RÅ 2003:8
Ett föreläggande för en hundägare att minska antalet hundar skall meddelas med stöd av 26 § djurskyddslagen (1988:534) och kan därför förenas med vite.
Länsrätten i Jönköpings län
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gislaveds kommun beviljade den 15 juni 1987 R.B. tillstånd att bedriva kennelverksamhet på fastigheten Hällabäck 1:10 i Gislaveds kommun. Tillståndet omfattade högst fyra avelstikar. Det totala antalet hundar äldre än 16 veckor fick inte överstiga 20. Den 13 december 1998 informerades miljö- och hälsoskyddskontoret av polisen att R.B. låg på sjukhus med lårbensbrott och därför inte kunde utöva tillsyn över sina hundar. Vid kontorets inventering den 17 december 1998 fanns det på fastigheten 89 hundar av rasen dvärgpinscher. Den 21 december 1998 överlät R.B. alla sina hundar utom nio till miljö- och hälsoskyddskontoret. Bl.a. dessa nio hundar placerades ut hos tillfälliga fodervärdar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 19 januari 1999 att återkalla R.B:s tillstånd att driva kennel på fastigheten. Den 23 mars 1999 tog R.B. åter hand om sina nio hundar samt ytterligare några. Vid miljö- och hälsoskyddskontorets tillsynsbesök den 8 april 1999 konstaterades att R.B:s rörelseförmåga var kraftigt nedsatt och att hundarna enbart vistades inomhus. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 20 april 1999 att vid vite av 5 000 kr förelägga R.B. att sörja för att hennes hundar på Hällabäck 1:10 senast två dagar efter delfåendet av beslutet gavs möjlighet till vistelse i rastgård (tomten till fastigheten) regelbundet minst två gånger per dag. Beslutet skulle gälla även om det överklagades och inbegrep dessutom att nämnden skulle till Länsstyrelsen i Jönköpings län anmäla R.B.:s djurhållning på Hällabäck 1:10 för beslut om förbud att ha hand om djur enligt 29 § djurskyddslagen (1988:534).
Länsstyrelsen i Jönköpings län beslutade den 15 juni 1999 att inte meddela något förbud att ha hand om djur eller visst slag av djur enligt 29 § djurskyddslagen. I egenskap av tillsynsmyndighet enligt 56 § djurskyddsförordningen (1988:539) beslutade länsstyrelsen med stöd av 26 § djurskyddslagen bl.a. att förelägga R.B. vid vite att från och med den 1 augusti 1999 ordna sin hundhållning på fastigheten Hällabäck 1:10 i Gislaveds kommun så att högst tre hundar (vuxna och/eller valpar) hålls på fastigheten (vite 1 000 kr) och att samtliga hundar som hålls på fastigheten är enbart handjur eller enbart hondjur (vite 1 000 kr). Beslutet enligt 26 § djurskyddslagen skulle gälla även om det överklagades.
R.B. överklagade länsstyrelsens beslut med yrkande att hon skulle få ha fler hundar än tre och anförde i huvudsak följande. Hon har under flera årtionden bedrivit kennelverksamhet och fött upp hundar av rasen dvärgpinscher. Under åren har hon fått många priser för sina fina hundar. En uppfödare som vinner så många priser vanvårdar inte sina hundar. Att hon samlat på sig så många hundar beror på att hon varit alldeles för snäll. Om hon sålt en valp och denna inte fått det bra i sitt nya hem så har hon köpt tillbaka den. Hundar som inte gått att sälja har hon behållit själv. Hon har inte kunnat avliva sina gamla hundar då de varit som barn och familjemedlemmar för henne. Hon bedriver inte längre någon kennelverksamhet utan skall betraktas som en privatperson. Hon ska eventuellt få en hyresgäst men har ännu inte kunnat få något definitivt besked och en inflyttning tycks under alla omständigheter dröja flera månader. Hon har därför tagit kontakt med hemtjänsten och har blivit lovad hjälp med städning och liknande samt dagliga besök. Idag går hon utan rollator och hon har satt upp ett anslag på kontorsdörren med namn och telefonnummer till två personer som åtagit sig att ta hand om hundarna i händelse av plötslig sjukdom eller frånfälle. För vanliga människor är säkert en eller två hundar tillräckligt. För henne är hundarna som barn och om hon skall följa länsstyrelsens beslut måste hon avliva sina älskade "barn".
Länsstyrelsen bestred bifall till överklagandet.
