RÅ 2006:8
Uppgifter i Riksbankens handlingar rörande representation av vilka man kan sluta sig till vilka som utför penningtransporter och hur dessa går till har ansetts omfattade av sekretess enligt 5 kap. 2 § 2 sekretesslagen.
J.H. begärde att få ta del av ett antal verifikationer från Sveriges Riksbanks (Riksbankens) huvudbok från åren 2003 och 2004.
Riksbanken beslutade med hänvisning till 5 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) att avslå begäran helt vad avsåg en verifikation och delvis vad avsåg en annan då de två verifikationerna innehöll uppgifter som lämnade upplysning om Riksbankens åtgärder vid transport av pengar som det var viktigt att skydda för att förebygga brott.
J.H. överklagade hos Regeringsrätten och yrkade att ytterligare uppgifter i handlingarna skulle lämnas ut och anförde bl.a. följande. Det ena verifikatet (22301404) har bokförts som representation och då torde inte sekretess enligt 5 kap. 2 § sekretesslagen gälla för alla uppgifter i handlingen. När det gäller det andra verifikatet (10400692) har Riksbanken ansett att sekretess gäller t.o.m. för uppgiften om vilket konto som utgifterna har bokförts på. Han har svårt att tro att sekretess gäller alla uppgifter i handlingen.
Företrädare för Riksbanken uppgav hos Regeringsrätten bl.a. följande. Alla uppgifter som rör värdetransporter är känsliga. Riksbanken utför själv sina penningtransporter. Vid transport- och bevakningsenheten är ungefär 35 personer anställda. Vilka dessa personer är framgår av Riksbankens interna telefonlistor och lämnas vid förfrågan ut. Däremot lämnar Riksbanken av säkerhetsskäl inte ut uppgifter om vilka personer som faktiskt utför penningtransporter. Inte ens de som hör till enheten får reda på vilka personer på enheten som utför sådana transporter. De personer som finns angivna på de aktuella verifikationerna är penningtransportörer. Riksbanken bedömer att redan uppgifter om en grupps storlek samt var man ätit och bott är uppgifter som medför att sekretess föreligger. Verifikationerna innehåller också uppgifter om kontokortsnummer. Med hjälp av sådana uppgifter går det att identifiera kontokortsinnehavaren.
J.H. anförde, efter det att han tagit del av vad Riksbanken uppgivit, att han inte var intresserad av några namn varför uppgifter om namn och kontokortsnummer kunde tas bort ur handlingarna.
Regeringsrätten (2006-03-23, Lavin, Eliason, Schäder, Almgren, Knutsson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Sekretess gäller enligt 5 kap. 2 § 2 sekretesslagen för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd med avseende på bl.a. transport av pengar, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Bestämmelsen möjliggör sekretess för olika brottsförebyggande åtgärder som i huvudsak hänför sig till annan verksamhet än polisens (prop. 1979/80:2 Del A s. 141).
De handlingar som begärts utlämnade är två verifikationer. I verifikation nr 10400692 har en sida inte lämnats ut. Den återger en kopia av en färdbiljett och en blankett för specifikation av utlägget. Handlingarna innehåller uppgifter om namn, färdsätt, färdväg och kontonummer. Verifikation nr 22301404 är en faktura från ett kontokortsföretag, specifikationer till posterna på fakturan samt kvitton. Utläggen avser en hotellvistelse och ett restaurangbesök på en ort utanför Stockholm samt ett inköp på ett bageri i Stockholm. Av handlingarna framgår vilket hotell det var fråga om, vilka som bodde på det, var restaurangbesöket ägde rum, hur många som deltog och den organisation som representationen avsåg. Av den uppgift om kortköp som finns på samma sida som bagerikvittot framgår kontokortsnummer. Vidare finns på sidan uppgift om vem som haft utlägget samt om den organisation som representationen avsåg.
Regeringsrätten finner att uppgifterna är av det slaget att de lämnar eller kan bidra till upplysning om bevaknings- och säkerhetsåtgärder, nämligen upplysningar om vilka som utför penningtransporter och hur dessa går till. Det kan vidare antas att syftet med bevaknings- och säkerhetsåtgärderna motverkas om uppgifterna lämnas ut. Det sist sagda gäller dock inte uppgifterna i själva kassakvittot från bageriet eftersom det avser representation i Stockholm. Kvittot skall därför lämnas ut. Detsamma gäller enligt Regeringsrättens mening även restaurangnotan med undantag för de uppgifter längst upp och längst ned på notan som identifierar restaurangen. Det förhållandet att det med stöd av övriga uppgifter går att sluta sig till hur många personer som deltog vid besöket utesluter enligt Regeringsrättens mening inte ett utlämnande eftersom i detta fall den uppgiften sedd isolerad inte kan anses försvåra syftet med säkerhets- och bevakningsåtgärderna.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Med ändring av Riksbankens beslut förordnar Regeringsrätten att kassakvittot från bageriet och restaurangnotan med undantag för identifieringsuppgifterna skall lämnas ut till J.H. I övrigt avslås överklagandet. Handlingarna i målet överlämnas till Riksbanken för erforderlig handläggning.