RÅ 2004 not 176

Not 176. Överklagande av R.F. i mål ang. inkomsttaxering 1993 och skattetillägg. - I självdeklarationen 1993 redovisade R.F. avyttring av aktier i Toroid Transformator AB (Toroid). Han beräknade realisationsvinsten till (262 260./. 30 050 =) 232 210 kr och tog med tillämpning av 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, upp 37 893 kr som intäkt av tjänst. Av återstående realisationsvinst togs 161 930 kr upp som intäkt av kapital. - Skattemyndigheten i Västmanlands län beslutade den 10 mars 1994 att påföra R.F. 262 260 kr, från försäljning av aktierna i Toroid, som inkomst i förvärvskällan tjänst samt att undanta 161 930 kr i redovisad realisationsvinst från beskattning. Beslutet motiverades med att R.F. sålt aktier till ett bolag han var fåmansdelägare i för ett pris som översteg aktiernas marknadsvärde. Skattemyndigheten ansåg i beslutet att aktiernas marknadsvärde inte översteg 0 kr. Myndigheten beslutade också att påföra R.F. skattetillägg med 40 procent av den inkomstskatt som belöpte på (262 260 ./. 161 930=) 100 330 kr. - R.F. överklagade besluten och yrkade att länsrätten skulle fastställa hans taxering i enlighet med ingiven självdeklaration samt undanröja beslutet om skattetillägg. I andra hand yrkade han eftergift av skattetillägget. Han anförde i huvudsak att det pris köparen betalat inte översteg marknadsvärdet. -Länsrätten i Västmanlands län (1998-02-24, ordf. Hallner) avslog överklagandet med följande motivering. Enligt 24 § 6 mom. SIL skall, om delägare i ett fåmansbolag avyttrar egendom till företaget, vederlaget vid realisationsvinstberäkningen tas upp som intäkt endast till den del det inte överstiger egendomens marknadsvärde. Av anvisningarna till 32 § punkten 14 andra stycket kommunalskattelagen (1928:370), KL, framgår att överskjutande del skall beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. - Med andra ord skall, om fåmansdelägare avyttrar egendom till företaget och priset är högre än egendomens marknadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. R.F. är aktieägare och företagsledare i Swedcord Development AB (nedan kallat Swedcord). Han var även delägare och företagsledare i Toroid. Såväl Swedcord som Toroid är fåmansbolag och omfattas av reglerna för dessa. Den 1 januari 1992 sålde R.F. 206 aktier i Toroid till Swedcord för 262 260 kr. I sin avlämnade deklaration till ledning för 1993 års taxering har han på blankett K10 angivit att han avyttrat aktier i Toroid och Flintab Service AB till eget bolag för 910 260 kr och angivit marknadsvärdet för dessa aktier till samma belopp. Han har i utredning om realisationsvinst beträffande Toroidaktierna angivit denna till 161 930 kr. - Frågan i målet är om R.F. avyttrat aktierna i Toroid till ett pris som översteg marknadsvärdet vid försäljningstillfället den 1 januari 1992. - Av promemoria upprättad den 20 december 1993 efter revision av Swedcords räkenskaper för tiden januari 1991 - december 1992 framgår bl.a. följande. Swedcord förvärvade under år 1991 och 1992 samtliga aktier i Toroid, varav 206 aktier från R.F. den 1 januari 1992. Toroid försattes i konkurs den 2 april 1992. Från konkursförvaltarens berättelse har i promemorian intagits följande. Toroid visade kraftiga förluster och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick den 31 december 1991 till ./. 4 178 000 kr och eget kapital till ./. 1 577 000 kr. Toroid hade svag lönsamhet under året och belastades av sin lånestruktur med höga ränteutgifter. Delbokslut den 31 augusti 1991 visade ett resultat på ./. 3 140 000 kr, obeskattade reserver och eget kapital var totalt ./. 910 000 kr. I kontrollbalansräkning samma datum värderade Toroid upp sitt varulager med 323 000 kr och en fastighetsoption värderades enligt ett värdeutlåtande till 870 000 kr. En ny reviderad kontrollbalansräkning upprättades den 31 oktober 1991 och denna visade att det egna kapitalet på 158 000 kr var förbrukat. Toroid hade de senaste åren gått med förlust, år 1989 med 7 000 kr, år 1990 med 16 000 kr och år 1991 med 2 555 000 kr. Den 2 april 1992 var resultatet före skatt ./. 