RÅ 2006 not 187

Elevboende i anslutning till folkhögskola ansågs inte utgöra en bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna

Not 187. Vuxennämnden i Eskilstuna kommun beslutade den 28 september 2004 att avslå en ansökan av F.H.H. om insats enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i form av boende på Mo Gård Folkhögskola. Som skäl för beslutet angavs att boende på folkhögskola inte ingick i insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS. - F.H.H. överklagade Vuxennämndens beslut och yrkade att beslutet skulle ändras så att han beviljades en bostad med särskild service i anknytning till Mo Gård Resurscenter. Till stöd för överklagandet anförde han bl.a. följande, Han har en diagnos inom autismspektrumet vilket yttrar sig i tydliga svårigheter vad avser social interaktion, kommunikation och flexibilitet. Han har även en grav progredierande hörselnedsättning. Då han i sitt hemland inte hade möjlighet att få varken hörselapparat eller undervisning har han inte kunnat utveckla ett ordentligt språk. Han har till följd av sitt funktionshinder stora svårigheter att skapa sammanhang i tillvaron. Han fäster stor vikt vid detaljer och kräver att omgivningen omgående skall förklara saker och svara på hans frågor. Han har inget tålamod. Detta leder till att omgivningen uppfattar honom som påfrestande, vilket påverkar hans sociala kontakter. I längden riskerar han social isolering. Han behöver därför en förstående omgivning i en lugn och anpassad miljö. De få släktingar han har, hans sjukliga mor och en bror med egen familj, förmår inte ge honom det stöd han behöver. Mo Gård motsvarar ett helhetspaket och är inte enbart en folkhögskola i vanlig bemärkelse. Boendet där motsvarar de kriterier som faller under servicebostad enligt 9 § 9 LSS. Mo Gård erbjuder personer med kombinerad hörselskada/dövhet och autism eller utvecklingsstörning individuellt anpassad undervisning. Undervisning som den som bedrivs på Mo Gård går inte att återfinna på andra orter i Sverige. Där har han möjlighet att tillägna sig elementära verktyg som han för närvarande saknar för att kunna hantera sin livssituation, t.ex. språk, vardagsrutiner och matlagning. Han har kapacitet, förmåga och motivation att under stödinsatser från omgivningen lära sig detta. Vuxennämnden har inte vägt in hans helhetssituation i sitt beslut. - Vuxennämnden vidhöll sitt beslut. -Länsrätten i Södermanlands län (2004-12-10, ordf. Ekholm) yttrade. LSS omfattar enligt 1 § personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. - Av 7 § LSS följer att personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § första stycket 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Insatserna för särskilt stöd och service är enligt 9 § 9 bl.a. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. - Enligt förarbetena till LSS (prop. I992/93.:159, s. 179 f.) kan en bostad enligt 9 § 9 utformas på olika sätt. Tre huvudformer kan dock urskiljas. Det kan vara fråga om en av kommunen anvisad särskilt anpassad bostad utan fast bemanning eller en servicebostad med visst fast basstöd genom anställd personal för anläggningen eller slutligen en gruppbostad med erforderlig fast kollektiv bemanning som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov. Med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt. Bostaden upplåts på sedvanligt sätt. Servicehus är beteckning för en anläggning med flera servicebostäder, visst fast basstöd genom anställd personal för anläggningen och gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Servicebostäder kan också vara förlagda i ett vanligt bostadshus. - Av Socialstyrelsens skrift "Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - stöd för rättstillämpning och handläggning" s. 33 framgår bl.a. att det för samtliga boendeformer enligt 9 § 9 LSS gäller att bostaden skall vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte skall ha en institutionell prägel. De grundläggande kraven på en bostad för vuxna enligt LSS utesluter vissa boendeformer. Insatsen kan t.ex. inte ges i form av boende på sjukhem, korttidshem, hem för vård eller boende eller på folkhögskola. - Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. F.H.H. kom till Sverige i januari 2002. Han bor tillsammans med sin mor. Han har en bror som bor tillsammans med sin familj på kort avstånd från honom. F.H.H. tillhör personkrets enligt 1 § 1 LSS. Han har en autismspektrumstörning och hans begåvningsnivå är mycket svårbedömd. F.H.H. har mycket svårt att förstå och utföra vissa enkla uppgifter och är mycket långsam i det mentala arbetet. Samtidigt är hans minnesfunktioner mycket goda även om han minns detaljer som andra inte finner väsentliga. F.H.H. har också en förmåga att koncentrera sig mycket starkt vilket gör att det är svårt för honom att skifta uppmärksamhet. Han har en mycket skicklig analytisk förmåga vilket han visat i schackspel. F.H.H. har en grav, bilateral sensorineural hörselskada. - Enligt brodern hör F.H.H. bra