RÅ 2001 not 180
Beslut att anta detaljplan för bostadsbebyggelse (intresseavvägning, avslag)
Not 180. Ansökan av HSB:s bostadsrättsförening Yrdholm om rättsprövning av beslut om detaljplan.- Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun (2000-09-12, § 132)beslutade att anta detaljplan för kvarteret Solbacken, hörnet Strömstadsvägen och Bävebäcksgatan, i Uddevalla. - Av planbeskrivningen framgick följande. Planens syfte är att ge möjlighet att bygga ett flerbostadshus vid Strömstadsvägen. En detaljplan för det aktuella planområdet finns. Genomförandetiden gick ut den 31 december 1998. Denna detaljplan anvisade en större byggnadsyta men tillät endast bebyggelse i två våningar. Marken är i dag obebyggd. Den nya detaljplanen anger ett annat förhållningssätt till stadsbilden än tidigare plan. Planområdet ligger i centrala Uddevalla och avgränsas i söder av Strömstadsvägen och i öster av Bävebäcksgatan. Angränsande fastighet i väster är bebyggd med ett äldre bostadshus i två våningar, Omedelbart norr om planområdet ligger en fastighet med en kontorsbyggnad från 1990. Cirka 100 meter norr om planområdet går järnvägen Bohusbanan och ytterligare 50 meter norrut finns "Stadsmotorvägen" Uddevalla. Planen överensstämmer helt med kommunens översiktsplan varför något program för planområdet inte upprättats. Någon separat miljökonsekvensbeskrivning har inte gjort eftersom planens påverkan på omgivningen är liten. - HSB:s bostadsrättsförening Yrdholm, fastigheten Rydholm 1 utanför planområdet, överklagade beslutet och anförde sammanfattningsvis följande. Den nya byggnaden kommer att få en betydande inverkan på omgivningen. Prövningen av alternativa placeringar inom tomten för att uppnå bäst anpassning till föreningens miljö har skett ytterst summariskt. Samma gäller den föreslagna byggnadens höjd och dess inverkan på föreningens fastighet. Den nya byggnadens läge i tomtens östra del är inte geotekniskt utredda när det gäller påverkan på närbelägna byggnader. Detaljplanen har vidare inte beaktat de ändringar i miljölagstiftningen om strikt ansvar som numera gäller. Det enda som kan utläsas av detaljplanen om de geotekniska förhållandena och deras påverkan på föreningens fastighet är att besiktningar kommer att ske i samband med grundläggningsarbetena. I planen saknas också i föreskrifter om hur skyddsåtgärder skall utformas, som eliminerar skadeverkningar på Rydholm 1. - Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2001-05-23) avslog överklagandet och anförde som motivering för sitt beslut bl.a. följande. Klagomålen riktar sig i sak främst mot den nya byggnadens storlek och antal våningar/höjd, ökad trafik och risken för skador på föreningens fastighet vid grundläggningen av den nya byggnad planen medger. - Detaljplanen överensstämmer med kommunens översiktsplan - Länsstyrelsen har som regional planmyndighet den 11 oktober 2000 beslutat, vid prövning enligt 12 kap. 2 § plan- bygglagen (1987:10), PBL, att inte överpröva planen. Detta innebär att planen tillgodoser gällande riksintressen i miljöbalken. Länsstyrelsen anser alltså att planen inte innebär olämplig bebyggelse med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Planen medför alltså inte en negativ inverkan av sådant slag att det finns anledning för staten att genom länsstyrelsen ingripa mot planen. Det har inte genom överklagandena anförts något som ger länsstyrelsen anledning att nu som besvärsmyndighet bedöma dessa frågor på annat sätt. - Länsstyrelsen konstaterar att den höjd som planen medger får viss negativ inverkan på föreningens fastighet genom att solinstrålningen minskar och genom en ökad skuggning av den fasad på föreningens fastighet som är vänd mot den högre byggnad planen medger. Planen medför även ökad biltrafik i förhållande till byggrätten i tidigare detaljplan. Dessa olägenheter är enligt länsstyrelsens bedömning inte av sådan betydelse att de kan medföra att planen inte kan godkännas. - Att grundläggningen skulle skada föreningens fastighet är osannolikt om denna utförs enligt gällande bestämmelser. Skulle trots detta en skada uppstå är den som ansvarar för grundläggningsarbetena ersättningsskyldig för skadan enligt gällande regler om skadestånd. - Länsstyrelsen finner inte att några allmänna intressen åsidosatts eller att kommunen i planfrågan överskridit det handlingsutrymme som de materiella reglerna i PBL ger kommunen. Inte heller bedömer länsstyrelsen att planen medför sådan betydande olägenhet för Era enskilda intressen att planen inte kan godtas. - Bostadsrättsföreningen överklagade och anförde bl.a. följande. I den antagna detaljplanen har inte