Domskäl

Länsrätten i Gävleborgs län (1995-10-26, ordförande Moerth) yttrade: Av handlingarna i målet framgår att handelsbolaget driver verksamhet i form av förmedling av fastigheter, bostadsrätter och företag. Handelsbolaget ägs med - - - en sjättedel [vardera] av tre mäklare och av tre av envar av dem helägda aktiebolag. I.T. har sålunda ägt en sjättedel i handelsbolaget liksom aktiebolaget, i vilket bolag han ägt samtliga aktier och varit företagsledare under 1988. Den 13 december 1988 har I.T. avyttrat aktierna i aktiebolaget i en s.k. skalbolagsaffär. I samband med aktieförsäljningen har bolagets andel i handelsbolaget utan vederlag överlåtits till ett nytt aktiebolag, som I.T. bildat. - I.T. har till taxeringsnämnden uppgett att han och de två övriga fysiska personerna gått in som privata delägare i handelsbolaget av den anledningen att de var och en måste vara registrerade som mäklare hos länsstyrelsen, vilket också innebär att ett eventuellt skadeståndskrav riktas mot dem personligen om de råkar medverka i någon affär med felaktigheter. En annan av de fysiska personerna anger kreditvärdighetssynpunkt som skäl till att de ingår privat som delägare i handelsbolaget. Då verksamheten startades saknades riskkapital för investeringar i handelsbolaget. För att starta verksamheten erfordrades kapital för investeringar i anläggningstillgångar och rörelsekapital. För att detta skulle lösas säkerhetsmässigt hos bank ställdes krav på att respektive mäklare skulle ingå som delägare med solidariskt ansvar för handelsbolagets verksamhet. - Enligt handelsbolagsavtal dagtecknat den 30 september 1991 (som anges återge vad parterna muntligen överenskommit den 1 januari 1987) skall den egentliga ledningen av handelsbolagets verksamhet ske från de delägande juridiska personerna, som även skall tillhandahålla mäklare för handelsbolagets verksamhet. Någon inbetalning av insats skall inte ske. De juridiska bolagsmännen svarar gemensamt för verksamhetens löpande bokföring och övrig förvaltning. Av handelsbolagsavtalet framgår vidare bl.a. att fördelning av vinst och förlust skall avgöras för varje räkenskapsår genom enigt beslut av samtliga bolagsmän. Beslut om fördelning av resultatet skall fattas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Resultatfördelning skall ske efter maximala skattemässiga avskrivningar av inventarier. I en särskild notering på den till länsrätten ingivna kopian av handelsbolagsavtalet har företagskonsult K.Ö. i egenskap av ekonomisk rådgivare i handelsbolaget bekräftat att avtalet i alla delar överensstämmer med det muntliga avtal som träffats mellan bolagsmännen i hans närvaro i samband med bolagets start den 1 januari 1987. - Företagskonsult K.Ö. har uppgett att han, som opartisk utomstående, har fungerat som "skiljeman" mellan delägarna i handelsbolaget när dessa haft olika uppfattningar. Att han skulle ha varit starkt involverad i bolagskonstruktionen har han tillbakavisat på det bestämdaste. - Enligt föreliggande resultaträkning för räkenskapsåret den 1 juli 1987 - den 13 december 1988 har intäkterna hos aktiebolaget uppgått till 618 000 kr. I målet är upplyst att 568 000 kr av dessa intäkter avser resultatandel från handelsbolaget för räkenskapsåret (= kalenderåret) 1988. - I.T. har i sin självdeklaration deklarerat andel av handelsbolagets resultat som inkomst av rörelse före avdrag för avsättning för egenavgifter med 11 757 kr. - Länsrätten gör följande bedömning. - Civilrättsligt får bolagsmännen i ett handelsbolag fritt avtala om grunden för fördelning av bolagets resultat [2 kap. 8 § jfrd med 2 kap. 1 § andra stycket lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag]. Den faktiska fördelningen skall i princip läggas till grund för beskattningen [53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 6 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt]. Enligt praxis kan emellertid fördelningen frångås vid beskattningen om den innebär en obehörig överföring av inkomst mellan bolagsmännen. - Om en fördelning bolagsmän emellan framstår som affärsmässigt omotiverad och det dessutom föreligger en stark intressegemenskap mellan bolagsmännen bör det kunna presumeras att fördelningen innebär en obehörig överföring. Vid sådant förhållande bör fördelningen vid den skatterättsliga bedömningen kunna justeras. - Mellan de tre fastighetsmäklarna och vart och ett av deras aktiebolag finns en stark intressegemenskap. Det ställs därför större krav än som eljest är fallet för att i skatterättsligt hänseende anse att ett bindande muntligt avtal ingåtts dem emellan. - Enligt den bolagsordning som antogs den 9 oktober 1986 skall aktiebolaget bedriva bl.a. konsultverksamhet inom mäkleri. Av det handelsbolagsavtal som nedtecknats i skriftlig form hösten 1991 framgår bl.a. att aktiebolaget och de två övriga mäklarnas aktiebolag skall tillhandahålla handelsbolaget mäklare för handelsbolagets verksamhet. Företagskonsult K.Ö. har gått i god för att bolagsmännen slutit detta avtal muntligt redan den 1 januari 1987. Det föreligger inte anledning att ifrågasätta K.Ö:s trovärdighet som oberoende opartisk deltagare vid avtalstillfället. I målet framgår visserligen icke att någon utomstående person agerat som företrädare för aktiebolagen när bolagsmännen slöt det muntliga avtalet med sig själva å ena sidan som ensamdelägare och företagsledare i respektive aktiebolag och å andra sidan som personliga delägare i handelsbolaget om att aktiebolagen bl.a. skall tillhandahålla handelsbolaget fastighetsmäklare. Aktiebolagen får dock genom K.Ö:s närvaro vid avtalstillfället anses ha utåt på ett nöjaktigt sätt demonstrerat att ett sådant tillhandahållande ägt rum. Enligt länsrättens mening får I.T:s påstående att han som anställd varit verksam för aktiebolagets räkning i en mäklerirörelse som detta aktiebolag bedrivit genom handelsbolaget därigenom godtas. Oavsett att det är fastighetsmäklarnas personliga auktorisation som fastighetsmäklare som utgör fundamentet för den mäklerirörelse som bedrivs genom handelsbolaget och att de själva är personliga delägare i handelsbolaget finner länsrätten vid angivna förhållande inte skäl frångå bolagsmännens faktiska resultatfördelning. Länsrätten bifaller överklagandet och sätter ned inkomst av rörelse till deklarerade 8 818 kr. Vid denna utgång i målet skall den av I.T. redovisade inkomsten av tillfällig förvärvsverksamhet kvarstå oförändrad med 146 817 kr. I.T. skall följaktligen taxeras enligt avgiven självdeklaration. - Länsrätten bifaller överklagandet och bestämmer inkomsttaxeringarna på sätt framgår av bilaga 1. (Här utesluten.)