3 614 000 kr. - Skattemyndigheten har gjort gällande att marknadsvärdet på Toroidaktierna inte överstigit 0 kr. Till stöd härför har myndigheten anfört bl.a. följande. Aktiernas substansvärde enligt balansräkning den 31 december 1991 utgjorde 0 kr. Bolagets skulder översteg vid detta tillfälle tillgångarna med över 1,5 mkr. Av de kontrollbalansräkningar som upprättats den 31 augusti och den 31 oktober 1991 framgår att det egna kapitalet var förbrukat. Även vid en sådan uppvärdering av tillgångarna som skall ske enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) var värdet på aktierna 0 kr. Toroid försattes i konkurs endast tre månader efter Swedcords köp av aktierna. Hänsyn kan inte tas till eventuella dolda immateriella värden i maskiner, produkträttigheter, varumärken m.m. då storleken av dessa värden och i vilken omfattning de påverkat priset på akterna inte framgår av de handlingar som skattemyndigheten tagit del av. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan konverteringskursen fastställdes och de förändringar som skett på verksamheten i Toroid och marknaden i övrigt kan konverteringskursen inte användas som grund för bestämmande av marknadsvärdet den 1 januari 1992. - R.F. har till stöd för sin talan, varvid han bl.a. hänvisat till en inlaga den 25 augusti 1994 av auktoriserad revisor Ulf Tidbeck, anfört bl.a. följande. I april 1990 träffades en överenskommelse mellan Toroid och en finsk storkoncern, Fiskars OY, om att Toroid skulle förvärva Ulveco AB, ett annat bolag inom toroidtransformatorverksamheten. En sammanslagning av de båda bolagen ansågs kunna ge avsevärt ökad lönsamhet genom "stordriftsfördelar". Fiskars OY tecknade, i samband med avtalet, ett konvertibellån på 7 mkr med rätt att före den 31 december 1992 överta 45 procent av aktierna till en konverteringskurs på 5 384,60 per aktie. Efter avtalet rekryterades en ny verkställande direktör och under dennes ledning inleddes samordningen, som dock inte gav omedelbart resultat. Under hösten 1991 upprättades ett optionsavtal mellan Swedcord och bl.a. honom om rätt för Swedcord att under optionstiden t.o.m. den 31 december 1992 förvärva aktierna i Toroid. Samtidigt påbörjades en rekonstruktion av Toroid för att försöka bryta den negativa rörelseutveckling som förelegat fram till våren 1991. En ny affärsplan utarbetades där den väsentliga skillnaden var att en ökad del av produktionen skulle flytta utomlands för att sänka produktionskostnaderna. Den nya affärsplanen baserades på en budget som under en tolvmånadersperiod skulle ge ett överskott på 2 mkr före finansiella kostnader. Utifrån detta beräknades ett avkastningsvärde på 8 mkr med ett 25 procentigt avkastningskrav före skatt. Vidare upprättades en kontrollbalansräkning som, med hänsyn till att förlagslånet från Fiskars OY redovisades som skuld, visade en brist. Om konvertering gjorts skulle bolagets kapital uppgått till ca 6,6 mkr. Substansvärdet bedömdes överstiga 6,6 mkr eftersom någon hänsyn vid beräkningen inte tagits till dolda immateriella värden i maskinkonstruktioner, produkträttigheter etc. Det substansvärde som framgår av bokslutet den 31 december 1991 blir inte rättvisande utan för lågt med hänsyn dels till nämnda värden, dels till att det bokförda värdet på maskiner och inventarier som övertogs från Ulveco AB tagits upp till nettovärdet efter ackumulerade avskrivningar, vilket medför ett för lågt värde. Priset på aktierna grundades på en avkastningsvärdering baserad på förväntningar om den nya affärsplanen med ökad utlandsproduktion samt den konverteringskurs som akterna åsattes vid tecknandet av ett konvertibelt företagslån. Av resultatrapporter som upprättats för första kvartalet 1992 framgår att täckningsgraden för kvartalet var bättre