RÅ 2003 not 63

Not 63. Överklagande av K.J. ang. arbetsskadelivränta. -Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa (1999-05-05) avslog en ansökan av K.J. om livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, LAF. - K.J. överklagade beslutet. - Länsrätten i Mariestad (1999-10-14, ordf. Sjökvist)anförde bl.a. följande. I målet föreligger intyg från rektor Gunilla Gidevall, dagtecknat den 8 juni 1998, varav framgår följande: K.J. har varit anställd i Hjo kommun, Grevbäcks skola sedan höstterminen 1982. Från 1982 t.o.m. januari 1987 arbetade hon 100 procent. Från 1987 fram till olyckan i februari 1994 arbetade hon deltid, nedsättning som småbarnsförälder (föräldraledig två perioder, 2 barn, under dessa år). Hon drabbades 1994 av en olycka, som gjorde henne oförmögen att arbeta mer än 50 procent. Hon har en tillsvidaretjänst på 100 procent. Hon har rätt att återgå till sin heltidstjänst när hon så önskar. Tidigare hade hon aviserat att hon hade för avsikt att återgå till heltidsarbete hösten 1996, men eftersom hennes olycka och följderna härav hindrade detta utannonserades en 100-procentig tjänst hösten 1996 i Grevbäcks skola. Anledningen härtill var just att K.J. inte kunde komma tillbaka och arbeta heltid som beräknat. - Av Försäkringsöverdomstolens dom den 11 januari 1995 i mål nr 696/93:2 framgår att sådana inkomster i en anställning som avtalats eller utlovats men som inte kommer till stånd på grund av en arbetsskada kan beaktas vid beräkningen av en livränta. - Länsrätten finner att det av rektorns intyg framgår att K.J. har en tillsvidaretjänst på 100 procent, att hon har rätt att återgå till sin heltidstjänst när hon så önskar och att hon tidigare hade aviserat att hon hade för avsikt att återgå till heltidsarbete hösten 1996, men att hennes olycka och följderna härav hindrade detta. Av intyget får därför anses framgå att K.J. blivit utlovad att börja heltidsarbete hösten 1996. Av Försäkringsöverdomstolens dom följer därmed att hon kan vara berättigad till livränta, om även övriga förutsättningar för sådan förmån är uppfyllda. - Länsrätten bifaller överklagandet i den utsträckning som framgår av domskälen. - Försäkringskassan överklagade beslutet och yrkade, med hänvisning bl.a. till Försäkringsdomstolens avgörande FÖD 1989:21, att länsrättens dom skulle upphävas och kassans beslut fastställas. - Kammarrätten i Jönköping (2000-03-29, Hessmark, Blänning, Andersson- Jarl) biföll överklagandet och angav som skäl för sitt beslut: När arbetsskadan inträffade den 10 februari 1994 arbetade K.J. på halvtid och hennes sjukpenninggrundande inkomst var fastställd till att motsvara inkomsten härav. Vid den tidpunkt då livränta tidigast kan antas kunna utgå till K.J., arbetade hon även på halvtid med en motsvarande sjukpenninggrundande inkomst. Hennes livränteunderlag kan därför i regel inte bestämmas på annat sätt än att motsvara den för henne fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. Hon har inte heller kunnat visa att hon före den tidpunkt arbetsskadan inträffade, eller ens från den tidpunkt livränta tidigast kan utgå, avtalat om eller på annat sätt överenskommit att återgå i heltidsarbete. Hon har således inte gjort en inkomstförlust med minst en femtondel på grund av skadan och är därför inte berättigad till livränta. - K.J överklagade och yrkade arbetsskadelivränta fr.o.m. hösten 1996 utifrån antagandet att hon som oskadad då skulle ha arbetat heltid. K.J. anförde bl.a. följande. Hon har med intyg av rektorn Gunilla Gidevall den 8 juni 1998 och den 23 november 1999 visat att det var bestämt mellan henne och arbetsgivaren att hon skulle återgå i heltidsarbete fr.o.m. höstterminen 1996. Hon hade ordnat med barnomsorg. Det saknas anledning att ifrågasätta att hon hösten 1996 skulle ha återgått i heltidsarbete. - Riksförsäkringsverket (RFV) bestred yrkandet om livränta fr.o.m. hösten 1996 men medgav att K.J., om övriga förutsättningar var uppfyllda, var berättigad till livränta utifrån antagandet att hon som oskadad skulle ha arbetat heltid fr.o.m. den tidpunkt då hennes lagliga rätt till arbetstidsförkortning enligt föräldraledighetslagen (1995:584) upphörde. RFV anförde bl.a. följande. När den lagliga rätten till arbetstidsförkortning upphör bör enligt RFV:s mening livränteunderlaget beräknas enligt den tjänstgöringsgrad den försäkrade hade när ledigheten inleddes, om det inte finns skäl att ifrågasätta att han/hon planerat att återgå i samma tjänstgöringsgrad när rätten skulle upphöra. Påstår den försäkrade att han/hon enligt överenskommelse skulle ha återgått vid annan tidpunkt får det efter en samlad bedömning av samtliga omständigheter avgöras om det är sannolikt att den försäkrade skulle ha arbetat i den ursprungliga tjänstgöringsgraden