Domskäl
Länsrätten i Jönköpings län (1999-10-05, ordförande Ahlstrand) yttrade: I 56 § djurskyddsförordningen anges att länsstyrelsen utövar den regionala tillsynen över djurskyddslagen. - I 26 § djurskyddslagen anges bl.a. att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite, dock inte i fall som avses i 29 §. - I 2 och 3 §§djurskyddslagen anges bl.a. att djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall ge djuren tillräckligt utrymme och skydd samt hållas rena. - I förarbetena till djurskyddslagen (prop. 1987/88:93 s. 66) anges bl.a. att befogenheten att ingripa med förelägganden och förbud omfattar alla de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna om djurskydd skall efterlevas. - Länsrätten gör följande bedömning. - Utredningen i målet ger stöd för att R.B. inte har möjlighet att på ett i djurskyddslagens mening tillfredsställande sätt tillgodose ett större antal hundars behov. Länsrätten anser därför att länsstyrelsens föreläggande att begränsa antalet hundar till tre stycken av samma kön är rätteligen grundat. Även länsrätten anser att det funnits skäl att förena föreläggandet med vite. Länsrätten har inte något att erinra mot vitesbeloppets storlek. Den omständigheten att R.B. skall få hjälp av hemtjänsten ändrar inte denna bedömning. Överklagandet kan således inte vinna bifall. - Länsrätten avslår överklagandet.
Kammarrätten i Jönköping
R.B. överklagade och yrkade att föreläggandet skulle ändras så att hon fick hålla fem hundar på fastigheten och att kravet på att det endast skulle var hanhundar eller tikar upphävdes. Hon anförde bl.a. följande. Hon har idag sex hundar, varav en är såld men inte avhämtad. Bland de återstående fem hundarna finns det två som är över 15 år gamla. Den ena är en tik och den andra är en hanhund, liksom övriga tre hundar.
Länsstyrelsen medgav bifall till överklagandet på så sätt att föreläggandet ändrades så att även den äldre tik och den äldre hanhund (båda drygt 15 år gamla) som angavs i överklagandet skulle få hållas på fastigheten, men bestred bifall i övrigt.
Domskäl
Kammarrätten i Jönköping (2000-03-03, Lindgren, Mattsson, referent, Månsson) yttrade: Enligt 26 § djurskyddslagen får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas, ävensom sätta ut vite. Om ett ingripande avser förbud att ha hand om djur eller ett visst slag av djur skall dock förbudet enligt 29 § meddelas av länsstyrelsen. Om den mot vilken förbudet riktas är ägare av djuret, får länsstyrelsen dessutom ålägga honom att göra sig av med det. - Vid djurskyddslagens tillkomst uttalades att 26 § motsvarade vissa bestämmelser i den äldre lagen men att tillsynsmyndigheterna i den nya lagen fått utökade befogenheter att ingripa med de tvångsmedel som behövdes i det enskilda fallet. Befogenheten att ingripa med föreläggande och förbud var således inte begränsad till vissa särskilt angivna paragrafer utan omfattade alla de förelägganden och förbud som behövdes för att djurskyddslagen eller med stöd av lagen utfärdade föreskrifter skulle efterlevas. Exempel på förbud som kunde utfärdas med stöd av paragrafen angavs vara förbud mot att hålla djur i ett visst förvaringsutrymme eller inom ett visst område (prop. 1987/88:93 s. 66). Såvitt avsåg 29 § hade, liksom enligt den äldre lagen, befogenheten att besluta i förbudsfrågan förbehållits länsstyrelsen. Härigenom fick man en enhetlig ordning för hanteringen av förbudsfrågorna oavsett hur tillsynsfrågan i övrigt var ordnad (prop. 1987/88:93 s. 68). Möjligheten att ålägga en försumlig djurägare att avhända sig djur som han äger hade redan i ett tidigare lagstiftningsärende sagts vara avsedd att användas endast i kombination med förbud att handha djur (prop. 1968:170 s. 22). I praxis har med förbud att handha djur likställts förbud mot att hålla djur utöver ett visst angivet antal, jämför rättsfallen RÅ 1983 2:92 och RÅ 1995 ref. 1. - Ett förbud enligt 29 § djurskyddslagen får inte förenas med vite och får meddelas endast under vissa i paragrafen angivna förutsättningar. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Länsstyrelsen har genom sitt beslut meddelat ett sådant förbud mot att hålla djur av visst slag, utöver ett visst angivet antal, som kan meddelas endast med stöd av 29 § djurskyddslagen. Länsstyrelsens beslut har emellertid meddelats med stöd av 26 § samma lag. Med hänsyn till de olika förutsättningar som gäller för beslut enligt de olika bestämmelserna och de olika rättsverkningar som dessa kan få bör länsstyrelsens beslut i dessa delar upphävas. Målet bör återförvisas för fortsatt handläggning. - Med ändring av länsrättens dom upphäver kammarrätten länsstyrelsens beslut i vad det avser föreläggande för R.B. vid vite att från och med den 1 augusti 1999 ordna sin hundhållning på fastigheten Hällabäck 1:10 i Gislaveds kommun så att högst tre hundar (vuxna och/eller valpar) hålls på fastigheten (vite 1 000 kr) och att samtliga hundar som hålls på fastigheten enbart är handjur eller enbart är hondjur (vite 1 000 kr). - Kammarrätten visar målet åter till Länsstyrelsen i Jönköpings län för fortsatt handläggning.
Regeringsrätten
Länsstyrelsen överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens dom och fastställa länsrättens dom. Länsstyrelsen motsatte sig inte att R.B. tilläts hålla fem vuxna hundar eller valpar under förutsättning att alla hundar var av samma kön.
