RÅ 2000 not 68

Not 68. Ansökan av Föreningen Husvärnet om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun (1999-04-15) antog detaljplan för Vetenskapscentrum vid Kursvägen-Södra Vägen (40 kv. Getebergsängen) inom stadsdelen Heden i Göteborg i kommunen. - Sedan beslutet överklagats avslog Länsstyrelsen i Västra Götalands län (1999-06-03) överklagandena. - Regeringen (Miljödepartementet, 1999-08-12) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut: Regeringen finner att detaljplanens utformning inte kan anses medföra sådana olägenheter för Sandra P., Föreningen Husvärnet och Ann-Louise E. att planen av det skälet inte kan godtas. Vad de anfört utgör inte heller i övrigt tillräckliga skäl för att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandena bör därför avslås. - Föreningen Husvärnet ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Föreningen yrkade även att Regeringsrätten skulle meddela inhibition av regeringens, länsstyrelsens och kommunfullmäktiges beslut i frågan och att meddelade bygglov som getts med stöd av detaljplanen skulle inhiberas. Till stöd för ansökningen åberopade föreningen vad som tidigare anförts i ärendet. Föreningen anförde vidare i huvudsak följande. Avgörandet stred mot 1 kap. 1 § kommunallagen (1991:900), 3 kap. 12 §, 5 kap. 18, 20, 21, 26 och 27 §§ samt 8 kap. 16 § 3 plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Det var mycket viktigt att kommunens bristfälliga hantering av detta principiellt viktiga ärende granskades noga. Detta gällde kommunens dubbelroll, där man skulle ansvara för att skydda de kulturhistoriska miljöerna samtidigt som man i eget intresse ville utplåna dem för att under tidspress driva fram ett lockande nybygge. Det faktum att kommunen själv var delaktig i byggherrerollen kunde inte legitimera att man bl.a. bröt mot det i PBL entydiga kravet på ett utförligt program med tillhörande programsamrådsredogörelse som sedan skulle åtfölja planförslaget. Länsstyrelsens val att endast göra en begränsad prövning enligt 12 kap. 1 § PBL kunde ifrågasättas. Även om länsstyrelsen ansåg att byggprojektet var bra för regionen var det inte rätt att endast göra en sådan begränsad prövning, speciellt som myndigheten själv flera gånger tidigare pekat ut befintliga kulturhus som skyddsvärda. Inte heller Miljödepartementets begränsade prövning i denna principiellt viktiga fråga var tillfredställande. Att regeringen stödde nybygget och även bidrog ekonomiskt fick naturligtvis inte heller påverka en demokratiskt objektiv prövning av hanteringen. Enligt 5 kap. 18 § PBL skulle detaljplanen grundas på ett program som angav utgångspunkter och mål för planen, om det inte var onödigt. I denna stora stadsomvandling var det inte onödigt med ett program. I ett tidigt skede togs ett program fram som sades ha varit ute på samråd. Det hade inte upprättats någon samrådsredogörelse för detta program, vilket stred mot 5 kap. 21 § PBL. Detta tidiga program byggde på helt andra förutsättningar än vad som senare blev aktuellt för detaljplanen för Vetenskapscentrum och den kommande detaljplanen för Världskulturmuseum. I det programmet skulle de båda verksamheterna vara betydligt mindre och inrymmas på en betydligt mindre del (ca halva ytan) i norr av det aktuella området. Sedan ändrades förutsättningarna radikalt. Det presenterades ett detaljplaneförslag som omfattade en dubbelt så stor yta, och som förutsatte utplåning av ytterligare fyra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, varav tre från första hälften av 1870-talet. Samtliga byggnader i Göteborgs första planlagda villaområde skulle nu bort, liksom alla andra spår. I detta läge var alltså förutsättningarna från det tidiga programmet så fullständigt förändrade att ett nytt program, byggt på de nya förutsättningarna, var nödvändigt. Detta beslutades också av byggnadsnämnden. Det framgick av att stadsbyggnadskontoret i en skrivelse den 31 mars 1998 föreslog att byggnadsnämnden skulle godkänna att programsamråd genomförts men att byggnadsnämnden i stället den 31 mars 1998 beslutar "att genomföra programsamråd". Det var viktigt att beakta att det var byggnadsnämndens protokollförda beslut som