sedan han fick hörapparaterna för cirka två år sedan. I augusti 2002 började F.H.H. att studera svenska för invandrare (SFI) i Huddinge. Han gick i skolan i sex månader, men där fanns inte de resurser som behövdes för att han skulle kunna tillgodogöra sig undervisningen. F.H.H. klarar hygien och toalettbestyr samt på- och avklädning själv. Han kan även äta och dricka själv, men behöver hjälp med matlagning. Han har inga problem att förflytta sig. Han har svårt att kommunicera på svenska och har inte heller lärt sig att tala sitt hemspråk ordentligt. Han uttrycker sig inte i fullständiga meningar. F.H.H. har uttryckt att han inte är intresserad av bostad med särskild service inom Eskilstuna kommun. - Arbetskonsulenten och dövpedagogen på Arbetsförmedlingen för döva i Uppsala anförde i intyg den 8 augusti 2004 bl.a. följande. Hon och dövkonsulenten träffade den 11 maj 2004 F.H.H. för att diskutera hans möjligheter till integration och SFI-undervisning. Döva som flyttar till Sverige har behov av att lära sig både skriven svenska och svenskt teckenspråk. Denna undervisning måste ske på teckenspråk. De har även behov av att träffa andra döva för att komma in i dövgemenskapen. Om så sker fungerar integrationen för döva invandrare ofta mycket väl. Några få kommuner i landet som har många döva invånare kan erbjuda anpassad svenskundervisning. Döva från övriga kommuner kan få SFI-undervisning vid Västanviks folkhögskola eller vid Mo Gårds Resurscenter för döva i Finspång. Undervisningen vid Mo Gård sker i små grupper om två till fyra personer och är anpassad för personer med särskilda behov. Man har tillgång till specialistresurser som kan utreda personens förutsättningar och behov. Här finns även boende- och fritidspersonal som har till uppgift att stödja personen till att kunna klara av att leva ett självständigt liv. Enligt hennes mening står det helt klart att F.H.H. är i behov av de resurser som Mo Gård kan erbjuda. Han har inte den självständighet som krävs för att gå i skola på annan ort utan stöd och han har inte tillräckliga resurser för att ta till sig undervisning i en större grupp. - I yttrande den 15 juni 2004 anförde rektorn vid Mo Gård Folkhögskola, bl.a. följande. Under sommaren 2003 gjorde F.H.H. ett besök på Resurscenter Mo Gård och Mo Gård Folkhögskola. Det samlade intrycket var att F.H.H. vore lämplig för ett boende i folkhögskolans elevboende, det vill säga boende i egen lägenhet med visst stöd av personal. Mo Gård Folkhögskola är en teckenspråkig folkhögskola som erbjuder möjlighet till individanpassade studier i skola och boende. Skolan erbjuder även personalstöd i boende och fritid för de som önskar. Enligt skolans pedagogiska ide utgår man från en helhetssyn och ett dagligt lärande som äger rum både under och efter traditionell skoltid. Varje elev har en individuell plan där man utgår från elevens behov, förutsättningar och önskemål. - Av Mo Gårds hemsida på Internet (www.mogard.se) under rubriken boende framgår bl.a. följande. Mo Gård Resurscenters gäster bor i egna lägenheter med Mo Gård som hyresvärd. Lägenheterna ingår i Mo Gårds grupp- och servicebostäder (enligt LSS-normer). Bostaden består oftast av allrum med pentry och ett separat sovrum samt badmulltoalett. Med stöd av personal utrustar gästen själv sin bostad. Vidare finns tillgång till egna förrådsutrymmen och gemensam tvättstuga. De flesta bostäder ligger i markplan och har ofta egen möblerbar altan. - Länsrätten gör följande bedömning. - F.H.H. har bedömts tillhöra personkrets enligt 1§ 1 LSS. Det råder heller ingen tvist om att F.H.H. till följd av sina funktionshinder har behov av bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 LSS. Frågan som länsrätten har att ta ställning till är därför om det nu aktuella boendet på. Mo Gårds Resurscenter faller under 9 § 9 LSS. Härvid är inledningsvis att märka att det sannolikt förhåller sig så att boende på folkhögskola normalt sett inte faller under det aktuella lagrummet. Ett sådant boende torde i regel inte vara att anse som fullvärdigt och har ofta en alltför kortsiktig karaktär. Härtill ska läggas att ett boende enligt 9 § 9 LSS inte skall ha en institutionell prägel. Enligt länsrättens mening kan emellertid det förhållandet att boendet är beläget i anslutning till en folkhögskola inte i sig anses innebära att det faller utanför 9 § 9 LSS. Avgörande bör istället vara en bedömning av boendets utformning och innehåll. 