RÅ 2000 not 90
Ansökan av Jarle M. och Jon F. om rättsprövning av beslut ang. arbetsplan för omläggning av väg
Not 90. Ansökan av Jarle M. och Jon F. om rättsprövning av beslut ang. arbetsplan för omläggning av väg. - Vägverket fattade den 7 december 1998 beslut att fastställa arbetsplan för omläggning av väg E4 söder om Skellefteå, delen Yttervik-Tjärn, m.m. samt indragning av väg, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Jarle M., Jon F. och ytterligare en person överklagade beslutet och yrkade att det skulle upphävas. De förordade alternativet att dra E4 förbi Skellefteå tätort samt ifrågasatte vägens sträckning vid Båtvikstjärnen. Som skäl anförde de klagande att den föreslagna åtgärden ej skulle komma att lösa dagens trafikproblem i centrala Skellefteå samt att de effekter på miljön som vägen eventuellt skulle komma att åstadkomma vid Båtvikstjärnen ej var klarlagda. Vidare ansåg de klagande att de ej givits tillräckligt med tid att överklaga Vägverkets beslut samt ifrågasatte om projektet hade prövats enligt EG:s gällande lagstiftning och hänvisade till direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. - Vägverket yttrade sig i ärendet den 8 februari 1999. Efter anmodan från Näringsdepartementet kompletterade Vägverket handlingarna den 1 april 1999 med uppgifter om genomfartstrafiken i Skellefteå. De klagande inkom därefter med ytterligare skrivelser i vilka de utvecklade sina skäl. -Regeringen (Näringsdepartementet, 1999-07-01): Det har inte framkommit några omständigheter som föranleder en annan bedömning än den Vägverket gjort i det överklagade beslutet. - Regeringen vill dock betona vikten av att de ytterligare undersökningar som krävs för att klarlägga Båtvikstjärnens eventuella funktion som vattenreservoar i Yttervik kommer till stånd. Undersökningarna bör ske i samråd med länsstyrelse och kommun. - Regeringen bedömer att Vägverkets handläggning av ärendet har skett på ett korrekt sätt samt anser att direktiv 85/337/EEG är införlivat i svensk lagstiftning. - Regeringen avslår överklagandena. - Jarle Marklund och Jon Forsberg ansökte om rättsprövning. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Den beslutade vägdragningen skadar Båtvikstjärn. Tidigare utredningar och förslag har direkt avvisat den nu beslutade sträckningen av vägen just på grund av för stora ingrepp i naturkänsliga områden. Det kan ifrågasättas om miljöbalkens bestämmelser har följts och om beslutet står i överensstämmelse med rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Den revidering av miljökonsekvensbeskrivningen som tillkommit i anledning av vägens nya sträckning förbi Båtvikstjärn får anses mycket bristfällig eftersom den innehåller ett flertal felaktigheter och frågetecken. En ny miljöprövning av opartiska bedömare bör ske. För Näringsdepartementets räkning har ärendet utretts och granskats av Per Henrik Nilsson, som är anställd av och arbetar för Vägverket i Härnösand. Vägverkets personal har därmed för regeringens räkning prövat om Vägverket följt regler och lagar vid upprättande av arbetsplan. - Regeringsrätten (2000-05-31, Baekkevold, Lindstam, Eliason, Hulgaard, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar prövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69, s. 23–25 och 234). - I väglagen (1971:948) och därtill knutna författningar finns bestämmelser som reglerar tillkomsten av en arbetsplan för väg. Av bestämmelserna angående införande av miljöbalken och i samband därmed genomförda ändringar i väglagen framgår att miljöbalken inte är tillämplig i detta mål. Enligt 15 § tredje stycket väglagen i dess tillämpliga lydelse skall en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redovisning av de väntade miljöeffekterna samt förslag till erforderliga skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken. Ett godtagande av den i målet gjorda miljökonsekvensbeskrivningen kan inte anses stå i strid med denna bestämmelse eller Sveriges förpliktelser på grund av direktivet 85/337/EEG. När det gäller frågan om jäv kan de av sökandena åberopade omständigheterna inte anses medföra att regeringens beslut strider mot någon rättsregel. Det har inte heller framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller att det i övrigt vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Inte heller framgår det klart av omständigheterna i ärendet att beslutet i något annat hänseende strider mot någon rättsregel. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2000-05-18, I. Larsson)