Prövningstillstånd meddelades.
R.B. förelades att svara i målet men avhördes inte.
Regeringsrätten (2003-01-10, Ragnemalm, Billum, Nordborg, Dexe) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. R.B. beviljades i oktober 1987 tillstånd att driva kennelverksamhet på fastigheten Hällabäck 1:10 i Gislaveds kommun. Det totala antalet hundar äldre än 16 veckor fick inte överstiga 20. Vid ett besök på fastigheten i december 1998 konstaterades att där fanns 89 hundar. Tillståndet att bedriva kennelverksamhet återkallades i januari 1999.
Länsstyrelsen har därefter, i egenskap av tillsynsmyndighet enligt 56 § djurskyddsförordningen, med stöd av 26 § djurskyddslagen vid vite förelagt R.B. att fr.o.m. den 1 augusti 1999 ordna sin hundhållning på fastigheten så att högst tre hundar hålls och att samtliga hundar är enbart handjur eller enbart hondjur. Länsstyrelsen har särskilt upplyst att föreläggandet inte gäller förbud att ha hand om djur eller visst slag av djur enligt 29 § djurskyddslagen.
Av 26 § första stycket djurskyddslagen framgår att länsstyrelsen får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Av andra stycket i samma paragraf framgår att länsstyrelsen i beslut om föreläggande eller förbud får sätta ut vite, dock inte i fall som avses i 29 §. Enligt 29 § första stycket 1 skall länsstyrelsen meddela förbud att ha hand om djur eller ett visst slag av djur för den som inte följer ett beslut som en tillsynsmyndighet har meddelat enligt 26 § och som är av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt.
Frågan i målet är om länsstyrelsen haft rätt att meddela föreläggandet med stöd av 26 § djurskyddslagen eller om föreläggandet innefattat ett sådant förbud att ha hand om djur som skall meddelas med stöd av 29 § samma lag och som inte kan förenas med vite.
Den nämnda bestämmelsen i 29 § djurskyddslagen fick sin aktuella lydelse genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1993. I förarbetena uttalades bl.a. följande (prop. 1991/92:173 s. 20). Lagändringen innebär att bestämmelsen inte längre kan anses tillämplig i andra fall än när det är befogat att meddela ett förbud som omfattar antingen djur över huvud taget eller alla djur av visst slag. Om det inte är aktuellt att meddela ett sådant förbud men djurskyddet kräver att en besättning minskas, bör i fortsättningen föreläggande meddelas med stöd av 26 § djurskyddslagen. Med en sådan avgränsning av tillämpningsområdet för förbudsbestämmelsen i 29 § bör det inte finnas något hinder mot att med stöd av 26 § vid vite förelägga en djurägare att minska sitt djurantal.
Mot denna bakgrund finner Regeringsrätten att ett föreläggande att begränsa antalet djur som får hållas på en fastighet skall meddelas med stöd av 26 § djurskyddslagen. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Länsstyrelsen har således haft rätt att meddela föreläggandet med hänvisning till 26 § och att förena detta med vite. Med hänsyn till vad som framkommit rörande R.B:s hundhållning på fastigheten Hällabäck 1:10 har fog också funnits för att meddela ett föreläggande med det innehåll som länsstyrelsens beslut innefattar.
Vad gäller föreläggandets närmare innehåll har länsstyrelsen uppgett att myndigheten inte motsätter sig att R.B. tillåts ha fem hundar på fastigheten under förutsättning att alla hundarna är av samma kön.
Länsstyrelsens överklagande skall bifallas i enlighet härmed.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och förordnar, med ändring av länsrättens dom, att länsstyrelsens föreläggande skall ändras endast på det sätt att R.B. på fastigheten Hällabäck 1:10 får hålla högst fem hundar som alla skall vara av samma kön.
Regeringsrådet Wennerström var skiljaktig beträffande motiveringen och anförde att femte och sjätte styckena i skälen för Regeringsrättens avgörande enligt hans mening borde ha följande lydelse:
Nu aktuellt föreläggande, som länsstyrelsen grundat på 26 § djurskyddslagen, kan i och för sig uppfattas som att R.B. under alla omständigheter var tvungen att minska sin hundhållning till högst tre hundar. Föreläggandet har dock i sak endast avsett en begränsning av hennes hundhållning på fastigheten Hällabäck 1:10 men i övrigt inte innefattat något förbud för henne att hålla djur. Ett så utformat föreläggande innebär inte ett sådant förbud att handha djur som länsstyrelsen enligt 29 § djurskyddslagen under vissa förutsättningar skall meddela. Föreläggandet är i stället att uppfatta, på sätt länsstyrelsen angivit i sitt beslut, som ett sådant föreläggande som länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet äger meddela med stöd av 26 §.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som framkommit rörande R.B:s hundhållning på fastigheten Hällabäck 1:10 har fog också funnits för att meddela ett föreläggande med det innehåll som länsstyrelsens beslut innefattar.