RÅ 2001 not 59

Användning av enkelt planförande (rättsprövning, avslag)

Not 59. Ansökan av E.S. m.fl. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. - Byggnads- och miljönämnden i Gävle kommun beslutade den 26 april 2000 att anta detaljplan för Stigshöjden, del av fastigheten Stigslund 6:1 och att upphäva detaljplanen för del av samma fastighet. - Sedan nämndens beslut, som avsåg ett delvis med småhus bebyggt område, överklagats avslogLänsstyrelsen i Gävleborgs län (2000-06-16) överklagandet. - E.S. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut och anförde bl.a. att planen för deras del innebar försämringar och att enkelt planförfarande valts trots att förändringarna var omfattande. - Regeringen (Miljödepartementet, 2000-11-30) avslog överklagandet med följande motivering: Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för klagandena att planen av det skälet inte kan godtas. Regeringen finner vidare, mot bakgrund bl.a. av att ändringen av gällande detaljplan främst avser byggnadssättet inom kvartersmark med oförändrat ändamål, bostadsändamål, att tillämpningen av reglerna om enkelt planförfarande kan godtas. Den omständigheten att ett flertal av de närboende motsätter sig planändringen och att de inte fått gehör för sina synpunkter utgör inte skäl för annat ställningstagande. Vad klagandena framfört om utformningen av planhandlingarna eller deras invändningar i övrigt utgör inte heller skäl att upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. - I ansökningen om rättsprövning anförde sökandena bl.a. följande. Regeringens beslut strider mot bl.a. 1 kap. 5 §, 2 kap. 2-4 §§, samt 5 kap. 2 och 28 §§ plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Det är inte relevant för frågan vilket planförfarande som skall iakttas att en prövning mot 2 och 3 kap. PBL gjorts även i tidigare planbeslut. Den nya planen innehåller nya omständigheter av betydelse i sammanhanget. Skog inom det planlagda men inte bebyggda området kommer att tas bort och påverka en motionsspåranläggning. Till detta kommer förändringar vad avser bebyggelsens omfattning och typ, väsentliga inskränkningar av parkmark och planläggningen av en ny väg in i området. Planändringen är inte av begränsad betydelse och saknar inte heller intresse för allmänheten. - Regeringsrätten (2001-04-25, Swartling, Baekkevold, Eliason, Ersson, Dexe): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - En huvudinvändning från sökandenas sida är att bestämmelserna om enkelt planförfarande inte har varit tillämpliga, vilket enligt deras mening borde ha föranlett regeringen att återförvisa ärendet till kommunen. Regeringsrätten gör i denna del följande bedömning. För att ett enkelt planförfarande skall få tillämpas vid upprättande och antagande av en detaljplan fordras enligt 5 kap. 28 § första stycket PBL bl.a. att förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten. Av 5 kap. 32 § PBL framgår att samma förutsättningar gäller när en detaljplan ändras eller upphävs. När fråga uppkommer om att bedöma betydelsen och intresset för allmänheten av ett beslut om ändring av en gällande detaljplan finns det skäl att ta särskild hänsyn till vilken omfattning och innebörd själva ändringen har. I förevarande fall har det som i realiteten är en ändring av en sedan knappt två år gällande detaljplan formellt genomförts på så sätt att den äldre planen upphävts och en ny plan antagits. Även i den situationen har det varit motiverat att fästa särskilt avseende vid vilken ändring som den nya planen har medfört i förhållande till den äldre planen. Som regeringen framhållit har ändringen främst avsett byggnadssättet inom kvartersmark med oförändrat ändamål. Med hänsyn härtill och med beaktande av omständigheterna i övrigt finner Regeringsrätten att kommunens beslut att tillämpa enkelt planförfarande inte har varit oförenligt med bestämmelserna i 5 kap. 28 § PBL. - Vad sökandena i övrigt har anfört visar inte att regeringen vid beslutsfattandet har felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2001-03-21, Bäckström)

*REGI

*INST