RÅ 2001 not 172

Not 172. Överklagande av Riksskatteverket av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked anförde A. bl.a. följande. A. äger 100 procent av andelarna i B. som har ett aktiekapital på 600 356 320 nederländska gulden (NLG) fördelat på 60 035 632 aktier, vardera på nominellt 10 NLG. B. överväger att sätta ned aktiekapitalet till 471 886 500 NLG genom inlösen av 12 846 982 aktier. Inlösen sker till en kurs av 10,14 NLG. Till A. kommer således att utbetalas sammanlagt 130 268 397 NLG. Detta motsvarar i svensk valuta avrundat 38,53 kr per aktie eller sammanlagt 495 milj. kr. - Marknadsvärdet av samtliga aktier i B. bedöms i dag vara 6 000 milj. kr. - Det s.k. omkostnadsbeloppet för A:s andelar i B. uppgår till totalt 2 313 200 000 kr eller (2 313 200 000/60 035 632 =) 38,53 kr per aktie. Inlösenbeloppet per aktie motsvarar således detta genomsnittsvärde. A. anser av det skälet att någon skattepliktig kapitalvinst på de inlösta aktierna ej uppkommer. - A. anhöll om förhandsbesked i följandefråga. Uppkommer skattepliktig kapitalvinst för A. vid inlösen av andelar i B. enligt ovan till en kurs som motsvarar A:s sammanlagda anskaffningsvärde för samtliga andelar omedelbart före beslutet om inlösen dividerat med antalet aktier vid samma tidpunkt? - Skatterättsnämnden (2001-05-09, Kindlund, Wingren, Brydolf, Silfverberg, Ståhl, Svensson): Skattepliktig kapitalvinst uppkommer för A. vid inlösen av andelar i B. för ett belopp som för varje andel motsvarar sökandens genomsnittliga omkostnadsbelopp för samtliga andelar i B. omedelbart före beslutet om inlösen. - Motivering. Genom Regeringsrättens avgörande RÅ 1997 ref. 43 I har slagits fast vilka principer som gäller i fråga om beräkning av omkostnadsbelopp vid nedsättning av aktiekapital vid inlösen av aktier. Även om vissa omständigheter är annorlunda i förhållande till ovannämnda rättsfall föranleder detta inte någon annan bedömning än enligt nämnda rättsfall. Vid sådant förhållande skall en proportionering av anskaffningsutgifterna för inlösta och kvarvarande aktier göras på motsvarande sätt som enligt rättsfallet. - Ledamoten Virin var skiljaktig och anförde: Skattepliktig kapitalvinst uppkommer inte. - Motivering. Eftersom sökandebolaget vid förfarandet erhåller en utbetalning som motsvaras av anskaffningskostnaden för de inlösta aktierna, föranleder utbetalningen ingen beskattning av bolaget. Jämförelsen med rättsfallet RÅ 1997 ref. 43 I finner jag irrelevant. I det fallet avsågs inlösen ske av vissa utelöpande marknadsnoterade aktier, som genom beslutet om inlösen kommit att erhålla ett annat värde än de aktier som inte skulle lösas in. I förevarande fall innehas samtliga aktier i det bolag, vars aktier skall lösas in, av ett enda företag (sökandebolaget). Genom inlösen har sökandebolaget inte realiserat någon vinst, utan endast återbekommit det kapital som en gång satsades vid emissionen av de inlösta aktierna. - Hos Regeringsrätten överklagade Riksskatteverket Skatterättsnämndens förhandsbesked och hemställde att Regeringsrätten skulle fastställa det meddelade förhandsbeskedet. - A. bestred Riksskatteverkets yrkande. Bolaget hänvisade till vad det har anfört i inlagorna till Skatterättsnämnden. - Regeringsrätten (2001-12-06, Lavin, Nilsson, Schäder, Ersson, Nord): Skälen för Regeringsrättens avgörande. A. (moderbolaget) äger samtliga andelar/aktier i B. (dotterbolaget). Dotterbolaget avser att lösa in ett antal aktier till en kurs motsvarande 38:53 kr per aktie, vilket belopp är lika med moderbolagets anskaffningsvärde på aktierna. Marknadsvärdet på samtliga aktier i dotterbolaget bedöms vara 6 000 milj. kr, vilket motsvarar ca 100 kr per aktie. Frågan i målet är hur moderbolagets anskaffningsvärde för inlösenaktierna skall beräknas. - Med hänsyn till de villkor som gäller för inlösenaktierna bör dessa aktier, vid tillämpning av genomsnittsmetoden, inte anses vara av samma slag och sort som övriga aktier. Av detta följer att det sammantagna anskaffningsvärdet för samtliga aktier omedelbart före beslut om inlösen skall fördelas på inlösenaktier och övriga aktier. Denna fördelning bör ske med utgångspunkt i marknadsvärdena, då beslutet om inlösen fattas. Jfr RÅ 1997 ref. 43 I. Av anförda skäl skall Skatterättsnämndens förhandsbesked fastställas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall bestå utom i fråga om vad som står under rubriken Regeringsrättens avgörande. (fd I 2001-11-14, Olsson)

*REGI