RÅ 2001:13

Revisorsnämnden

Revisorsnämnden beslutade den 25 september 1997 att avslå C.A:s ansökan om fortsatt godkännande som revisor. Som skäl anförde Revisionsnämnden bl.a. följande. - Skattemyndigheten i Malmöhus län beslutade den 25 oktober 1996 att återkalla C.A:s F-skattesedel på grund av att han inte betalat mervärdesskatt och F-skatt vid upprepade tillfällen under år 1996. C.A. uppfyllde därför inte det krav på lämplighet som uppställs i 4 § 5 lagen (1995:528) om revisorer. Den omständigheten att C.A. numera återfått sin F-skattesedel och vad han i övrigt anfört till sitt försvar föranleder inte Revisorsnämnden att ändra denna bedömning.

Länsrätten i Stockholms län

C.A. överklagade beslutet. Som skäl anförde han bl.a. följande. - Han medger att han i viss utsträckning misskött sina skyldigheter mot det allmänna men misskötseln är inte av den omfattningen att han är olämplig att utöva revisionsverksamhet. Han har nu rättat till sin ekonomi och återfått sin F-skattesedel. Intyg från kronofogdemyndigheten att C.A. inte är restförd med allmänna eller enskilda mål i kronofogdemyndighetens register och från skattemyndigheten i Skåne län att han inte har några debiterade och obetalda skatter eller avgifter har bifogats överklagandet. Intygen är utfärdade den 28 respektive den 29 oktober 1997.

Revisorsnämnden bestred bifall till överklagandet.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (1998-02-26, ordförande Nylund) yttrade: Enligt 4 § 5 lagen om revisorer skall en sökande för att bli godkänd som revisor vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet. - Av de handlingar som rör tidigare ansökningar om godkännande framgår bl.a. följande. - C.A. som tidigare varit godkänd revisor av handelskammare godkändes av Kommerskollegium som revisor den 14 december 1973 enligt de bestämmelser som trädde i kraft den 1 juli 1973. Vid detta tillfälle och vid samtliga de efterföljande tillfällen då ansökan om förnyelse skolat ske och skett enligt gällande bestämmelser har någon anmärkning inte framförts mot hans redbarhet eller lämplighet att utöva revisorsyrket. - Av utredningen i samband med nu ifrågavarande ansökan om godkännande framgår bl.a. följande. - Skattemyndigheten i Malmöhus län har genom beslut den 25 oktober 1996 återkallat C.A:s F-skattesedel på grund av att han inte betalat mervärdesskatt för perioderna maj - juli 1966, F-skatt för juli och september 1996 och kvarstående skatt för taxeringsåret 1995 med sammanlagt 106 237 kr. Av beslutet framgår också att C.A. inte betalat mervärdesskatten för augusti 1996 och F-skatten för oktober 1996 samt att hans självdeklaration, vilken han haft anstånd med att lämna till den 17 juni 1996, inte inkommit förrän den 16 oktober 1996. Skattemyndigheten i Skåne län har vidare uppgett att C.A. inte betalat mervärdesskatt för perioderna februari - april 1997 om sammanlagt 60 543 kr. Av skattemyndighetens i Skåne län yttrande till Revisorsnämnden den 8 september 1997 framgår att C.A. härefter genom beslut den 25 juli 1997 erhållit F-skattesedel samt att den aktuella mervärdesskatteskulden då var betald. C.A. har till Revisorsnämnden uppgett att den uppkomna situationen berodde på att hans likviditet blivit ansträngd på grund av ett par större kundförluster i anledning av konkurser. C.A. har till länsrätten inkommit med intyg daterat den 28 oktober 1997 utvisande att han inte var restförd i allmänna eller enskilda mål och med intyg daterat den 29 oktober 1997 utvisande att han inte hade några debiterade obetalda skatter eller avgifter. - Länsrätten gör följande bedömning. - De skatteskulder C.A. ådrog sig under 1996 och i början av 1997 är numera betalda. C.A. har uppgett att skatteskulderna uppkommit i samband med kundförluster. Länsrätten finner med hänsyn till att skatteskulderna numera är betalda och med hänsyn till att C.A. tidigare under ett stort antal år verkat som godkänd revisor utan att någon anmärkning avseende hans redbarhet eller lämplighet framförts mot honom att tillräckliga skäl att vägra honom fortsatt godkännande numera inte föreligger på den angivna grunden. Beslutet att avslå ansökningen bör därför undanröjas. - Med bifall till överklagandet undanröjer länsrätten det överklagade beslutet och visar målet åter till Revisorsnämnden för förnyad handläggning.

Kammarrätten i Stockholm

Revisorsnämnden överklagade länsrättens dom och yrkade att domen skulle undanröjas och anförde bl.a. följande. Länsrätten har ansett att tillräckliga skäl för att vägra C.A. fortsatt godkännande inte föreligger, eftersom hans skatteskulder numera är betalda och att någon anmärkning mot hans lämplighet eller redbarhet inte tidigare framförts. Länsrätten gör inte någon bedömning av hans åtgärd att två år i rad avlämna självdeklaration först efter lagstadgad tid. En kvalificerad revisor har en särskild i lag föreskriven skyldighet att uttala sig i revisionsberättelsen om ett bolag som han är vald till revisor i har åsidosatt sina skyldigheter i skatte- och avgiftshänseende. Nämnden anser att en person som inte för egen del eller för sitt bolag fullgjort de åligganden som enligt lag gäller i dessa hänseenden och som därför av samhället avhänts förtroendet att inneha F-skattesedel inte rimligen kan anförtros uppgiften att vara godkänd revisor och därmed ha en plikt att granska och rapportera dylika brister i bolag i vilka han valts till revisor. I föreliggande fall tillkommer dessutom den försvårande omständigheten att C.A. för två år avlämnat självdeklaration efter lagstadgad tid. Nämnden har i detta fall bedömt att omständigheterna är så allvarliga att fortsatt godkännande inte kan beviljas.