gällde och inte stadsbyggnadskontorets önskemål. Enligt 5 kap. 20 § PBL skulle kommunen samråda med instanser som hade ett väsentligt intresse av förslaget, både när programmet och planen upprättats. Syftet med samråd var, enligt 5 kap. 21 § PBL, att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Enligt 5 kap. 21 § PBL skulle vidare de synpunkter som framförts vid samråden samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna redovisas i en gemensam samrådsredogörelse. Det gällde både vid upprättande av program och plan. Samrådsredogörelsen skulle enligt 5 kap. 26 § PBL sedan åtfölja planförslaget under utställningstiden. Någon samrådsredogörelse hade inte åtföljt planförslaget och hade trots flera efterfrågningar inte presenterats. Beslutsunderlaget och möjligheten till insyn och påverkan hade därmed försvårats avsevärt för både politiker, remissinstanser och allmänhet. - Regeringsrätten (2000-04-14, von Bahr, Rundqvist, Sandström, Nilsson, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - En fråga i målet är om det förfarande som följts vid utarbetande och antagande av den nu aktuella detaljplanen för Vetenskapscentrum står i överensstämmelse med föreskrifterna om program och programsamråd i 5 kap. 18, 20, 21 och 26 §§ PBL. - Enligt 5 kap. 18 § PBL skall en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Redan när program utarbetas skall enligt 5 kap. 20 § PBL sakägare och andra berörda beredas tillfälle till samråd på motsvarande sätt som tidigare gällde endast vid upprättande av detaljplan. Det är alltså numera i princip nödvändigt med minst två samrådstillfällen under planprocessen. - Syftet med samråd är enligt 5 kap. 21 § PBL att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan. Enligt samma lagrum skall de synpunkter som framförts vid samråden samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna redovisas i en gemensam samrådsredogörelse. Innan en detaljplan antas skall kommunen ställa ut planförslaget som enligt 5 kap. 26 § PBL skall åtföljas av bl.a. samrådsredogörelsen. - Av handlingarna i målet framgår att ett programsamråd skedde under år 1997. Programmet syftade bl.a. till att förbereda detaljplan för uppförande av "Projekt Korsvägen" (tidigare kallat Science Center) och Världskulturmuseum i kv. 40 Getebergsängen. Programmet fanns tillgängligt för granskning under tiden den 2 juli - den 2 oktober 1997. Synpunkter på programmet redovisades från både myndigheter och enskilda. Redovisning av samrådsyttrandena presenterades för byggnadsnämnden den 11 november 1997. Byggnadsnämnden beslöt den 31 mars 1998 att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att starta detaljplanearbetet och genomföra samråd med avseende på ett större område än som ursprungligen avsetts. I juni 1998 fanns ett förslag till detaljplan för detta område som remitterades för plansamråd. Synpunkter framfördes på planförslaget. I januari 1999 beslöt byggnadsnämnden att ställa ut ett förslag till detaljplan för Vetenskapscentrum medan för Världskulturmuseum en separat plan senare skulle tas fram. Till den utställda planen bifogades en samrådsredogörelse. Planförslaget var utställt under tiden den 10 februari - den 9 mars 1999. Ett flertal synpunkter inkom som besvarades i ett utställningsutlåtande den 6 april 1999. Den nya detaljplanen antogs av kommunfullmäktige den 15 april 1999. - Utredningen i målet visar inte att det förekommit något fel i kommunens formella hantering av ärendet av beskaffenhet att föranleda att regeringens beslut upphävs. - Vad Föreningen Husvärnet i övrigt har anfört beträffande den aktuella detaljplanen och dess konsekvenser visar inte heller att regeringen felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som finns i planärenden. - Regeringsrätten finner således att regeringens beslut inte strider mot någon rättsregel på det sätt sökanden angett. Inte heller framgår det klart av omständigheterna i ärendet att regeringens beslut på något annat sätt strider mot någon rättsregel. - Av det anförda följer att regeringens beslut skall stå fast. - Vid denna utgång förfaller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2000-03-22, Liljeros)

*REGI