RÅ 2005:78

A.J. överklagade kommunens beslut och anförde bl.a. följande. Namn och adress är uppgifter som normalt sett måste betraktas som harmlösa. I avslagsbeslutet utvecklar kommunen inte vad den anser vara den särskilda anledning som förhindrar ett utlämnande. Genom telefonkontakt har indirekt framgått att personer på aktuell lista skall "skyddas" från journalister.

Norrtälje kommun avstyrkte bifall till överklagandet och anförde följande. En avgångselev vid gymnasieskolan i Norrtälje kommun har polisanmält en lärare för våldtäkt. Såvitt kommunen kan bedöma finner eleven som anmält läraren samt elevens klasskamrater situationen som mycket påfrestande. Eleven samt elevens klasskamrater skulle lida men om klasslistan lämnades ut vid efterfrågat tillfälle. Det kan därför av särskild anledning antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Kammarrätten i Stockholm (2005-06-28, Lindgren, Lindbäck, Stålnacke, referent) instämde i Norrtälje kommuns bedömning och avslog överklagandet.

A.J. yrkade i överklagande att Regeringsrätten, med ändring av kammarrättens dom, skulle besluta att lämna ut den efterfrågade klasslistan till honom och anförde bl.a. följande. Kammarrätten baserar sin dom endast på ett generellt påstående från kommunen om att berörda elever finner situationen på skolan som mycket påfrestande och att de skulle lida men om klasslistan lämnades ut vid det efterfrågade tillfället. Ställt i relation till förarbetsuttalanden till 7 kap. 9 § tredje stycket sekretesslagen kan konstateras att det inte på något sätt har visats att det skulle föreligga en situation med befarad personförföljelse eller andra former av trakasserier. Skulle i något enskilt fall detta kunna visas ter det sig direkt orimligt att göra gällande att det skulle vara fallet för samtliga elever som finns på klasslistan.

Regeringsrätten (2005-12-21, Eliason, Almgren, Kindlund, Lundin, Fernlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 7 kap. 9 § tredje stycket sekretesslagen gäller sekretess i bl.a. gymnasieskolan för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller således med ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. en presumtion för offentlighet. Därutöver skall det av någon särskild anledning kunna antas att men uppstår om uppgifterna lämnas ut. Sekretesskyddet motsvarar det som gäller för adresser m.m. inom folkbokföringen (7 kap. 15 § sekretesslagen).

Bestämmelsen infördes genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1998. Den var en del i ett lagstiftningsärende som hade till syfte att förbättra skyddet inom bl.a. folkbokföringen för förföljda personer. Det uttalades i lagstiftningsärendet att skyddet inom skolan, när det gäller adresser och andra uppgifter som kan användas för förföljelse, i första hand skulle inriktas på personer som på förhand kunde sägas ha behov av skydd. Personer som hos folkbokföringsmyndigheten har s.k. sekretessmarkering eller som beviljats kvarskrivning enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) skulle kunna få adressuppgifter skyddade inom skolan inte endast i de fall folkbokföringsmyndigheten lämnat uppgifterna till skolan utan även i de fall personerna själva lämnat dem (prop. 1997/98:9 s. 39 f.).

Den aktuella klasslistan innehåller främst uppgifter om elevernas namn, adress och telefonnummer. Det är således fråga om sådana harmlösa uppgifter som typiskt sett kan lämnas ut i de fall sekretess gäller med ett rakt skaderekvisit.

Såvitt framkommit i målet är inte någon av eleverna på klasslistan eller deras anhöriga föremål för sekretessmarkering eller kvarskrivning. Skolan har som skäl för att inte lämna ut uppgifterna anfört att en av eleverna polisanmält en lärare för våldtäkt och att denne elev och dennes klasskamrater finner situationen mycket påfrestande. På vilket sätt situationen skulle vara påfrestande eller i vilken mån den skulle påverkas av att uppgiften om vilka som går i klassen blir offentlig har inte uppgivits. Enligt Regeringsrättens mening kan inte endast det förhållandet, att en av de personer som finns namngivna i en handling har gjort en polisanmälan rörande ett allvarligt brott och det är en journalist som begärt att få del av uppgifterna i handlingen, medföra att någon enskild av särskild anledning kan antas lida men om uppgifterna lämnas ut. Något annat skäl för att listorna inte skall lämnas ut har inte framkommit. A.J:s talan skall därför bifallas.