RÅ 2004:40
Handläggningen i domstol av mål rörande återkallelse respektive utfärdande av F-skattsedel (I och II).
I
Skattemyndigheten i Linköping beslutade den 15 juni 2001 att återkalla EUC AB:s F-skattsedel under åberopande av att bolaget brustit i sin betalning av skatt i en utsträckning som inte var obetydlig.
Länsrätten i Östergötlands län
Bolaget överklagade beslutet och yrkade att det skulle undanröjas.
Domskäl
Länsrätten i Östergötlands län (2001-09-24, ordförande Idstrand) yttrade: EUC AB har vid ett flertal tillfällen underlåtit att betala de skatter och avgifter som förfallit till betalning. Tidvis har det varit fråga om betydande belopp. Skattemyndigheten har meddelat bolaget att man övervägde att återkalla F-skattsedeln om inte samtliga poster som förfallit till betalning betalades inom en tvåveckorsperiod. Bolaget betalade det belopp som överlämnats till kronofogdemyndigheten för indrivning men inte den skuld som belastade skattekontot. Vid tiden för skattemyndighetens beslut fanns således obetalade skatter och avgifter som avsåg ett flertal betalningsförsummelser. Skattemyndigheten har därför haft fog för att återkalla bolagets F-skattsedel. Överklagandet skall därför avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.
Bolaget överklagade domen hos Kammarrätten i Jönköping och vidhöll sitt yrkande.
Kammarrätten i Jönköping (2002-05-31, Lindgren, Stridbeck, Andersson- Jarl, referent) avskrev målet efter att ha konstaterat att skattemyndighetens beslut gällde preliminär skatt som var att hänföra till inkomståret 2001 och - med hänvisning till rättsfallet RÅ 1998 ref. 2 - att den fråga som omfattades av överklagandet således hade förfallit.
Såväl Skatteverket som bolaget överklagade kammarrättens avskrivningsbeslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet och återförvisa målet till kammarrätten. Skatteverket anförde att beslutet om återkallelse innebar att bolaget inte fick någon ny F-skattsedel utan prövning, att beslutet hade verkan inte bara för det aktuella inkomståret och att det för bolaget var fortsatt angeläget att få återkallelsefrågan överprövad. Bolaget anförde att beslutet fått långtgående konsekvenser ekonomiskt och personellt och att sex anställda hade sagts upp.
Bolaget yrkade även ersättning för sina kostnader i Regeringsrätten med 2 525 kr.
Regeringsrätten (2004-04-23, Billum, Sandström, Ersson, Nord, Stävberg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 4 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) framgår att skattemyndigheten för varje inkomstår skall utfärda skattsedlar på preliminär skatt samt att det för sådan skatt skall finnas två slag av skattsedlar, F-skattsedel och A-skattsedel. I samma kapitel finns bestämmelser om utfärdande och återkallelse av F-skattsedel i 7-11 §§ resp. 13-15 §§.
Efter ansökan kan F-skattsedel utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet (7 §). F-skattsedel skall utan ansökan utfärdas för den som vid utgången av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel (8 §). Har F-skattsedeln återkallats och beslutet vid inkomstårets utgång inte ändrats och inte heller inhiberats är den bestämmelsen inte tillämplig. F-skattsedel för ett följande inkomstår förutsätter således en ny ansökan. Har en F-skattsedel återkallats på grund av brister i redovisning eller betalning av skatt får som huvudregel en ny F-skattsedel inte utfärdas så länge grunden för återkallelsen finns kvar (11 § första stycket 2). I vissa andra återkallelsefall gäller en karenstid om två år för att få en ny F-skattsedel (11 § första stycket 1).
Regeringsrätten gör följande bedömning.
Reglerna om F-skattsedel syftar till att på ett enkelt sätt göra klart när en uppdragsgivare inte skall göra skatteavdrag och betala sociala avgifter på utbetalda ersättningar. Även om F-skattsedel förutsätter att näringsverksamhet bedrivs eller skall bedrivas gäller inte det omvända; innehav av F-skattsedel är inte något krav för att bedriva näringsverksamhet. I kontakter med presumtiva uppdragsgivare är det emellertid ofta i praktiken en betydande nackdel för en näringsidkare att inte ha F-skattsedel. Skattemyndigheternas beslut rörande F-skattsedlar kan därför vara av stor vikt för den enskilde och kan i hög grad påverka dennes framtida förhållanden.
Beslut om återkallelse av F-skattsedel framstår som särskilt ingripande. Den enskilde har då ofta ett befogat intresse av att få en domstolsprövning i vanlig ordning även om inkomståret gått till ända och frågan därför formellt förfallit.
