RÅ 2002 not 67
Exponering för lösningsmedel (resningsärende, bifall) / Exponering för lösningsmedel (nya omständigheter, bifall)
Not 67. Ansökan av R.Ä. om resning i mål ang. arbetsskadeförsäkring. - Sedan R.Ä. anmält till Kopparbergs läns allmänna försäkringskassa att han i sitt arbete med rekonditionering av bilar varit utsatt för lösningsmedelspåverkan, beslutade försäkringskassan den 4 februari 1991 att inte godkänna anmälda besvär som arbetsskada. Som skäl härför anförde försäkringskassan att det av yrkesmedicinsk utredning framgick att exponeringen för lösningsmedel inte hade varit anmärkningsvärt hög och att det fanns andra orsaker som kunde förklara hans besvär. Försäkringskassan ansåg att skadlig inverkan i arbetet inte hade förelegat. R.Ä. överklagade beslutet. I dom den 4 februari 1994 fastställde Kammarrätten i Sundsvall försäkringskassans beslut. Sedan R.Ä. överklagat kammarrättens dom, beslutade Försäkringsöverdomstolen den 3 mars 1995 att inte meddela prövningstillstånd. - Försäkringskassan beviljade i beslut den 23 april 1997 R.Ä. hel förtidspension fr.o.m. juli 1996. I beslut den 26 oktober 1998 godkände försäkringskassan hans centralnervösa sjukdomsbesvär som arbetsskada med visandedag den 13 april 1987 och tillerkände honom livränta fr.o.m. juli 1996. - R.Ä. ansökte om resning. Han yrkade för tid efter samordningstidens utgång ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, LAF, för lösningsmedelsskada med visandedag den 18 september 1980. Alternativt yrkade han att Regeringsrätten skulle visa målet åter till behörig lägre instans för sakprövning. Han anförde att den yrkesmedicinska utredningen var uppenbart ofullständig och åberopade ett remissvar till försäkringskassan den 8 april 1998 från professor Olav Axelson, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping. I remissvaret anfördes bl.a. följande. R.Ä. har både genom inandning och hudexponering utsatts för lösningsmedel med tillsatta emulgatorer/tensider i sådan utsträckning att skadlig inverkan måste anses ha förelegat med hänsyn till hans primära centralnervösa sjukdomsbild. Denna förstås sålunda bäst mot bakgrund av hans yrkesexponering då andra förklarande orsaker saknas. - Riksförsäkringsverket ansåg att resning borde beviljas. -Regeringsrätten (2002-05-08, Lavin, Almgren, Melin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Med hänsyn till i målet numera åberopade omständigheter finns det synnerliga skäl att pröva frågan om ersättning enligt LAF på nytt. Denna prövning bör ankomma på försäkringskassan. - Med beviljande av resning undanröjer Regeringsrätten försäkringskassans beslut den 4 februari 1991 och kammarrättens dom den 4 februari 1994 samt överlämnar handlingarna i målet till Dalarnas läns allmänna försäkringskassa för ny behandling. (fd I 2002-04-17, Hedlund)