RÅ 2001 not 102

Not 102. Ansökan av K.S. och C.-G.S. om rättsprövning av beslut i fråga om detaljplan. - Kommunfullmäktige i Salems kommun beslutade den 26 november 1998 att anta detaljplan för Uttringe Hage, Uttringe, i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län den 30 mars 1999 att avvisa ett antal personers överklaganden samt att avslå överklagandena i övrigt. - K.S. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. K.S. ansåg att det inte var acceptabelt att kommunen lägger över ombyggnaden av den del av Uttringe Hages väg som är tillfart till Uttringe 1:610 och Uttringe 1:579 på berörda fastighetsägare och befriar sig själv från ansvar för den väg man en gång övertagit. Eftersom vägen behöver breddas ansåg hon att mark skulle styckas av lika från Uttringe 1:614 och Uttringe 1:574. Att kommunen lägger in en dellösning med vattentrappa och lägger över kostnaderna på ett område som inte har del i diket var inte heller acceptabelt. Hon framförde även synpunkter på trafiklösningarna i planen och kommunens agerande vad gäller Uttringe 1:100. - K.S. motsatte sig att vändplanen på 1:610 slopas och anförde bl.a. att hon äger fastigheterna 1:574, 1:575, 1:579 och 1:581 samt 1/16 av 1:100. Vägen och vändplanen är nödvändiga för att försörja fastigheterna 1:579 och 1:610. Trots detta tar kommunen inte i anspråk någon mark av 1:610 utan enbart 1:579 och 1:574. Kommunens beslut innebär inte bara ett mindre intrång utan ca 150-170 m2. Hon ansåg att förslaget vilar på orättvis grund. -Regeringen (Miljödepartementet, 2000-06-15): I förevarande ärende prövas endast kommunfullmäktiges beslut den 26 november 1998 att anta detaljplanen. Frågor som rör den närmare utformningen av vägar samt vatten och avlopp eller kostnader härför prövas således inte i planärendet. När det gäller Uttringe 1:100 anger detaljplanen endast att marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Inrättandet av en sådan anläggning prövas således inte heller i planärendet. - K.S. har framfört invändningar mor planens utformning när der gäller tillfarten till Uttringe 1:610 och 1:579. Hon har också motsatt sig det av kommunen medgivna undantaget. Regeringen konstaterar att kommunens medgivande inte innebär att ytterligare intrång sker på fastigheter som tillhör K.S. Regeringen finner att den utformning som detaljplanen får om antagandebeslutet ändras i enlighet med kommunens medgivande tar skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden. De fördelar som kan vinnas överväger enligt regeringens mening de olägenheter som planen orsakar K.S. Regeringen finner således att det i ärendet inte föreligger hinder att ändra antagandebeslutet på det sätt kommunen medgett. - K.S. har också framfört andra invändningar mot detaljplanen. Regeringen finner dock att detaljplanen inte heller i övrigt medför sådana olägenheter för K.S. att den inte kan godtas. K.S:s överklagande bör därför avslås. - Regeringen avslår överklagandet. - K.S. och C.-G.S. ansökte om rättsprövning och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva detaljplanen eller ålägga kommunen att omarbeta den i de delar de blivit förfördelade. Vidare yrkade de att kommunens beslut angående förvärv av fastigheten Uttringe 1:100 skulle förklaras ogiltigt. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Regeringen tar i sitt beslut uteslutande hänsyn till kraven från deras granne. För K.S. innebär beslutet att kommunen inte bygger någon vändplan alls. Hon måste då bekosta den med egen mark och egna medel. Eftersom fastigheten kommer att bebyggas med permanentbostad när planen är klar är en vändplan absolut nödvändig. - Udden (sjötomten) på Uttringe 1:100 som fastighetsägarna erhållit som gåva skall enligt planen övertas av kommunen. Tekniska kontorets personal har genom ett helt oförståeligt resonemang kommit fram till att detta är nödvändigt. Genom att lägga ut marken som naturmark anser man att kommunen kommer att få rätt att överta området. Kommunen har förvärvat en andel i fastigheten genom förköp trots att lagliga förutsättningar för detta inte förelegat. Kommunens beslut att förvärva fastigheten har inte stöd i lag. - Uttringe Hage består nu enligt planen av det ursprungliga området med tillägg av obebyggd råmark. Kommunen anser att samtliga kostnader skall tas ut lika för alla fastigheter. Det innebär att nuvarande fastighetsägare får betala för en exploatering som de varken har nytta eller vinst av. Det är helt klart att fastighetsägare vid en exploatering får betala för kostnaderna i samband med nya anläggningar samt övriga kostnader. Ägarna till den billiga råmarken kommer när exploateringen är klar att ha möjlighet att sälja färdiga tomter med god vinst. Det är uteslutande dessa som skall betala. - K.S. och C.-G.S. anförde att regeringens beslut strider mot 4 kap. 6 § och 5 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, samt att de missgynnats i förhållande till andra kommunmedlemmar då kommunen inte tagit hänsyn till den kommunala likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen (1991:900). Vidare anförde de att det inte finns grund för kommunens förvärv avseende Uttringe 1:100 i vare sig förköpslagen (1967:868), lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt eller expropriationslagen (1972:719). - Regeringsrätten (2001-06-19, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson, Wennerström, Almgren): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - C.-G.S. har inte varit part i ärendet hos regeringen. Hans ansökan skall därför avvisas. - Vad gäller den s.k. udden på fastigheten Uttringe 1:100 kan prövningen i förevarande mål inte avse annat än vad som bestämts om detta markområde i detaljplanen, nämligen att marken inte får bebyggas och att den skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Yrkandet om ogiltigförklaring av kommunens beslut angående förvärv av fastigheten skall därför avvisas. - Enligt 1 kap. 5 § PBL skall vid prövning av frågor enligt den lagen både enskilda och allmänna intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet. Vidare skall enligt 5 kap. 2 § första stycket PBL vid utformning av detaljplan skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - De nu nämnda bestämmelserna i 1 och 5 kap. PBL är allmänt hållna och ger de tillämpande myndigheterna ett förhållandevis stort bedömningsutrymme. Regeringsrätten finner att K.S. inte visat att regeringen vid beslutsfattandet felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som myndigheterna har i planärenden. Inte heller i övrigt visar vad K.S. anfört eller vad som klart framgår av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar C.-G.S:s ansökan om rättsprövning och K.S:s yrkande om ogiltigförklaring av kommunens beslut angående förvärv av fastigheten Uttringe 1:100. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2001-05-30, Liljeros)

*REGI

*INST