RÅ 2003 not 29

Not 29. Överklagande av avvisningsbeslut rörande partshabilitet för upplöst aktiebolag. - Skattemyndigheten i Stockholms län beslutade den 19 december 1996 att inte medge Fittja Livs International Team AB (bolaget) avdrag för viss ingående mervärdesskatt och att höja den utgående mervärdesskatten på grund av felaktigt bokförd försäljningsintäkt. Skattemyndigheten beslutade även att påföra bolaget skattetillägg. Sedan bolaget överklagat skattemyndighetens beslut avslog Länsrätten i Stockholms län i dom den 26 maj 1999 bolagets överklagande. Bolaget, som hade försatts i konkurs den 26 juni 1997, överklagade länsrättens dom. Konkursen avslutades utan överskott den 16 augusti 2001. Kammarrätten i Stockholm avvisade genom beslut den 17 oktober 2001 bolagets överklaganden av länsrättens dom på den grunden att bolaget efter det att det upplösts saknade rättskapacitet och därmed partshabilitet. - I överklagandet yrkade bolaget att kammarrättens beslut skulle upphävas och målen visas åter till kammarrätten för prövning i sak. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Varken bolaget eller ombudet hade av konkursförvaltaren eller kammarrätten informerats om att konkursen avskrivits. Kammarrätten hade - såvitt kunde utläsas av dagboksbladet - inhämtat uppgift angående bolagets konkurs. Tingsrättens beslut att avskriva konkursen inkom till kammarrätten den 20 augusti 2001 men översändes inte till bolaget. - Sedan mars 1999 pågår en rättegång angående betalningsskyldighet enligt 12 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) mot bolagets ställföreträdare. - Riksskatteverket tillstyrkte bifall till bolagets överklagande. -Regeringsrätten (2003-03-04, Lindstam, Hulgaard, Schäder, Almgren, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 13 kap. 49 § (tidigare 19 § första stycket) aktiebolagslagen (1975:1385) är ett i konkurs försatt bolag upplöst om konkursen avslutats utan överskott. Som huvudregel gäller att ett bolag som upplösts på nämnda sätt saknar rättskapacitet och därmed partshabilitet, dvs. förmåga att uppträda som part i rättegång. Från denna huvudregel har emellertid i praxis gjorts vissa undantag. Förhållandena har då i allmänhet varit sådana att det av särskilda skäl bedömts ligga i bolagets eller dess motparts intresse att en tvist får prövas av domstol efter det att bolaget formellt upplösts (se t.ex. RÅ 1996 not. 192 och RÅ 2000 ref. 41). - I 18 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) föreskrivs att part - utom i vissa undantagsfall - skall, innan ett mål avgörs, ha fått kännedom om det som tillförts målet genom annan än honom själv och haft tillfälle att yttra sig över det. Kammarrätten har i målet inhämtat upplysning om att bolagets konkurs avslutats utan överskott. Bolaget fick emellertid inte kännedom om att denna upplysning hade tillförts målet. Hade så skett hade bolaget haft möjlighet att inkomma med en redogörelse för sådana omständigheter som skulle kunna utgöra särskilda skäl för att tillerkänna bolaget partshabilitet. Omständigheterna är därför inte sådana att det varit befogat att underlåta kommunicering av den tillförda uppgiften. Genom sitt förfarande har kammarrätten åsidosatt sin kommunikationsskyldighet på ett sådant sätt att det överklagade beslutet bör undanröjas och målen återförvisas till kammarrätten för ny handläggning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten undanröjer kammarrättens beslut och visar målen åter till Kammarrätten i Stockholm för ny handläggning. - Samma dag avgjorde Regeringsrätten målen 7585--7603-2001 där omständigheterna var likartade och utgången densamma. (fd II 2003-02-05, Kristiansson)

*REGI

*INST