än budget och att overheadkostnaderna för perioden ligger i paritet med budget. Kalkylerna föreföll därför realistiska. Försäljningen avvek till nackdel från budgeten men det var konjunkturbetingat och inte förutsägbart vid aktieförsäljningen. Under våren 1992 vände marknaden och detta, tillsammans med att Fiskars OY visade ett ointresse att lösa konverteringslånet, ledde fram till konkurs. SE-banken lämnade ett lån om 1 mkr i januari 1992, vilket är ett tecken på den positiva förväntan som fanns på bolaget med hänsyn till den nya affärsplanen. - Länsrätten gör följande bedömning. - För att beräkna marknadsvärdet på inte börsnoterade aktier kan, enligt Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om värdering av aktier, RSV Dt 1991:31, tre metoder användas. Det är substansvärdemetoden, avkastningsvärdemetoden och likvidationsvärdemetoden. Den senare metoden är här i målet inte ifråga. Substansvärdemetoden innebär att skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder beräknas med ledning av senast upprättade bokslut. Avkastningsvärdemetoden innebär att värdet på aktierna bestäms med utgångspunkt i den framtida vinsten eller utdelningen. Riksskatteverket anger i rekommendationerna bl.a. följande. Substansvärdet får i de flesta fall anses ge uttryck för ett lägsta marknadsvärde på aktierna. Särskilt med hänsyn till de svårigheter som finns att beräkna ett marknadsvärde för icke noterade aktier bör annan metod än substansvärdemetoden användas endast i undantagsfall. Avkastningsvärdeberäkningen bör normalt grundas på vinstutvecklingen under en längre tidsperiod, 5-10 år. - Riksskatteverkets rekommendationer ger uttryck för att marknadsvärdet på icke börsnoterade aktier skall bestämmas efter en försiktig bedömning. Att en sådan bedömning även skall göras i mål mellan fåmansbolag och dess delägare framgår av rättspraxis, se RÅ 85 1:45. Det förhållandet att det i förevarande fall ligger i skattemyndighetens intresse att en försiktig bedömning görs kan inte föranleda annan bedömning. - I målet är ostridigt att Toroid visat stigande förlust från räkenskapsår 1989 till 1990 och att bolaget under 1991 visat så kraftiga förluster att kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen måst upprättas. Bokslut per den 31 december 1991 jämfört med delbokslut den 31 oktober 1991 visade därvid på en alltmer stigande förlust och att det egna kapitalet var förbrukat i ännu högre omfattning. Det är utrett att aktiernas substansvärde beräknat med ledning av bokslutet den 31 december 1991 visade 0 kr. Länsrätten konstaterar att det är förhållandena per förvärvstillfället den 1 januari 1992 som skall bedömas. Även vid en beräkning av värdet med ledning av avkastningsvärdemetoden kan därför inte beaktas faktiska förhållanden som inträffat efter detta datum. Vad R.F. åberopat om kostnadsutvecklingen i Toroid under de tre första månaderna av 1992 kan därför inte beaktas. Vad han i övrigt åberopat till stöd för sin värdering av aktierna bygger inte på bokslut under tidigare år utan i huvudsak endast på förväntningar. Förväntningar om att produktionskostnaderna skulle minska, omsättningen öka och Fiskars utlösa sin konvertibel. Vid den försiktiga bedömning av värdet på aktierna som länsrätten talat om ovan kan en sådan värdering inte anses tillförlitlig. Vad R.F. anfört föranleder inte länsrätten till antagande att värdet på aktierna per avyttringstillfället den 1 januari 1992 skulle ha överstigit 0 kr. R.F:s talan i denna del skall därför avslås. - Skattetillägg - Enligt 5 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324), TL, skall skattetillägg påföras skattskyldig som i deklarationen, eller annat skriftligt meddelande avgivet till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns oriktig. Skattetillägg får enligt 5 kap. 6 § TL efterges om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den särskilda avgiften. - R.F:s redovisning av försäljningen