RÅ 2005 not 129

Not 129. Överklagande av Skatteverket av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked frågade A bl.a. hur anskaffningsvärdet skulle bestämmas för aktier som han förvärvat genom deltagande i ett optionsprogram; kvalifikationstidpunkten hade infallit under tiden den 1 januari 1996 - den 30 juni 1998 (fråga 2 a) eller senare men före den 21 juni 1994 (fråga 2 b). -Skatterättsnämnden (2005-05-26, André, ordf., Wingren, Knutsson, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Virin): Förhandsbesked. Fråga 2. Anskaffningsutgiften för aktier som A förvärvar eller förvärvat med äldre optioner utgörs av optionernas marknadsvärde vid tidpunkten när optionen hade kunnat utnyttjas med tillägg av lösenpris för aktierna (2 a). - Anskaffningsutgiften för aktier som A förvärvar med yngre optioner utgörs av aktiens marknadsvärde vid förvärvet (2 b). - Motivering. A är bosatt i Sverige och anställd inom X-koncernen. Under perioden oktober 1994 - juni 2004 var han placerad och bosatt i Frankrike. Under den tiden var han endast begränsat skattskyldig i Sverige. A deltar sedan år 1995 i koncernens optionsprogram avseende s.k. personaloptioner. Optionstilldelning sker varje år. Tidpunkten för rätten att utnyttja optionerna enligt de olika optionsprogrammen, i ansökan benämnd kvalifikationstidpunkten, infaller normalt successivt under en fyraårsperiod med början ett år efter tilldelningen då en fjärdedel av optionerna får utnyttjas. Optionerna löper på 10 år. - A önskar besked om skattekonsekvenserna av att han i Sverige utnyttjar optioner som tjänats in innan han flyttade till Sverige. Ansökan avser dels äldre optioner (jfr 4 kap. 10 § lagen [1999:1230] om ikraftträdande av inkomstskattelagen [1999:1229], IL), dels yngre optioner. - Anskaffningsutgiften för aktie som en skattskyldig förvärvar på förmånliga villkor från sin arbetsgivare beräknas normalt på grundval av aktiens marknadsvärde vid tidpunkten då förmånen skall tas upp till beskattning (se 11 kap. 1 § och 61 kap. 2 § första stycket IL). Beräkningen av anskaffningsutgiften påverkas inte av att tillämpliga regler kan leda till att någon förmånsbeskattning i det enskilda fallet inte skall ske i Sverige. - Vid beräkningen av anskaffningsutgiften för aktier förvärvade med äldre optioner följer av praxis att utgångspunkten är marknadsvärdet då optionerna hade kunnat utnyttjas, den s.k. "kan-tidpunkten”. Anskaffningsutgiften utgörs därför av marknadsvärdet på aktien vid "kan-tidpunkten" med tillägg för lösenpriset på aktierna (2 a). - För yngre optioner gäller att anskaffningsutgiften för aktie som en skattskyldig förvärvar på förmånliga villkor från sin arbetsgivare beräknas på grundval av aktiens marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet eftersom detta värde utgör utgångspunkten för förmånens värdering. Detta är oberoende av om något lösenpris betalas för aktien eller ej eftersom en sådan betalning i motsvarande mån reducerar förmånens storlek. - Beräkningen av anskaffningsutgiften för aktier förvärvade med yngre optioner utgörs därför av betalt lösenbelopp och ett belopp motsvarande förmånen, dvs. marknadsvärdet vid förvärvet av aktierna (2 b). - Skatteverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa Skatterättsnämndens svar på fråga 2. Verket anförde bl.a. följande. Frågan är vad som avses med anskaffningsutgift i 44 kap. 14 § IL. Ett synsätt är att anse att anskaffningsutgiften för aktier förvärvade genom utnyttjande av en personaloption utgörs av lösenpriset utan tillägg för förmånsvärdet vid beskattningen. Framför allt är det bestämmelserna i 11 kap. 15 § IL, om undantag från huvudprincipen att anställda skall förmånsbeskattas när de förvärvar värdepapper till underpris från arbetsgivaren, som kan tyda på att det värde på värdepappret som överstiger lösenpriset inte skall räknas in i anskaffningsutgiften vid en framtida försäljning. Rättsfallen RÅ 2002 ref. 101 och RÅ85 1:64 tyder emellertid närmast på det motsatta, nämligen att det är marknadsvärdet på de köpta aktierna som utgör anskaffningsutgift även i de fall någon beskattning av förmånen inte kommit till stånd i Sverige. - Regeringsrätten (2005-10-17, Schäder, Almgren, Stävberg, Kindlund, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör amma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del det har överklagats. (fd I 2005-09-21, Ohlsson)