RÅ 2003 not 92

Not 92. Ansökan av D.E. och H.C. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Byggnadsnämnden i Danderyds kommun (2001-03-27) beslutade att anta detaljplan för Kommunalhuset 10, 22 och 23 i Stocksund. - D.E. och H.C. överklagade beslutet. De anförde bl.a. att ett enkelt planförfarande använts och att den avsedda tillbyggnaden i form av en komplementbyggnad var alltför dominerande och att den i olika avseenden skulle påverka den omgivande miljön och deras egen fastighet negativt. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2001-09-25) avslog överklagandet. - D.E och H.C. överklagade till regeringen. - Regeringen (Miljödepartementet, 2002-06-13) avslog överklagandet och angav följande skäl för sitt beslut: Regeringen konstaterar att klagandenas invändningar mot planen avser dels frågor om ärendets handläggning i kommun och länsstyrelse, dels olika allmänna intressen som berörs av planen, dels klagandenas enskilda intressen. - Den överklagade planen syftar till att ändra användningsbestämmelserna för fastigheterna Kommunalhuset 10, 22 och 23 så att de överensstämmer med nuvarande verksamhet, dvs. kontor och bostäder. Dessutom föreslås byggrätt för komplementbyggnad på fastigheten Kommunalhuset 23 och möjlighet till en mindre tillbyggnad på Kommunalhuset 10. Regeringen finner att planen får anses vara av begränsad betydelse och sakna intresse för allmänheten. Det har därför inte förelegat hinder mot att tillämpa bestämmelserna om enkelt planförfarande. Inte heller kan byggnadsnämnden anses ha överskridit sina befogenheter genom att anta planen. - H.C. och D.E. har också invänt mot att länsstyrelsen fattat sitt beslut utan att invänta kompletteringar från deras sida. Med hänsyn till vad de numera anfört finner regeringen dock att det inte föreligger hinder för regeringen att nu ta upp ärendet till slutlig prövning. - Vad gäller klagandenas invändning om att planen strider mot föreliggande riksintresse konstaterar regeringen att det av planbeskrivningen framgår att det aktuella området ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården och att kommunen infört en särskild bestämmelse för att tillgodose detta intresse. Regeringen konstaterar vidare att länsstyrelsen enligt vad som framgår av handlingarna i ärendet, har beretts tillfälle till samråd. Det ankommer i första hand på länsstyrelsen att vid samråd och vid prövning enligt 12 kap. PBL bedöma om ett planbeslut kan innebära att ett riksintresse inte tillgodoses. Regeringen finner inte att det nu genom överklagandet framkommit att det föreligger skäl att upphäva beslutet att anta planen på den grunden att den medför åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. - Regeringen finner vidare att detaljplanens utformning inte kan anses innebära sådana olägenheter för H.C. och D.E. att planen av det skälet inte kan godtas. Vad de anfört i övrigt utgör inte heller skäl att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - D.E. och H.C. ansökte om rättsprövning och yrkade att beslutet om detaljplan upphävs såvitt avser fastigheten Kommunalhuset 23 eller, om det saknades laglig möjlighet att upphäva beslutet delvis, att hela detaljplanebeslutet upphävdes. - De anförde bl.a. planbeslutet uppenbarligen inte var av sådan karaktär att det fick fattas av byggnadsnämnden. - Regeringsrätten (2003-05-22, Ragnemalm, Nordborg, Nilsson, Wennerström, Nord): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2003-04-29, I. Larsson)

*REGI

*INST