1 målet har framkommit att det aktuella boendet innebär egen lägenhet, oftast bestående av allrum med pentry, separat sovrum samt badrum med toalett. Den boende hyr lägenheten av Mo Gård och utrustar själv sin bostad med stöd av personal Även i övrigt finns tillgång till hjälp och stöd från personal. Boendet på Mo Gård synes således påminna om boende i servicebostad eller grupphostad. På Mo Gård kan F.H.H. dessutom få tillgång till sådan undervisning som han har behov av för att kunna öka sina möjligheter till ett självständigt liv. Denna lösning förefaller med tanke på F.H.H:s behov av att lära sig kommunicera i tillräcklig utsträckning innebära en långsiktig placering. Det har av utredningen i målet inte framkommit att sådan undervisning kan ges på lämpligare sätt. Länsrätten finner mot bakgrund av det ovan anförda att den sökta insatsen, boende på Mo Gårds Resurscenter, skall anses falla under 9 § 9 LSS och att F.H.H. lämpligen bör beviljas den sökta insatsen. Överklagandet skall därför bifallas. - Länsrätten bifaller överklagandet och förklarar att F.H.H. har rätt till insats enligt 9 § 9 LSS i form av boende på Mo Gård Resurscenter. - Vuxennämnden överklagade och hemställde om prövningstillstånd och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa nämndens beslut. Vuxennämnden anförde dels att en förvaltningsdomstol inte kan bestämma hur en kommun skall verkställa ett beslut vid ett visst namngivet boende och dels att elevboendet vid folkhögskolan inte utgör en bostad enligt LSS. Till stöd för sin talan åberopade nämnden bl.a. en kopia av Mo Gård Folkhögskolas informationsblad. - Kammarrätten i Stockholm (2004-12-30, Lindgren, Sjökvist, Hermansson, referent) fann att vad Vuxennämnden har anfört och åberopat hos kammarrätten och vad i övrigt förekommit i målet gav inte anledning till annan bedömning än den länsrätten gjort och avslog överklagandet. - Vuxennämnden överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens och länsrättens domar och fastställa nämndens beslut. Nämnden anförde bl.a. följande. En förvaltningsdomstol kan inte på det sätt kammarrätten och länsrätten gjort ålägga en kommun att verkställa ett beslut om insats LSS på visst närmare angivet sätt. Nämnden har vidare inte i det överklagade beslutet tagit ställning till om F.H.H. har rätt till insatsen som sådan, vilket borde ha gjorts. Detta beror på att F.H.H. tydligt vid ansökan angav att det han begärde var ett elevboende tillhörande Mo Gård Folkhögskola. Även om ett elevboende i anslutning till en folkhögskola i det enskilda fallet kan anses vara fullvärdigt som bostad kan det med hänsyn till vad som framkommer i förarbetena till LSS och i uttalanden av Socialstyrelsen inte anses vara en sådan bostad som avses i 9 § 9 LSS. Med hänsyn till en folkhögskolas ändamål måste ett boende som är kopplat till verksamheten anses vara av tillfällig natur och inte utgöra en enskilds privata och permanenta hem. - F.H.H. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Boendet vid folkhögskolan går inte att jämföra med traditionella boenden vid andra folkhögskolor. Det avgörande för bedömningen bör vara boendets utformning och innehåll. LSS förespråkar en helhetssyn där individens livssituation och behov skall vara utgångspunkten. - F.H.H. åberopade vidare en skrivelse den 12 april 2005 med klargörande från rektor vid Mo Gård Folkhögskola. I skrivelsen anfördes bl.a. att folkhögskolan primärt vänder sig till döva/gravt hörselskadade personer med ytterligare funktionshinder samt till vuxna dövblinda. Verksamheten är högt specialiserad och erbjuder möjlighet till individanpassade studier. Som en del av skolans utbud finns ett elevboende i skolans närhet där elever med stödbehov kan ges insatser utanför skoltid. Resurscenter Mo Gård är en annan del av Mo Gårds Gruppen. I dess regi finns ett antal grupp- och servicebostäder med varierande inriktning. En sammanblandning har skett mellan folkhögskolans elevboende och habiliteringsverksamheten vid resurscentret. F.H.H. är aktuell för studier och elevboende vid folkhögskolan och ingenting annat. - Vuxennämnden upplyste i genmäle bl.a. att F.H.H. fått ett positivt beslut om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till boende vid Mo Gård Folkhögskola i avvaktan på avgörandet av det aktuella målet. - Regeringsrätten (2006-11-27, Billum, Eliason, Stävberg, Kindlund, Lundin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 7 § första stycket LSS framgår att personer som omfattas av lagen har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-9 om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. En sådan insats är bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (9 § 9). - Insatserna enligt LSS är sålunda preciserade i lagen. Andra insatser än de angivna kan inte ges med stöd av LSS. Om en funktionshindrad har annat behov av stöd har kommunen att överväga frågan om bistånd enligt socialtjänstlagen, vilket inte är bundet till vissa angivna insatser. - Av utredningen i målet framgår att F.H.H:s ansökan om bostad enligt 9 § 9 LSS enbart avser ett elevboende i anslutning till Mo Gård Folkhögskola. Som anförts av Vuxennämnden kan inte detta boende anses utgöra en sådan bostad som avses i nämnda lagrum. Kammarrättens och länsrättens domar skall därför upphävas redan på denna grund. Regeringsrätten saknar vid sådant förhållande anledning att gå in på nämndens övriga invändningar. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens domar. Vuxennämndens beslut den 28 september 2004 står därmed fast. (fd II 2006-11-01, Lif)