RÅ 2002 not 21
Bygglov för utbyggnad av golfbana (intresseavvägning, avslag) / Beslut om bygglov för utbyggnad av golfbana (intresseavvägning, avslag)
Not 21. Ansökan av J-E.J. om rättsprövning av beslut ang. bygglov. - Byggnadsnämnden i Karlshamns kommun beslutade den 28 april 1999 att, på ansökan av Karlshamns Golfklubb, bevilja bygglov för utbyggnad av golfbana på Hästaryd 24:1, 4:9, 4:68 och 2:15 i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Blekinge län den 19 juli 1999 bl.a. att lämna ett överklagande av J-E.J. utan bifall. - J-E.J. överklagade länsstyrelsens beslut. Han hänvisade till vad som anförts tidigare och anförde därutöver bl.a. följande. Han motsätter sig utbyggnaden av hålen 11 och 12, eftersom han anser att det utgör stor fara för honom och anhöriga m.fl. om dessa banor tillåts byggas. Han vill inte att hans "arrendetomt" skall inhägnas med nät för att garantera säkerheten på tomten. Han anser att utbyggnaden i stället borde ske norr om de befintliga banorna i enlighet med tidigare planering. Han ifrågasatte även om inte delar av hål 11 är inom arrendeområdet. - Kammarrätten i Jönköping överlämnade genom beslut den 9 februari 2000 ärendet med eget utlåtande till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde därvid bl.a. att de av J-E.J. påtalade olägenheterna inte kan anses betydande och att de i vart fall inte är större än vad som får tålas. Det förelåg därför inte skäl att vägra bygglov med stöd av bestämmelserna i 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL. - J-E.J. inkom med ytterligare skrivelser och bifogade därvid fotografier. Han anförde bl.a. att byggnadsnämndens uppgift om att tomten är tät och vildvuxen inte är sann. -Regeringen (Miljödepartementet, 2000-08-24): Kammarrättens utlåtande innebär att kammarrätten funnit att bestämmelserna i 3 kap. PBL inte kan anses utgöra hinder mot det lämnade bygglovet. Vad J-E.J. anfört utgör inte skäl för regeringen att göra någon annan bedömning i denna fråga. Det har inte heller i övrigt enligt regeringens mening framkommit skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Regeringen avslår överklagandet. - J-E.J. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Han anförde att beslutet strider mot kommunens "detaljplan" (härmed torde avses den för området gällande översiktsplanen) och att byggnadsnämndens handläggning varit bristfällig. Till närmare utveckling av sin talan anförde han bl.a. att golfspel på vissa av de planerade "hålen" skulle medföra stor fara för dem som vistades på hans tomt och utgöra ett påtagligt störningsmoment. Även omgivningen skulle komma att påverkas starkt negativt av en utbyggnad av golfbanan, särskilt om hans tomt skulle inhägnas med nät för att garantera säkerheten på tomten. - Regeringsrätten (2002-02-20, Ragnemalm, Lavin, Schäder, Melin, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i ärenden om bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10). Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2002-01-23, I. Larsson)