttring av egendomen utgör intäkt av näringsverksamhet. Andel i handelsbolag skall aldrig räknas som tillgång. Lag (1997:853).

10 §  Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, expansionsmedelsskatt enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastighetsskatt, mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift samt skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld. Lag (1997:948).

11 §  Har makar tillsammans deltagit i verksamheten delas fördelningsunderlaget upp mellan makarna på grundval av deras andelar av kapitalet i verksamheten.

12 §  Det belopp som följer av 2 § första stycket och 8-11 §§ ökas med underskott av näringsverksamhet närmast föregående beskattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt minskas med 72 procent av expansionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår och med sådana tillskott till verksamheten under närmast föregående beskattningsår som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten. Lag (1996:1400).

13 §  Vid värderingen av tillgångarna skall

1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,
2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 samt kundfordringar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,
3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12--14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,
4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,
5. sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i punkt 2,
6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,
7. medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet,
8. andra tillgångar än sådana som avses i punkterna 1--7 tas upp till anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

14 §  Vid tillämpning av 13 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1993. Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara viss del av det för år 1993 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982--1993 års taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. Med del av taxeringsvärde avses i fråga om

1. småhusenheter 54 procent av taxeringsvärdet,
2. hyreshusenheter 48 procent av taxeringsvärdet,
3. industrienheter 64 procent av taxeringsvärdet,
4. lantbruksenheter 39 procent av taxeringsvärdet till den del detta inte utgör bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370).

14 a §  Har sådan fastighet som avses i 13 § 4 förvärvats genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva och är förvärvarens fördelningsunderlag vid förvärvstillfället till den del som hänför sig till förvärvet negativt, får en särskild post om motsvarande belopp årligen läggas till fördelningsunderlaget. Den särskilda posten får dock högst uppgå till ett belopp som motsvarar summan av dels skillnaden mellan vederlaget och det högsta värdet enligt 13 § 4 eller 14 § för fastigheten vid förvärvstidpunkten, dels 72 procent av de expansionsmedel som övertagits. Ett åtagande att överta expansionsmedel räknas inte som vederlag.

Fördelningsunderlaget får ökas med den särskilda posten så länge fastigheten finns kvar i förvärvskällan, om och i den mån fördelningsunderlaget fortsatt är negativt. Om en del av fastigheten övergår till annan ägare skall den särskilda posten minskas i motsvarande mån.

Om driften av fastigheten inte är hänförlig till samma förvärvskälla som fastigheten, gäller följande. Har förvärvaren eller sådan denne närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) inom två år före förvärvet eller efter förvärvet i mer än obetydlig omfattning tillskjutit kapital till den förvärvskälla i vilken driften bedrivs, skall den särskilda posten minskas i motsvarande mån. Lag (1996:1400).

15 §  Värdet enligt 14 § skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets ingång inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse marknadsvärdet på den egendom som anses förvärvad den 1 januari 1993.

16 §  Vid tillämpning av 13 och 14 §§ avses med värdeminskningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i anspråk.

17 §  I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag minskas delägarens justerade ingångsvärde eller, för andel som utgör omsättningstillgång, andelens skattemässiga värde med sådana tillskott till verksamheten under närmast föregående beskattningsår som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten och med lån avseende det aktuella beskattningsåret från bolaget till delägaren eller sådan delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) om inte marknadsmässig ränta utgått på lånet. Lag (1996:1400).

18 §  Är vid 1995 års taxering eller, om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av näringsverksamheten detta år, vid 1996 års taxering, fördelningsunderlaget - beräknat utan sådan jämkning som avses i 19 § - negativt, skall fördelningsunderlaget ökas med motsvarande belopp (övergångsposten). Har fastighet som inte utgör omsättningstillgång vid denna taxering tagits upp till lägre belopp än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 eller 14 §, skall övergångsposten minskas med mellanskillnaden.

I fråga om delägare i handelsbolag skall övergångsposten reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag över tillskott) under beskattningsår som taxerats åren 1991- 1994 överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga inkomster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.

Övergår näringsverksamheten eller, i fråga om handelsbolag, andelen till en fysisk person eller ett dödsbo på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, övertas övergångsposten av förvärvaren. Lag (1997:853).

19 §  Omfattar beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader jämkas fördelningsunderlaget med hänsyn härtill.

20 §  Vid beräkning av fördelningsunderlag läggs för varje år kvarstående sparade fördelningsbelopp till fördelningsunderlaget.

21 §  Fysisk person är skattskyldig för sådan inkomst av kapital som avses i 4 § även för tid under vilken han inte varit bosatt här i landet.