RÅ 2002 not 90

Not 90. Ansökan av C.P. och G.P. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Kommunfullmäktige i Nacka kommun (1999-11-22--23) antog detaljplan för Norra Skogalund. Enligt planbeskrivningen var syftet med planen att ge möjlighet till småskalig flerbostadsbebyggelse. - Bl.a. C.P. och G.P. överklagade beslutet. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2000-03-16) avslog bl.a. C.P:s och G.P:s överklagande. - Bl.a. C.P. och G.P. överklagade länsstyrelsens beslut. De anförde bl.a. att det var helt oacceptabelt att koppla på ytterligare trafik och öppna för genomfartstrafik samt att detaljplanen stred mot intentionerna i översiktsplanen. - Regeringen (Miljödepartementet, 2000-10-26) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut bl.a. följande. Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för klagandena att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört om trafikförhållandena i området eller deras invändningar i övrigt utgör inte heller skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - C.P. och G.P. ansökte om rättsprövning. De anförde att varken regeringen, länsstyrelsen eller kommunen tagit hänsyn till deras intressen och att man därigenom brutit mot bestämmelserna i 1 kap. 5 §, 2 kap. 2 § och 5 kap. 20 och 21 §§ plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Det samråd som förevarit i ärendet hade inte varit meningsfullt. Den antagna detaljplanen överensstämde i allt väsentligt med det förslag som presenterades i planprocessens tidigaste skede trots att de tillsammans med flera berörda fastighetsägare och villaägareföreningen presenterat en alternativ lösning, vilken på ett betydligt skonsammare sätt skulle påverka de boende i Skogalund. De ansåg inte att de skulle behöva tåla ett sannolikt sänkt marknadsvärde på sin fastighet, försämrad miljö, insyn och försämrade trafikförhållanden. - Regeringsrätten höll den 20 mars 2002 muntlig förhandling i målet. Vid denna var företrädare för kommunen närvarande men däremot inte C.P. och G.P. som samma dag anmält att de på grund av sina arbeten var förhindrade att inställa sig. Även deras ombud uppgavs ha fått förhinder. Regeringsrätten ansåg det inte visat att C.P. och G.P. eller deras ombud haft laga förfall för sin utevaro och skäl att ställa in den muntliga förhandlingen ansågs därför inte föreligga. C.P och G.P. framställde därefter, sedan de beretts tillfälle att slutföra sin talan, ånyo yrkande om muntlig förhandling. - Regeringsrätten (2002-06-17, Ragnemalm, Almgren, Melin, Stävberg, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Mot bakgrund av att det redan hållits en muntlig förhandling i målet finner Regeringsrätten inte skäl att en förordna om en ny sådan förhandling. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Enligt 1 kap. 5 § PBL skall både allmänna och enskilda intressen beaktas vid prövning av frågor enligt lagen. I 2 kap. 2 § PBL anges vissa allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse. Bl.a. föreskrivs i bestämmelsen att planläggningen skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Av 5 kap. 20 och 21 §§ PBL framgår bl.a. att sakägare skall beredas tillfälle till samråd när ett förslag till detaljplan upprättas, att syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan samt att de synpunkter som har framförts vid samrådet skall redovisas i en samrådsredogörelse. - De ovan nämnda och av sökandena åberopade bestämmelserna är allmänt hållna och ger de tillämpande myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i planärendet. Det har vidare inte framkommit att något förfarandefel begåtts vid handläggningen som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår yrkandet om förnyad muntlig förhandling och förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2002-03-12, Hammarberg)

*REGI

*INST