RÅ 2001 not 1

Not 1. Överklagande av A av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked uppgav A att han var svensk medborgare bosatt i Sverige som avsåg att tillsammans med sin familj avflytta från Sverige för att bosätta sig i ett annat europeiskt land. Med anledning härav önskade A - mot bakgrund av lämnad redovisning rörande sina personliga och ekonomiska förhållanden - förhandsbesked rörande följande skattefrågor. - 1. Kommer A efter avflyttningen från Sverige att anses skatterättsligt bosatt i Sverige till följd av interna svenska bestämmelser? - 2. Kommer A efter avflyttningen att anses ha skatterättslig hemvist i Sverige eller det land han flyttade till enligt avtalet mellan detta land och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet (nedan dubbelbeskattningsavtalet)? - 3. Kommer svaret på fråga 1. och/eller 2. att ändras om A vid tiden för avflyttningen har avträtt ur samtliga bolagsstyrelser angivna i bilaga till ansökan. -Skatterättsnämnden (2000-16-20, Ersson, Brydolf, Johansson, Ståhl, Svensson, Tollertz, Virin): Förhandsbesked. Frågorna 1 och 3. Under angivna förutsättningar får A anses ha väsentlig anknytning till Sverige enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. - Motivering. Frågorna 1 och 3. Enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL kan en från Sverige utflyttad person anses bosatt i Sverige om han fortfarande har väsentlig anknytning hit. Vid bedömningen om väsentlig anknytning föreligger skall bl.a. beaktas sådana omständigheter som att han bedriver näringsverksamhet i Sverige eller genom innehav av tillgångar som direkt eller indirekt ger honom ett väsentligt inflytande i sådan verksamhet, är ekonomiskt engagerad i Sverige eller att han innehar fastighet här i riket och därmed jämförliga förhållanden. - A är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Han äger, såvitt här är av intresse, 15,5 procent av aktierna i X AB, 24,3 procent av aktierna i Y AB och 25 procent av aktierna i Z AB. Övervägande delen av de övriga aktierna i nämnda bolag ägs av tre kompanjoner till honom. Bolagen är moderbolag i var sin koncern bestående av ett antal dotterbolag. A är företagsledare och anställd i YY AB som är ett dotterbolag till Y AB. Han är även styrelseledamot i ett antal svenska bolag. A och hans kompanjoner avser att tillsammans med sina familjer vid lämpligt tillfälle under perioden 2000-2003 flytta till ett annat europeiskt land och bosätta sig där. Han skall före utflyttningen avsluta sin anställning i YY AB. Makarnas familjebostad skall säljas men de skall behålla en fritidsfastighet i Sverige som ägs av makarna gemensamt. - Mot bakgrund av A:s aktieinnehav i de tre bolagen, som i sin tur äger ett antal olika dotterbolag, finner nämnden att A får anses ekonomiskt engagerad i Sverige. Han får därför anses ha väsentlig anknytning till Sverige även efter utflyttningen till annat land. Detta gäller även om han avstår från sina styrelseuppdrag. - Avvisning. Fråga 2. Enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och det land A avser att flytta till gäller att om en fysisk person äger hemvist i båda staterna skall han anses ha hemvist i den stat, i vilken han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i envar av de båda staterna, anses han äga hemvist i den stat, med vilken han har de starkaste personliga och ekonomiska förbindelserna (centrum för levnadsintressena). - Enligt kommentaren till OECD:s modellavtal (kommentaren till artikel 4, se punkterna 11-14, i september 1992 condensed version) sägs i fråga om bostaden ("home" i den engelska versionen) att dess stadigvarande karaktär är väsentlig men att varje slag av bostad kan beaktas. Eftersom A efter utflyttningen kommer att ha kvar sin fritidsfastighet i Sverige kommer man in på en prövning av om denna stadigvarande står till hans förfogande, dvs. om fritidsfastigheten är sådan att den kan disponeras som bostad under hela året eller under endast en del av detta. Uppgifterna i ansökningen är inte tillräckliga för att göra en sådan bedömning. En sådan prövning liksom en prövning av med vilken stat en person skall anses ha de starkaste personliga och ekonomiska förbindelserna är beroende av en utredning som inte är lämplig att företa inom ramen för ett förhandsbesked. Nämnden avvisar därför ansökningen i den delen. - I överklagande yrkade A att Regeringsrätten skulle ändra Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklara att han under de givna förutsättningarna inte skulle anses bosatt i Sverige enligt interna svenska regler (fråga 1), i vart fall inte om han inte längre var ledamot av styrelsen i de bolag där han ägde aktier (fråga 3). A yrkade vidare att Regeringsrätten besvarade fråga 2 på så sätt att han efter avflyttning från Sverige skulle komma att, enligt gällande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och det land han flyttade till ha skatterättsligt hemvist i detta och inte i Sverige. - Riksskatteverket bestred bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (2001-01-09, Baekkevold, Nordborg, Hulgaard, Schäder, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden avseende svaren på frågorna 1 och 3. - Skatterättsnämnden har avvisat ansökan såvitt avser fråga 2. Beslut om avvisande får enligt 23 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor inte överklagas. Överklagandet skall därför avvisas i den delen. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende frågorna 1 och 3. - Regeringsrätten avvisar överklagandet i vad det avser fråga 2. (fd I 2000-11-29, Olsson). - Samma dag avgjorde Regeringsrätten tre mål rörande A:s kompanjoner där omständigheterna var likartade och utgången densamma (mål nr 4831--4833-2000).

*REGI

*INST