RÅ 2002 not 194

Not 194. Ansökan av Slöjd-Detaljer i Skara AB om ersättning för kostnader i mål om skatt. - Skattemyndigheten avvek från Slöjd- Detaljers i Skara AB självdeklaration för taxeringsåret 1996 genom att inte godta ett begärt avdrag avseende kostnadsförda utgifter för postorderkatalog. - Sedan bolaget överklagat skattemyndighetens beslut till Länsrätten i Skaraborgs län höll länsrätten muntlig förhandling i målet varvid bolaget biträddes av en skattejurist och en revisor, båda från Ernst & Young AB. Bolaget begärde inte ersättning för några kostnader i målet. - Länsrätten biföll bolagets överklagande i dom den 6 oktober 1997. Skattemyndigheten överklagade länsrättens dom till Kammarrätten i Jönköping. I sitt svar på överklagandet motsatte sig bolaget att länsrättens dom ändrades och begärde samtidigt ersättning för de biträdeskostnader och övriga utredningskostnader som det skulle åsamkas vid handläggningen i kammarrätten. Till sitt svar fogade bolaget en kopia av en skrivelse, ställd till bolaget av Svenska Postorderföreningen rörande branschpraxis vid kostnadsföring av kataloger, av vilken framgick att en kopia därav också hade sänts till Ernst & Young AB. Kommuniceringen i målet avslutades med att kammarrätten i november 1998 översände ett yttrande av skattemyndigheten till bolaget för kännedom. Någon kostnadsräkning från bolaget kom inte in. - Kammarrätten avgjorde målet genom dom den 5 maj 1999 och avslog både skattemyndighetens överklagande och bolagets yrkande om ersättning för kostnader i målet. Som skäl för sitt avgörande i ersättningsfrågan angav kammarrätten att det inte hade framkommit att det arbete som lagts ned under målets handläggning i kammarrätten utförts av annan än den skattskyldige själv och ej heller att utredningskostnader uppkommit. Förutsättningar för ersättning för kostnader i målet förelåg därför inte. - Bolaget överklagade kammarrättens dom i den del den avsåg ersättning för kostnader i kammarrätten och yrkade ersättning för kostnaderna där. Bolaget begärde också ersättning för sina kostnader i Regeringsrätten. Bolaget anförde bl.a. följande. Enligt bolagets uppfattning är det fråga om grovt förbiseende eller grovt misstag vid kammarrättens handläggning eftersom kammarrätten inte avvaktat med att avgöra målet till dess kostnadsräkning lämnats i enlighet med bolagets yrkande. I vart fall var det ett grovt fel av kammarrätten att inte förelägga bolaget att slutföra sin talan avseende yrkandet om kostnadsersättning. - Riksskatteverket tillstyrkte att bolaget i princip skulle få ersättning för sina kostnader i målet i kammarrätten men ansåg att ersättningen borde bestämmas till ett lägre belopp än vad bolaget yrkat. Verket avstyrkte att bolaget skulle tillerkänns ersättning för sina kostnader i Regeringsrätten. -Regeringsrätten (2002-12-05, Lindstam, Nilsson, Ersson, Dexe, Nord): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 7 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (ersättningslagen) skall en framställning om ersättning för kostnader göras hos den myndighet eller den domstol där kostnaderna uppkommit. Framställningen skall ha kommit in innan myndigheten eller domstolen avgör ärendet eller målet. I förarbetena till bestämmelserna (prop. 1993/94:151 s. 176) anges bl.a. att den skattskyldige bör, om han har aviserat att han avser att begära ersättning, beredas tillfälle att komma in med en kostnadsräkning innan ärendet eller målet avgörs. - I det aktuella fallet avslog kammarrätten bolagets begäran om ersättning för biträdes- och utredningskostnader i kammarrätten utan att bolaget getts tillfälle att lämna in en kostnadsräkning. Avslaget motiverades med att det inte framkommit att någon annan än bolaget självt utfört arbete i målet i kammarrätten och inte heller att det uppkommit utredningskostnader. För att en begäran om ersättning skall få avslås utan att den skattskyldige getts tillfälle att komma in med en kostnadsräkning bör emellertid enligt Regeringsrättens mening i ett fall som detta krävas att det klart framgår att den skattskyldige inte haft några ersättningsgilla kostnader. - Omständigheterna i målet, bl.a. att det framgick att bolaget i skattetvisten anlitat personer som inte hörde till bolaget och att bolaget kommit in med flera yttranden vid kammarrättens handläggning av målet, som avsett en inte okomplicerad skatterättslig fråga, gav enligt Regeringsrättens uppfattning inte stöd för bedömningen att bolaget inte haft några ersättningsgilla kostnader i kammarrätten. Det fanns därför inte grund för att avslå bolagets begäran. Kammarrätten borde i stället ha berett bolaget tillfälle att komma in med en kostnadsräkning innan den avgjorde målet. Kammarrätten bör därför göra en ny bedömning av ersättningsfrågan. - När det gäller bolagets begäran om ersättning för kostnader i Regeringsrätten kan konstateras att Regeringsrätten enligt protokoll den 16 oktober 2002 (anm.RÅ 2002 ref. 95) i plenum har beslutat att ett mål som avser enbart ersättningsfrågan inte utgör ett mål om skatt i ersättningslagens mening. Ersättningslagen är därför inte tillämplig i ett sådant mål. Eftersom bolagets talan i Regeringsrätten enbart hänför sig till ersättningsfrågan, kan bolaget således inte få ersättning enligt ersättningslagen för kostnader i förevarande mål. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom såvitt den avser ersättning för kostnader i kammarrätten och visar målet i den delen åter till kammarrätten för ny behandling. - Regeringsrätten avslår bolagets begäran om ersättning för kostnader i Regeringsrätten. (fd II 2002-11-13, Åkerrén)

*REGI

*INST