av Toroidaktierna i sin deklaration kan inte uppfattas på annat sätt än att han gett uttryck för att ha överlåtit aktierna till marknadsmässigt pris. Skattemyndigheten har inte med ledning av R.F:s deklaration utan först efter ingående utredning i form av taxeringsrevision kommit fram till att avyttringen skett till ett pris som ligger långt över marknadsvärdet. R.F:s uppgifter i deklarationen framstår därvid så klart missvisande att han måste anses ha lämnat oriktig uppgift vid redovisning av försäljningen av Toroidaktierna som medför att skattetillägg kan påföras honom. Skäl till eftergift av skattetillägget har inte visats föreligga. - R.F. fullföljde sin talan och tillade bl.a. följande. RSV Dt 1991:31 om värdering av aktier m.m. gällde värdering av aktier vid beräkning av skattepliktig förmögenhet och var inte tillämplig i detta fall. RÅ85 1:45 gav inte stöd för uppfattningen att en försiktig bedömning skulle ske i mål mellan fåmansbolag och dess delägare eller att substansvärdet generellt sett skulle anses motsvara ett marknadsvärde. Även om substansvärdemetoden kunde användas som en värdemätare hade man alltid möjlighet att beakta andra omständigheter, t.ex. förväntade värdeökningar (jfr prop. 1927:103 s. 29-30). Man kunde således inte utgå från att aktierna i ett bolag som hade ett negativt substansvärde inte kunde ha ett värde som översteg noll kronor. Det var förhållandena vid förvärvstillfället den 1 januari 1992 som skulle bedömas. Man skulle således beakta sådana förväntningar på värdeökning som förelåg vid den tidpunkten. Det fanns en rad omständigheter som gav anledning att bestämma värdet på aktierna till ett belopp som översteg vad som följde av en beräkning enligt substansvärdemetoden. Detta framgick också av auktoriserade revisorn Ulf Tidbecks utlåtande den 25 augusti 1994. Någon annan värdering hade inte gjorts av Toroid. Utlåtandet måste därför ligga till grund för bedömningen av aktiernas värde såvida det inte visades att det var behäftat med felaktigheter. Utlåtandet var baserat på allmänna principer för företagsvärdering och byggde på en genomgång av Toroids siffror och övriga förhållanden vid den aktuella tidpunkten. Skattemyndigheten hade inte gjort någon egen värdering och hade inte heller kunnat visa på felaktigheter i utredningen. - Skattemyndigheten bestred bifall till överklagandet och vidhöll vad som anförts i länsrätten med tillägg av bl.a. följande. I RSV Dt 1991:31 angavs några vanligt förekommande värderingsmetoder vid värdering av aktier. Metoderna var inte specifika enbart vid beräkningen av skattepliktig förmögenhet utan de fick anses vara allmänt förekommande metoder i skilda värderingssituationer. De olika metoderna gav som regel olika teoretiska värdenivåer på en verksamhet, eller på tillgångarna i en verksamhet. Det "verkliga" värdet - marknadsvärdet - var det pris som en utomstående köpare var villig att betala. I förevarande fall förelåg en överlåtelse av aktier mellan fåmansbolag och bolagets delägare. Köpeskillingen hade inte bestämts på ett affärsmässigt sätt genom att överlåtelsen t.ex. föregåtts av förhandlingar mellan oberoende parter. Mot denna bakgrund framstod det som självklart att de värden som framkom vid tillämpningen av någon av värderingsmetoderna kunde vara behäftade med osäkerhet och att bedömningen av uppskattat marknadsvärde skulle ske med beaktande av försiktighet. Klaganden gjorde inte gällande att någon specifik eller tillförlitlig värderingsmetod kommit till användning när bolaget och delägarna bestämde värdet på aktierna. RÅ 85 1:45 gällde eftertaxering vid utköp av kommanditbolagsandel från delägarens fåmansbolag. Regeringsrätten fann därvid att det inte var tillfredsställande utrett att andelens substansvärde översteg åsatt förvärvspris. Utgången i målet gav stöd för uppfattningen att marknadsvärdet - i avsaknad av en affärsmässig avyttring mellan oberoende parter - skulle bedömas