I det aktuella målet har skattemyndigheten och länsrätten grundat sina ställningstaganden på bedömningen att bolaget brustit i betalning av skatt i en utsträckning som inte varit obetydlig. Mot bakgrund av vad här har sagts borde kammarrätten inte ha skrivit av målet utan i stället avgjort frågan om prövningstillstånd. Målet bör därför återförvisas till kammarrätten.
Bolaget har yrkat ersättning för kostnader för inläsning och hämtning av dokument m.m. En förutsättning för att ersättning skall kunna beviljas är enligt 3 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. att fråga är om kostnader för ombud, biträde e.d. Såvitt framgår är kostnaderna inte av det slaget. Ersättning kan därför inte beviljas.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade avskrivningsbeslutet och visar målet åter till Kammarrätten i Jönköping för fortsatt handläggning.
Regeringsrätten avslår yrkandet om ersättning för kostnader.
II
G.F. ansökte i augusti 2000 om F-skatt. Mot bakgrund av att ersättning för arbete som chaufför och vissa sysslor i jordbruk bedömdes vara att hänföra till inkomstslaget tjänst beslutade Skattemyndigheten i Göteborg den 29 mars 2001 att tilldela honom F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483).
Länsrätten i Mariestad
G.F. överklagade beslutet och yrkade att han skulle tilldelas F-skattsedel utan villkor.
Domskäl
Länsrätten i Mariestad (2002-01-10, ordförande Ocklind) yttrade: - - - Av utredningen i målet framgår inte annat än att de uppdrag G.F. haft som chaufför, inom jordbruk och med sortering av ägg ägt rum under väsentligen samma förutsättningar som om han hade varit tillfälligt anställd hos resp. uppdragsgivare. Annat har således inte visats än att G.F. vid de tillfällen han har varit verksam hos resp. uppdragsgivare har stått under dennes arbetsledning och ingått i arbetsorganisationen på samma sätt som övriga anställda. Det har också varit fråga om ett fåtal uppdragsgivare. G.F:s situation skiljer sig därmed också från den situation som beskrivs i rättsfallet RÅ 2001 ref. 25. Det finns därför skälig anledning anta att den verksamhet som nu är aktuell inte kan anses som en självständigt bedriven näringsverksamhet. F-skattsedeln skall därmed inte heller omfattas av inkomster från denna verksamhet. - Länsrätten avslår överklagandet.
Kammarrätten i Jönköping
G.F. överklagade domen och vidhöll sitt yrkande.
Kammarrätten i Jönköping (2002-11-01, Falkelius, Ramberg, referent, von Strokirch) meddelade prövningstillstånd och avskrev målet efter att ha konstaterat att skattemyndighetens beslut gällde preliminär skatt som var att hänföra till ett tidigare inkomstår och - med hänvisning till rättsfallet RÅ 1998 ref. 2 - att den fråga som omfattades av överklagandet således hade förfallit.
G.F. överklagade kammarrättens avskrivningsbeslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet och återförvisa målet till kammarrätten. Han anförde bl.a. att förhållandena i det av kammarrätten åberopade rättsfallet inte var jämförbara.
Skatteverket tillstyrkte att målet återförvisades till kammarrätten. Verket anförde bl.a. att det för G.F. var fortsatt angeläget att få den i målet aktuella frågan överprövad.
Regeringsrätten (2004-04-23, Billum, Sandström, Ersson, Nord, Stävberg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 4 kap. 6 § skattebetalningslagen framgår att skattemyndigheten för varje inkomstår skall utfärda skattsedlar på preliminär skatt samt att det för sådan skatt skall finnas två slag av skattsedlar, F-skattsedel och A-skattsedel. I samma kapitel finns bestämmelser om utfärdande och återkallelse av F-skattsedel i 7-11 §§ resp. 13-15 §§ samt om utfärdande av A-skattsedel i 16 §.
Efter ansökan kan F-skattsedel utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet (7 §). F-skattsedel skall utan ansökan utfärdas för den som vid utgången av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel (8 §). Skattemyndigheten får i fråga om fysiska personer besluta att en F-skattsedel skall utfärdas under villkor att den åberopas endast i personens näringsverksamhet (9 §); det kan då bli aktuellt att utfärda också en A-skattsedel (jfr 16 §).
Regeringsrätten gör följande bedömning.
Den omständigheten att skattsedeln formellt avser visst inkomstår utesluter inte att kammarrätten i efterhand prövar målet i sak. Kammarrätten har således inte haft fog för att med hänvisning till RÅ 1998 ref. 2 avskriva målet.
Avskrivningsbeslutet har fattats sedan kammarrätten meddelat prövningstillstånd. När den av kammarrätten angivna grunden för att avskriva målet inte kan åberopas bör kammarrätten, som också Skatteverket förordat, pröva målet i sak. Överklagandet skall således bifallas.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade avskrivningsbeslutet och visar målet åter till Kammarrätten i Jönköping för fortsatt handläggning.