RÅ 2003:75

Att innehavare av A-aktier vid ändring av en bolagsordning, som innebär att rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier utjämnas, skulle kompenseras genom att vederlagsfritt erhålla teckningsoptioner har inte ansetts medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser. Förhandsbesked angående inkomstskatt

Skatterättsnämnden

I en ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde X AB (bolaget) och Y stiftelsen (stiftelsen) bl.a. följande. I bolaget finns utelöpande två aktieslag, serie A med ett röstvärde på en röst per aktie och serie B med ett röstvärde på 1/1 000 röst per aktie. Man överväger nu att utjämna rösträttsskillnaden mellan aktieslagen så att en aktie av serie A får ett röstvärde som motsvarar endast tio gånger röstvärdet av en aktie av serie B. Detta åstadkommes genom en ändring av bolagsordningen på det sättet att röstvärdet på en aktie av serie A sänks från en röst till 1/100 röst. - Ägarna av A-aktier skall för den reducerade relativa röststyrkan erhålla kompensation i form av riktade emissioner av skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Tekniskt kommer emissionerna av optionslån att riktas till en eller flera banker som behåller skuldebreven och vederlagsfritt överlåter teckningsoptionerna till A-aktieägarna. - Stiftelsen innehar både A- och B-aktier i bolaget. Stiftelsen är skattskyldig för all inkomst. - Bolaget och stiftelsen hemställer att Skatterättsnämnden besvarar följande frågor.

Stiftelsen:

Fråga 1: Medför en ändring av bolagsordningen som innebär att rösträttsskillnaden mellan bolagets A- och B-aktier förändras att aktier av det ena eller andra slaget skall anses avyttrade?

Fråga 2: Föranleder kompensationen till ägarna av A-aktier till annan bedömning?

Fråga 3: Skall värdet av tilldelade teckningsoptioner tas upp till beskattning av stiftelsen?

Bolaget:

Skall värdet av teckningsoptionerna tas upp till beskattning av bolaget?

Skatterättsnämnden (2003-04-29 André, ordförande, Wingren, Brydolf, Hallberg Eriksson, Ståhl, Tollerz, Virin) yttrade: Förhandsbesked - Stiftelsen - Frågorna 1 och 2 - Ändringen i bolagsordningen som innebär att rösträttsskillnaden mellan bolagets A- och B-aktier förändras medför inte att aktier av det ena eller andra slaget skall anses avyttrade. Kompensationen till ägarna av A-aktier föranleder ingen annan bedömning. - Fråga 3 - Stiftelsen skall inte ta upp värdet av tilldelade teckningsoptioner till beskattning. - Bolaget - Bolaget skall inte ta upp värdet av teckningsoptionerna till beskattning. - Motivering - Efter en redovisning av de inledningsvis angivna förhållandena anförde Skatterättsnämnden: Stiftelsen vill ha besked om förändringen av röstvärdet kan ses som en avyttring av A- och/eller B-aktier och om tilldelningen av teckningsoptioner i bolaget kan föranleda beskattning för stiftelsen. Vidare vill bolaget ha besked om värdet av teckningsoptionerna skall tas upp till beskattning. - Vid besvarandet av frågorna utgår nämnden från att hinder inte möter från civilrättsliga utgångspunkter att genomföra utjämningen av rösträttsskillnaden mellan aktieslagen på det sätt som beskrivits i ansökningen. - Frågorna från Stiftelsen - Frågorna 1 och 2 - Genom Regeringsrättens avgörande RÅ84 1:1 klarlades att en omvandling av bundna A-aktier till fria B-aktier som hade en högre kurs än A-aktierna inte skall anses som en avyttring av A-aktierna. Förhållandena är i princip likartade här. Vad som tillkommer är att en kompensation skall utgå till A-aktieägarna i form av en optionsrätt till nyteckning av aktier för den kursnedgång på A-aktierna som det minskade röstvärdet får antas medföra. Transaktionen beskrivs som att A-aktieägarna överlåter del av röstvärdet på sina A-aktier till B-aktieägarna (B-aktiernas röstvärde ökar i förhållande till A-aktiernas) i utbyte mot optioner att teckna nya aktier. Enligt nämndens uppfattning får vad som i ansökningen benämns som en "riktad emission" till A-aktieägarna i skattemässigt hänseende anses innebära att optioner först lämnas till samtliga aktieägare varefter B-aktieägarna, som en betalning för det förvärvade "röstvärdet", överlåter sina optioner till A-aktieägarna. Den omständigheten att förändringen av A-aktiernas röstvärde kombineras med att A-aktieägarna kompenseras enligt vad som beskrivits medför inte att A- eller B-aktier skall anses avyttrade. - Fråga 3 - Frågan gäller om stiftelsen skall beskattas för utdelning eller för inkomst på grund av innehav av tillgångar enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, som en följd av att personalstiftelsen i egenskap av A-aktieägare tilldelas teckningsoptioner. - Det redovisade förfarandet kommer enligt nämndens uppfattning inte att leda till någon förmögenhetsöverföring från bolaget till A-aktieägarna, jfr motiveringen till svaret på frågorna 1 och 2. Den omständigheten att teckningsoptionerna skall överlåtas till A-aktieägarna av en bank och inte direkt från bolaget föranleder ingen annan bedömning (jfr RÅ 2002 ref. 92, delfråga 6). Någon utdelningsbeskattning skall alltså inte komma ifråga. Vidare kan enligt nämndens uppfattning en del av en akties röstvärde i förevarande fall inte anses utgöra en tillgång som skall beskattas enligt 42 kap. 1 § IL. Av det anförda följer att tilldelningen av teckningsoptionerna inte medför någon omedelbar beskattning och att anskaffningsutgiften för optionerna är noll i enlighet med 48 kap. 13 § första stycket IL. - Fråga från bolaget - Grund saknas att beskatta bolaget med anledning av utgivandet av optionslånet.

Riksskatteverket (RSV) yrkade att Regeringsrätten skulle överpröva Skatterättsnämndens förhandsbesked vad avsåg svaren på frågorna från stiftelsen (frågorna 1, 2 och 3) och anförde bl.a. följande. RSV:s uppfattning är i första hand att avståendet från rösträtt mot erhållande av teckningsoptioner utgör en sådan presumtiv ökning av andelen i bolaget att en avyttring av A-aktierna bör anses föreligga. Kapitalvinstbeskattning skall således ske. B-aktierna bör däremot inte anses avyttrade. Detta innebär att frågorna 1 och 2 bör besvaras jakande beträffande A-aktierna och nekande beträffande B-aktierna. Fråga 3 förfaller. I andra hand anser RSV att värdet av de erhållna teckningsoptionerna bör beskattas som utdelning. Detta innebär att fråga 3 besvaras jakande. I tredje hand anser RSV att värdet av de erhållna teckningsoptionerna bör beskattas som annan inkomst av tillgång. Detta leder till samma svar som beträffande andrahandsyrkandet.

Stiftelsen ansåg att Regeringsrätten skulle fastställa det meddelade förhandsbeskedet såvitt avsåg frågorna 1 och 2 och anförde bl.a. följande. RSV:s förstahandsyrkande bör avslås. För det fall värdet av tilldelade teckningsoptioner skall tas upp antingen som utdelning eller som inkomst av tillgång anser stiftelsen att värdet bör tas upp som inkomst av tillgång.

Regeringsrätten (2003-09-17, Lindstam, Nordborg, Ersson, Dexe, Kindlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden beträffande de frågor som omfattas av överklagandet.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del som det överklagats.

Föredraget 2003-09-03, föredragande Malmgren, målnummer 3051-2003