enligt en försiktig värdering. - R.F. tillade därefter bl.a. följande. Det torde vara en allmän uppfattning att substansvärdet endast kunde läggas till grund för marknadsvärde i rent vilande bolag utan affärsverksamhet. Ett bolag som driver näringsverksamhet kan inte värderas efter substansvärdet. Värderingen måste självklart i dessa fall beakta förväntningsvärdet. Med skattemyndlighetens synsätt skulle ett konsultföretag aldrig ha något värde, eftersom framtida konsulttjänster och tillgång till marknaden inte över huvud taget skulle beaktas vid en dylik värdering. Någon formell värdering gjordes inte av aktierna vid försäljningstillfället. Den andre delägaren och han själv erhöll endast ett belopp motsvarande eget anskaffningsvärde för aktierna. Vid samma tidpunkt erhöll en utomstående person ersättning motsvarande ett bolagsvärde på 5,2 mkr. Eftersom erlagt pris kraftigt understeg bolagets marknadsvärde fanns det inte skäl att genomföra någon formell värdering av bolaget. Hade man anat att priset skulle ifrågasättas hade naturligtvis en värdering gjorts. Bolaget hade vid den aktuella tidpunkten upprättat en budget som gav ett marknadsvärde på bolaget på cirka 8 mkr. Det pris som togs ut låg på mindre än hälften av detta värde. Skattemyndigheten hade inte visat att den använda värderingsmetoden inte byggde på allmänt vedertagna värderingsgrunder. Ulf Tidbeck hade i sin värdering utgått från förhållanden som var kända vid överlåtelsetidpunkten. Han hade lagt befintlig budget till grund och påvisat att denna budget var realistisk och byggde på den nya kostnadsnivå som utlandsproduktionen medförde. Bolaget fick även betydande bankkrediter cirka en månad efter försäljningen. Det var marknaden som kom att förändras cirka två månader efter försäljningen och konkursen var ett faktum. - Kammarrätten i Stockholm (2000-10-12, Lindgren, Engquist, Berglund) avslog överklagandet och yttrade. - Kammarrätten finner i likhet med länsrätten att marknadsvärdet på icke börsnoterade aktier i en situation som den förevarande skall bestämmas efter en försiktig bedömning och att substansvärdemetoden därvid bör användas. Denna metod ger ofta ett lågt marknadsvärde och värdet kan därför behöva justeras med t.ex. dolda immateriella värden. - De omständigheter som R.F. åberopat som stöd för sin högre värdering av aktierna kan emellertid enligt kammarrättens mening inte medföra att värdet kan anses överstiga noll kronor. - Kammarrätten gör samma bedömning som länsrätten vad avser skattetillägget. - R.F. fullföljde sin talan. - Regeringsrätten beslutade den 25 februari 2003 att meddela prövningstillstånd såvitt gällde frågan om skattetillägg och angav därvid att Regeringsrätten senare skulle ta ställning till frågan om prövningstillstånd i målet i övrigt. - Skatteverket (SKV), som bestred bifall till överklagandet såvitt gällde frågan om skattetillägg, förelades av Regeringsrätten att yttra sig rörande de inkomstskattemässiga konsekvenserna av underinstansernas bedömning av att aktierna vid avyttringen saknat värde. SKV anförde därvid i sitt yttrande bl.a. att som en konsekvens av skattemyndighetens ändring borde R.F:s taxering för inkomst av tjänst sättas ned med 37 893 kr samt avdrag för realisationsförlust medges honom med (5/6 av 70 procent av 30 050 kr =) 17 529 kr. - Regeringsrätten (2004-10-11, Hulgaard, Wennerström, Almgren, Kindlund, Hamberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten finner skäl föreligga att meddela prövningstillstånd även såvitt avser den del av målet som avser inkomsttaxeringen. - R.F. har i målet gjort gällande att det pris han fick för aktierna i vart fall inte översteg marknadsvärdet för dessa. Till stöd för sin uppfattning har han anfört att priset hade beräknats med ledning av både substans- och avkastningsvärderingar och dessutom med stöd av det pris som aktierna åsattes i samband med att ett utomstående bolag i april 1990 tecknade ett lån