vid livränteperiodens början om skadan inte hade inträffat. Vid bedömningen bör uppgifter till stöd för överenskommelsen vara av särskild betydelse. Har den försäkrade återgått i den ursprungliga tjänstgöringsgraden i annat arbete bör livränteunderlaget beräknas enligt inkomst vid heltidsarbete fr.o.m. dagen då den försäkrade återgått. RFV konstaterar att K.J:s lagliga rätt till arbetstidsförkortning för vård av barn upphörde efter den tidpunkt från vilken hon yrkat livränta. Enligt RFV:s uppfattning har hon inte gjort sannolikt att hon hade överenskommit med sin arbetsgivare om att återgå till heltid vid den tidpunkt hon angett. Mot denna bakgrund och då RFV inte finner skäl att ifrågasätta att hon, om hon inte hade skadats, skulle ha återgått på heltid när hennes lagliga rätt till arbetstidsförkortning upphörde, bör hennes livränteunderlag beräknas med utgångspunkt i inkomst av heltidsarbete fr.o.m. den dag då hennes lagliga rätt till arbetstidsförkortning upphörde. - Regeringsrätten (2003-04-08, Lindstam, Schäder, Almgren, Stävberg, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring beräknas enligt 4 kap. 2 § på den försäkrades livränteunderlag och utgår med så stor andel av detta som motsvarar graden av nedsättning av den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete. Livränteunderlaget beräknas enligt 4 kap.5-11 §§ samma lag och motsvarar, med vissa avvikelser, den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt från vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort den sjukpenninggrundande inkomsten, om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden. Av 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, i paragrafens i målet aktuella lydelse, framgår att sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). - I 7 § föräldraledighetslagen föreskrivs att en förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. - Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ 2001 ref. 54 funnit att livränteunderlaget för en arbetsskadad skall beräknas med utgångspunkt i inkomst av heltidsarbete för en försäkrad som arbetade deltid för vård av barn när skadan inträffade och som när den lagliga rätten till arbetstidsförkortning för vård av barn upphörde inte kunde återuppta sitt förvärvsarbete på heltid på grund av skadan. - Frågan i målet är om livränteunderlaget för K.J. skall beräknas med utgångspunkt i den förkortning av arbetstiden som gällde för henne när skadan inträffade eller i hel arbetstid. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. K.J. innehar en heltidsanställning som lågstadielärare i Hjo kommun sedan höstterminen 1982. Hon har två barn födda 1987 och 1991. Hennes arbetstid hade varit förkortad i varierande grad sedan hösten 1988 och med hälften fr.o.m. augusti 1993 när hon den 10 februari 1994 drabbades av en arbetsskada (färdolycksfall), som föranledde att hon blev sjukskriven t.o.m. den 31 december 1994. I januari 1995 började hon åter arbeta på halvtid. Till följd av besvär efter arbetsskadan beviljades hon halvt sjukbidrag fr.o.m. januari 1996 och halv förtidspension fr.o.m. januari 1999. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Av K.J:s egna uppgifter framgår att hon tidigast under våren 1995, dvs. efter det att arbetsskadan inträffat, bestämde sig för att åter börja arbeta på heltid. Enligt de intyg hon åberopat hade hon inför terminsstarten hösten 1996 aviserat att hon avsåg att gå tillbaka till sin heltidstjänst. Det framgår däremot inte när hon aviserat detta. Hon kan därför inte anses ha gjort sannolikt att hon vid tidpunkten för arbetsskadan hade kommit överens med sin arbetsgivare om att hon skulle återgå i heltidsarbete fr.o.m. hösten 1996. Inte heller ger den övriga utredningen i målet stöd för ett sådant antagande. Mot denna bakgrund skall hennes yrkande om livränta fr.o.m. hösten 1996 avslås. - Då det emellertid inte finns skäl att ifrågasätta att hon, om hon inte hade skadats, skulle ha återgått till arbete på heltid när hennes lagliga rätt till arbetstidsförkortning upphörde, bör hennes livränteunderlag beräknas med utgångspunkt i inkomst av heltidsarbete fr.o.m. den tidpunkt då denna rätt upphörde. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar underinstansernas avgöranden och förklarar att K.J., under förutsättning att övriga villkor för rätt till livränta är uppfyllda, är berättigad till livränta grundad på ett livränteunderlag som beräknas med utgångspunkt i inkomst av heltidsarbete fr.o.m. den tidpunkt då hennes lagliga rätt till arbetstidsförkortning enligt föräldraledighetslagen upphörde. - Handlingarna i målet överlämnas till Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa för erforderliga åtgärder. (fd II 2003-03-19, Bäckström)

*REGI

*INST