I överklagande hos kammarrätten yrkade skattemyndigheten att I.T. i egenskap av delägare i handelsbolaget skulle beskattas för inkomst av rörelse med 357 567 kr och att han inte skulle beskattas för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet med 146 817 kr. Till stöd härför anförde skattemyndigheten bl.a. följande. Presumtionen bör vara att, om en fysisk person äger del i ett handelsbolag dels direkt, dels indirekt genom ett helägt aktiebolag, det arbete som personen utför utan att tillhandahålla någonting annat än sin egen arbetskraft sker direkt för handelsbolagets räkning och inte indirekt via aktiebolaget. I förevarande fall synes ostridigt att vad aktiebolaget erhållit ersättning för från handelsbolaget avser värdet av I.T:s arbetsinsats. Aktiebolaget har således inte tillfört handelsbolaget någonting annat än vad I.T. som delägare i handelsbolaget kunnat göra. I.T. har själv genererat det överskott, som han själv genom beslutad vinstfördelning låtit tillfalla aktiebolaget. Någon affärsmässighet att gå omvägen via aktiebolaget för att tillgodoföra I.T. den ersättning han varit berättigad till såsom varande delägare i handelsbolaget finns inte. De facto har I.T. inte heller tillgodoförts motsvarande ersättning i form av lön från aktiebolaget. Den fördelning som skett med handelsbolagsavtalet som grund har därför uppenbart betingats av enbart skatteskäl och får anses innefatta en obehörig överföring av inkomst mellan I.T. och aktiebolaget.

I.T. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. I förevarande fall är inte fråga om att någon vare sig direkt eller indirekt skall ta ut någon resultatandel. Vad det är att fråga om är att fördela ett resultat i ett rörelsedrivande handelsbolag mellan delägare. Till grund for denna fördelning ligger det handelsbolagsavtal som upprättats mellan bolagsmännen. Av avtalet framgår att de delägande aktiebolagen förbundit sig att ställa fastighetsmäklare till handelsbolagets förfogande. Eftersom denna skyldighet endast åvilat aktiebolagen och dessutom fullgjorts skulle det varit oskäligt att fördela resultatet på annat sätt än vad som faktiskt gjorts. I detta fall har det ingen betydelse vem eller vilka som varit delägare handelsbolaget. Den bolagsman som fullgjort sina skyldigheter enligt handelsbolagsavtalet har också rätt till ersättning härför. Hade denna skyldighet fullgjorts av annan än ett aktiebolag som ägts av de tre mäklarna hade naturligtvis detta bolag fått sin rättmätiga del av resultatet.

Kammarrätten i Sundsvall (1999-03-26, Larsson, Mobacke, Malmgren, referent) yttrade: Vad parterna anfört i kammarrätten och vad som i övrigt framkommit i målet föranleder inte kammarrätten till annan bedömning än den länsrätten gjort. Överklagandet kan därför inte bifallas. - Kammarrätten fastställer länsrättens dom.