i Toroid avseende konvertibla skuldebrev. Han har senare hänvisat till ytterligare faktorer till stöd för att hans uppfattning i värderingsfrågan är riktig, bl.a. att den under år 1991 upprättade nya affärsplanen följdes fram till februari 1992 då efterfrågan på Toroids produkter kraftigt försvagades samt det förhållandet att bolagets bank några veckor efter aktieöverlåtelsen beviljade bolaget ett lån på en miljon kr. Han åberopar vidare ett av auktoriserade revisorn Ulf Tidbeck avgivet utlåtande avseende aktiernas värde vid överlåtelsetillfället. - Skattemyndigheten å sin sida grundade sitt taxeringsbeslut på uppfattningen att de överlåtna aktierna saknade värde vid överlåtelsetillfället. Som stöd för sin uppfattning pekade myndigheten på att Toroid sedan flera år tillbaka hade redovisat förluster i sin verksamhet, att det egna kapitalet i bolaget enligt upprättade kontrollbalansräkningar var förbrukat redan under hösten 1991, att bolaget försattes i konkurs kort tid efter överlåtelsetillfället samt att gängse metoder för värdering av aktier i fåmansföretag, såsom de enligt Riksskatteverkets rekommendationer RSV Dt 1991:31 skall tillämpas, ledde till resultatet att aktierna saknade värde. - SKV hävdar att skattemyndigheten i tillräcklig mån visat att R.F:s uppgift om aktiernas marknadsvärde är oriktig. Eftersom han inte lämnat några uppgifter om hur marknadsvärdet beräknats anser verket att hans uppgift om marknadsvärdet inte kan ses som ett öppet oriktigt yrkande. Enligt verkets uppfattning är felaktigheten så betydande att R.F:s uppgift bör ses som en sådan felkaraktärisering av de rätta förhållandena som utgör oriktig uppgift. Det föreligger därför förutsättningar att påföra honom skattetillägg. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Det föreligger betydande svårigheter att fastställa ett entydigt marknadsvärde på aktier av ifrågavarande slag. Oavsett vilka metoder som används kan dessa endast tjäna som ett hjälpmedel för bedömningen av vilket pris aktierna skulle betinga vid en försäljning på den allmänna marknaden. - Utredningen i målet ger enligt Regeringsrättens mening tillräckligt stöd för underinstansernas åtgärd att beskatta R.F. med utgångspunkt i att aktierna saknat marknadsvärde. Beskattningen i inkomstslaget tjänst för 262 260 kr skall därför stå fast. Som SKV påpekat skall emellertid R.F. vid sådant förhållande inte beskattas för beloppet 37 893 kr i samma inkomstslag och vidare skall han medges avdrag för realisationsförlust med 17 529 kr. - För att skattetillägg skall kunna påföras fordras att den uppgift R.F. lämnat beträffande aktiernas värde befinns vara oriktig. Med oriktig uppgift avses en felaktig sakuppgift men däremot inte en oriktig värdering grundad på den skattskyldiges subjektiva uppfattning (jfr prop. 1971:10 s. 269 och RÅ 1999 ref. 17). Även om den vid inkomsttaxeringen gjorda värderingen avsevärt skiljer sig från det avtalade priset för aktierna kan R.F., med hänsyn till de av honom anförda omständigheterna och de förut berörda svårigheterna att bestämma marknadsvärdet på aktierna, inte anses på grund därav ha lämnat en sådan oriktig uppgift som krävs för att skattetillägg skall kunna påföras. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten meddelar prövningstillstånd även såvitt gäller inkomsttaxeringen. - Regeringsrätten bifaller överklagandet såvitt avser inkomsttaxeringen på så sätt att R.F. inte skall beskattas i inkomstslaget tjänst för beloppet 37 893 kr samt att han skall medges avdrag för realisationsförlust med 17 529 kr. - Regeringsrätten förklarar att R.F. inte skall påföras skattetillägg. - Regeringsråden Almgren och Hamberg deltog inte i beslutet om prövningstillstånd. - (fd I 2004-05-26, Heinefors) - Samma dag avgjordes mål nr 7977-00 beträffande en annan delägare och företagsledare i Swedcord Development AB i vilket mål omständigheterna var likartade och utgången densamma.

*REGI

*INST