försiktighetsprincipen enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler beaktats. Det är möjligt att placera den planerade byggnaden på tomtens västra del och kravet på ett hänsynstagande som innebär att byggnaden flyttas kan inte uppfattas som orimligt. I synnerhet inte då det samtidigt innebär att de ekonomiska riskerna troligen minskar. Risken för ohälsosamma boendeförhållanden i föreningens fastighet, som den väsentligt minskade tillgången på solljus medför, skulle också förebyggas om byggnaden placeras på tomtens västra del. Byggnaden skulle då också placeras på den del av tomten som är geotekniskt undersökt vilket innebär minskad risk för att pålslagningens vibrationer och skakningar skall medföra skador på föreningens fastighet. Mot bakgrund av de känsliga och varierande grundförhållanden som råder i Uddevalla kan inte beslutet att placera byggnaden på mark som inte undersökts, med antagande om att likartade förhållanden råder där, anses uppfylla kraven på försiktighet. Föreningens byggnad har också en känslig grundläggning med träpålar som innebär att det finns all anledning att redan vid planläggningen ta den hänsyn som är rimlig. De utlovade besiktningarna kan inte uppfattas som en säkerhet då inga ekonomiska garantier finns inskrivna som visar att fastighetsägaren har möjlighet att uppfylla den ersättningsskyldighet som i värsta fall kan avse inlösen av skadade grannfastigheter. Att frångå tidigare tillämpade lokala planbestämmelser samt det nya gestaltningsprogrammet för stadskärnan i Uddevalla, vilket bl.a. uttrycker att en hänsynsfull anpassning skall ske till grannhus, och tillåta ett med hänsyn till karaktären på stadslandskapet omotiverat höghus är en provokation mot miljöbalken. - Regeringen (Miljödepartementet, 2001-05-23) avslog överklagandet med följande motivering: Regeringen har i ärendet att pröva bostadsrättsföreningens överklagande av kommunfullmäktiges beslut den 12 september 2000 att anta den aktuella detaljplanen. Regeringens prövning avser om det överklagade beslutet kan godtas vid en tillämpning av bestämmelserna i PBL. - Regeringen konstaterar att det av den genomförandebeskrivning som hör till ärendet framgår att en kompletterande geoteknisk undersökning avses utföras i projekteringsskedet. Regeringen finner att detaljplanen i sig inte kan anses medföra sådana olägenheter för bostadsrättsföreningen att planen av det skälet inte kan godtas. Vad bostadsrättsföreningen framfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - Bostadsrättsföreningen överklagade regeringens beslut och anförde bl.a. följande. Regeringens beslut strider mot miljöbalken. Den negativa påverkan som de försämrade ljusförhållandena medför i de boendes hem och de väsentligt försämrade levnadsförhållandena för de boende, med risk för ohälsa som följd, strider mot hänsynsreglerna i miljöbalken. Försiktighetsprincipen skall tillämpas så snart det finns risk för negativ påverkan. Ett hänsynstagande så att den föreslagna byggnaden förskjuts västerut på tomten, till den del av tomten som är geotekniskt undersökt, minskar riskerna och kostnaderna för grundläggningen. Föreningen förväntar sig att detaljplanen ändras, så att den drygt 20 meter höga byggnaden på 25 meters avstånd från deras bostäder flyttas så att avståndet ökar till 45 meter. Att som i planbeskrivningens och samrådsredogörelsens argumentation, konstatera att sju våningar är ungefär lika högt som fyra våningar, kan inte uppfattas som objektivt. Regeringens beslut borde ha innehållit en besvärshänvisning och de ifrågasätter riktigheten av ett lagakraftbevis som de har erhållit från Uddevalla kommun den 14 juni 2001, av vilket framgår att planbeslutet vann laga kraft den 23 maj 2001. - Regeringsrätten (2001-12-14, Lindstam, Hulgaard, Almgren, Melin, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Föreningen har överklagat regeringens beslut. Beslutet kan emellertid inte överklagas. Regeringsrätten tar i stället upp föreningens skrivelse som en ansökan om rättsprövning. - Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen innefattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken är inte tillämpliga vid prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10). Däremot finns i lagen regler om hänsynstagande till miljö- och hälsoaspekter vid de avvägningar mellan motstående intressen som skall göras i ett planärende. - Vad som förekommit ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i planärenden. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som bostadsrättsföreningen har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2001-11-28, Bäckström)