C.A. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Att inte medge fortsatt godkännande för honom som revisor är en alltför ingripande åtgärd i förhållande till vad han låtit sig komma till last. Det inträffade har haft samband med en tillfällig svacka i hans personliga och yrkesmässiga förhållanden. Han har hela sitt liv verkat som revisor och är nu i medelåldern. De problem som föranlett förseningarna med deklarationer och skattebetalningarna har numera undanröjts.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (1999-02-24, Pernold, Sjöberg, referent, Ljungdahl-Ek) yttrade: Vad Revisorsnämnden anfört i kammarrätten och vad i övrigt förekommit i målet föranleder inte kammarrätten att göra annan bedömning än den länsrätten gjort. Överklagandet skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Revisorsnämnden överklagade kammarrättens dom och yrkade att C.A:s ansökan om fortsatt godkännande som revisor skulle avslås. Till stöd för sin talan anförde nämnden bl.a. följande. C.A. har under en tid av drygt ett år allvarligt brustit i fullgörandet av sina skyldigheter i skattehänseende. Han ansågs därför inte uppfylla kravet på lämplighet i 4 § 5 lagen om revisorer. Vidare har C.A. under två år i följd avlämnat sin självdeklaration först efter lagstadgad tid.

C.A. bestred bifall till Revisorsnämndens yrkande.

Regeringsrätten (2001-03-27, Swartling, Eliason, Schäder, Ersson, Dexe) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 4 § 5 lagen om revisorer skall en sökande för att bli godkänd revisor vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet. Av 13 § samma lag framgår att ett godkännande gäller i fem år eller till dess beslut om avslag på ansökan om fortsatt godkännande vunnit laga kraft. Vidare anges att Revisorsnämnden får förordna att ett beslut om avslag skall gälla omedelbart.

C.A. ansökte i juni 1997 om fortsatt godkännande som revisor. Revisorsnämnden genomförde då en sedvanlig kontroll. Vid kontrollen framkom att skattemyndigheten genom beslut den 25 oktober 1996 hade återkallat C.A:s F-skattesedel på grund av bristande betalningar avseende mervärdesskatt, F-skatt och kvarstående skatt uppgående till sammanlagt 106 237 kr samt att C.A. inte hade lämnat in sin självdeklaration i tid. Vidare uppgav skattemyndigheten att C.A. inte hade betalat in mervärdesskatten för perioderna februari, mars och april 1997 uppgående till 60 543 kr. Med anledning av uppgifter som C.A. därefter lämnade i ansökningsärendet kontaktade Revisorsnämnden åter skattemyndigheten, som då uppgav att han den 25 juli 1997 hade återfått F-skattesedeln och att mervärdesskatteskulden var betald.

Även med beaktande av sistnämnda uppgifter från skattemyndigheten finner Regeringsrätten att förhållandena vid tiden för Revisorsnämndens beslut i september 1997 var sådana att det fanns fog för att avslå C.A:s ansökan om fortsatt godkännande på grund av olämplighet att utöva revisionsverksamhet. Därmed är emellertid inte givet att länsrättens och kammarrättens avgöranden, som innebär att fortsatt godkännande skall meddelas, nu skall upphävas. Av det föregående framgår att ett godkännande som revisor normalt gäller i fem år. Prövningen av en revisors lämplighet skall således grundas på vad som framkommer vid den återkommande kontrollen. Givetvis finns anledning att vid den prövningen beakta också omständigheter som ligger längre tillbaka i tiden, varvid en samlad bedömning får göras av alla faktorer som kan inverka på frågan om lämpligheten. På samma sätt bör Regeringsrättens prövning i det nu aktuella fallet omfatta det som inträffat i tiden före Revisorsnämndens beslut men också det som förevarit efter beslutet (jfr RÅ 2000 ref. 10).

Av handlingarna framgår att C.A. som tidigare varit av handelskammare godkänd revisor godkändes av Kommerskollegium som revisor i december 1973. Vid detta tillfälle och vid samtliga de efterföljande tillfällen då godkännandet prövats har detta fram till den nu aktuella prövningen skett utan att någon anmärkning framförts. Av intyg från kronofogdemyndigheten den 28 oktober 1997 och från skatteförvaltningen den 29 oktober 1997 framgår att C.A., som enligt det föregående hade återfått F-skattesedeln, då inte längre hade några obetalda skulder. Han har uppgett att skulderna uppkom i samband med ett par större kundförluster som gjorde hans likviditet ansträngd samt att förseningen av hans självdeklaration år 1996 berodde på stor arbetsbelastning i samband med att en anställd slutade på våren det året.

Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av att C.A., såvitt framgår av handlingarna, har bedrivit sin revisionsverksamhet utan anmärkning under de närmare fyra år som förflutit sedan Revisorsnämnden gjorde sin prövning finner Regeringsrätten att det inte nu finns tillräckliga skäl att ändra den av länsrätten och kammarrätten bestämda utgången i målet.