RÅ 2002 not 85

Not 85. Ansökan av C.J.B. om rättsprövning av ett beslut ang. bildande av fideikommissaktiebolag. - C.B., innehavare av Sandemars fideikommiss, avled den 2 mars 1997. Efterträdaren B.B. avled den 1 oktober 1997. Fideikommissboet avträddes till förvaltning av boutredningsman. Dödsboet efter B.B. ansökte om tillstånd för fideikommissboet att överlåta egendom tillhörande boet till ett fideikommissaktiebolag. C.J.B. hävdade att dödsboet inte var behörigt att företräda fideikommissboet i fråga om bolagsbildning. - I yttrande till regeringen den 19 november 1999 fann Fideikommissnämnden att dödsboet efter B.B. inte var ensamt behörig att företräda fideikommissboet i fråga om bolagsbildning och att ansökningen därför skulle avvisas. Nämnden angav bl.a. följande. Enligt 33 § lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss (avvecklingslagen) är det efterträdaren som får företräda fideikommissboet och ansöka om bolagsbildning. Vid en avveckling har dödsboet efter B.B. naturligtvis rätt till den andel av fideikommissegendomen som skulle ha tillkommit denne vid ett skifte om han levt. Däremot kan dödsboet inte inträda i de rättigheter som enligt avvecklingslagen är knutna till efterträdaren. Definitionen av begreppet efterträdare är knuten enbart till den person som enligt fideikommissförordnandet skulle ha blivit fideikommissarie. Dödsboet efter efterträdaren kan därför inte anses vara efterträdare i avvecklingslagens mening.- Regeringen (Justitiedepartementet, 2002-02-07): Av 23 § avvecklingslagen framgår att det för förvaltningen och utredningen av ett fideikommissbo samt om skiftet av boets egendom gäller motsvarande regler som för ett dödsbo om annat inte följer av avvecklingslagens egna bestämmelser. - Huvudregeln för förvaltning av dödsbo är att den utövas av delägarna gemensamt. Om någon av delägarna begär det skall den gemensamma förvaltningen ersättas med förvaltning av boutredningsman. I sådant fall är det boutredningsmannen som, med vissa begränsningar, ensam beslutar om förvaltningen och företräder dödsboet. Såväl vid gemensam förvaltning som vid förvaltning av boutredningsman finns det dock vissa undantagssituationer i vilka även en ensam dödsbodelägare kan företräda dödsboet. För fideikommissbo gäller därutöver det särskilda undantaget i 33 § avvecklingslagen att efterträdaren vid bildande av aktiebolag med tillskott av fideikommissbos egendom och vid överförande av sådan egendom till aktiebolag genom tillskott i samband med aktieteckning må företräda boet. I motiven (prop. 1963:5 s. 192) framhålls att stadgandet inskränker den behörighet boutredningsman kan ha att företräda boet. - Vid delägares död är utgångspunkten, liksom i fråga om dödsbo, att successorn inträder i rätten till den avlidnes andel i boet och den därmed förenade befogenheten att ta del i boets förvaltning och behörigheten att företräda boet. - Efterträdarens rätt enligt 33 § avvecklingslagen har tillkommit för att möjliggöra bolagsbildning även i de fall delägarna inte är ense i frågan och motiveras av att efterträdaren vanligen har rätt till sådan andel av egendomen att han får en framträdande ställning i ett aktiebolag bildat på grundval av fideikommissegendomen (a. prop. s. 149 f.). Rätten att företräda fideikommissboet är således anknuten till efterträdarens andel i boet och kan inte anses vara en sådan personlig rättighet som inte kan övertas. - Dödsboet efter B.B. får på grund av det anförda anses vara behörigt att med stöd av 33 § avvecklingslagen företräda fideikommissboet i frågan om bolagsbildning. - Vid denna bedömning skall frågan om aktiebolagsbildning återremitteras till Fideikommissnämnden för fortsatt utredning. - C.J.B. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas. - Regeringsrätten (2002-06-11, Lindstam, Wennerström, Ersson, Dexe): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. - I förevarande fall är fråga om ett ärende där endast regeringen äger rätt att fatta beslut. Regeringens beslut innebär att regeringen, med ett uttalande om att dödsboet fick anses behörigt att företräda fideikommissboet i frågan om bolagsbildning, överlämnat ärendet till Fideikommissnämnden för kompletterande utredning. En förutsättning för rättsprövning är att det föreligger ett avgörande i ärendet. Däri får anses ligga att rättsprövning av ett beslut på beredningsstadiet kan ske endast i samband med rättsprövning av det beslut varigenom förvaltningsärendet avslutas (se prop. 1987/88:69 s. 35). - Regeringens beslut innebär att frågan om bolagsbildning skall utredas. Beslutet kan därför inte anses vara ett beslut varigenom förvaltningsärendet avslutas. Det har inte heller någon omedelbar rättsverkan gentemot C.J.B. eller i övrigt sådan betydelse för hans ställning att det ändå bör bli föremål för rättsprövning (jfr RÅ 1996 ref. 6 och 96). Ansökningen skall därför avvisas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar ansökningen. (fd II 2002-05-29, Amgren)

*REGI

*INST